Rektors beslut 2018-12-06, dnr SU FV-1.1.2-3654-18.

Stockholms universitets visuella identitet omfattar logotyp, typsnitt, färgpalett, grafiska element, bildkoncept, språk – tonalitet och officiella benämningar, grafisk hierarki och samprofilering. I reglerna för visuell identitet regleras hur den visuella identiteten får användas. Reglerna kompletteras med anvisningar för applicering av reglerna på trycksaker, webb, skyltar m.m. Dessa anvisningar återfinns i universitetets digitala grafiska manual för visuell identitet på su.se/kommunikation.

Logotyp

Universitets logotyp består av universitetets märke och en universitetsgemensam ordbild. Logotypen är den yttersta bäraren av universitetets visuella identitet, universitetets varumärke. Den ska alltid användas när universitetet står som avsändare. Märket och ordbilden är registrerat hos Patent- och registreringsverket. Logotypen används i universitetsblått, vitt eller svart. I första hand ska om möjligt universitetsblått användas.

Korrekta digitala original ska alltid användas. Märket och ordbilden ska inte frånkopplas varandra. Frånkoppling av märke och ordbild måste alltid godkännas av Sektionen för kommunikation. Vissa undantag från denna regel finns, till exempel på vissa profilprodukter och i högtidliga sammanhang. Det är inte tillåtet att använda eller skapa egna logotyper. Det gäller även när nya enheter inom/vid universitetet tillkommer.

Logotypen används i en negativ variant mot mörk botten. Logotypen används i en positiv variant mot ljus botten.

Den engelska översättningen av logotypen används på material som är tryckt på engelska eller andra språk än svenska. Den används också på material som ska användas internationellt.

Minsta storlek som logotypen får återges i är 20 x 17 mm, på webben 112 x 94 pixlar (svensk logotyp), och 112 x 102 pixlar (engelsk logotyp). X:et = en fjärdedel av märkets höjd. X:et anger frizon runt logotypen, d.v.s. den yta där inte någon annan text eller dekor får placeras.

För fakulteter, institutioner, centra med flera inom universitetet finns en grafisk hierarki som ska följas. Närmare anvisningar finns i manualen för visuell identitet.

Den grundläggande regeln vid trycksaksproduktion är att logotypen placeras i övre eller nedre högra hörn. Logotypen får inte förvanskas. Logotypen ska alltid användas av alla medarbetare i allt tryckt material och i all elektronisk och digital publicering. Studenter har rätt att använda universitetets logotyp vid kandidat- och magisteruppsatser efter kontakt med respektive institution som har tillgång till logotypen i den digitala manualen. För övriga ska tillstånd sökas hos rektor.

Hur logotypen ska användas i samarbeten med andra regleras genom samarbetsformen; majoritetspart, jämbördig part eller minoritetspart. Närmare anvisningar finns i manualen för visuell identitet.

Den latinska varianten av logotypen används endast vid speciella tillfällen efter godkännande av rektor. Märket i guld används endast i högtidliga sammanhang efter godkännande av rektor.

Digitalt anpassad logotyp, märke och ordbild

På Stockholms universitets webbsida, det vill säga samtliga webbplatser inom domänen su.se för organisationen Stockholms universitet samt i sociala medier där Stockholms universitet är avsändare, används inte logotypen. Anledningen till detta är att logotypen inte är anpassad för digitala plattformar.

På Stockholms universitets webbplatser inom domänen su.se, används en digitalt anpassad version av logotypens märke tillsammans med den universitetsgemensamma ordbilden. Ordbilden är placerad till höger om märket.

I sociala medier där Stockholms universitet är avsändare, används endast det digitalt anpassade märket som profilbild, i de fall där det inte finns utrymme för logotypen i sin helhet. Istället för ordbild skrivs ”Stockholms universitet” in i profiltexten där det är möjligt.

Ovanstående anpassningar av logotypen ska inte under några omständigheter användas i andra sammanhang. För databaser, externa webbsidor, film, PowerPoint-presentationer, pdf:er och andra digitala miljöer används universitets logotyp med ordbilden under märket.

Grafisk hierarki

Grafisk hierarki är ett regelverk för hur fakulteter, institutioner, centrum, projekt med flera profilerar sig jämte Stockholms universitet. Stockholms universitets logotyp ska alltid placeras som en signatur till höger och namnet på institutionen, centrumet med flera placeras till vänster. Korrespondensmaterialet och till viss del webben undantas från dessa regler och här finns särskilda mallar att använda.

Färgpalett

Den mörkblå färgen ska alltid ingå på något sätt på universitetsgemensamma enheter/trycksaker och om möjligt på institutioner och centras egna enheter/trycksaker, exempelvis genom att använda logotypen i universitetsblått. Komplementfärgerna får användas av alla inom universitetet.

• Huvudfärg

Stockholms universitet blå
PMS 295 C
CMYK 100 70 0 60
RGB 0 47 95
HTML 002F5F

• Komplementfärger
Olivblad

PMS 5777 C
CMYK 25 10 60 20
RGB 163 168 107
HTML A3A86B

Himmel

PMS 629 C
CMYK 35 0 10 0
RGB 172 222 230
HTML ACDEE6

Vatten

PMS 651 C
CMYK 40 15 0 5
RGB 155 178 206
HTML 9BB2CE

Eld

PMS 158 C
CMYK 0 65 100 0
RGB 235 113 37
HTML EB7125

• Färger för högtidliga sammanhang
Silver
PMS 877 C
CMYK 12 8 8 23
RGB 188 189 188

Guld

PMS 871 C
CMYK 30 40 80 15

Typsnitt

Typsnitt för digital vardagskommunikation

Times New Roman och Verdana.

Typsnitt för tryck och extern kommunikation

PMN Caecilia Com Roman används i universitetets logotyp och för att lyfta fram avsändare inom universitetet. Avsändare läggs i samma grad som ordbilden i universitetets logotyp, men i PMN Caecilia Com Bold. PMN Caecilia Com Roman används också i inledande större rubriker, till exempel titlar och kapitelrubriker.

The Sans Plain och/eller Bold används i mellanrubriker och underliggande rubriker.

För texter som ska särskiljas från brödtexten, till exempel faktarutor, ingresser, bildtexter och tabelltexter används The Sans Plain eller Light eller The Sans Plain Kursiv eller Light Kursiv.

Sabon används i brödtext

Grafiska element

De grafiska elementen, olivkvisten, elden och kronorna, ska alltid vara utfallande åt minst ett håll och inte beskäras för kraftigt. Små detaljer ur de grafiska elementen är inte tillåtna att användas. De grafiska elementen ska användas i material som är universitetsövergripande men kan även användas av fakulteter, institutioner, centra med flera.

Kronorna ska användas sparsamt och i så fall tillsammans med de andra två elementen för att inte sammanblandas med andra aktörer.

Profilbilder – bildkoncept

Bildkoncept – övergripande och bärande idé

Bilder och bildspråket ska addera något ytterligare – bilden av ett modernt och aktivt universitet i huvudstaden. Bildkonceptet ska återspegla att Stockholms universitet är en naturlig och integrerad aktör i samhället.

Avsändarinformation på trycksaker

Universitetets avsändarinformation (adressuppgifter) placeras på baksidan av en trycksak enligt principer i anvisningarna i manualen för visuell identitet. Om trycksaken inte har en baksida och avsändarinformation krävs, läggs informationen på lämplig plats enligt samma principer. Används endast logotyp och webbadress som avsändarinformation ska webbadressen skrivas med typsnittet The Sans.

Samprofilering

Samprofilering eller gemensam marknadsföring innebär att två eller flera varumärken lierar sig och gemensamt marknadsför sig. Varumärkena ska ha en naturlig koppling till varandra för att skapa positiva samverkanseffekter.

Universitetets logotyp får användas och/eller kombineras med andra logotyper endast vid samarbeten med avtalade partners utanför universitetet. Det kan gälla samarbete med andra universitet, myndigheter, organisationer eller företag. Tillstånd för samprofilering lämnas av Kommunikationsenheten. Kategorier av samarbete:

• Stockholms universitet som huvudman.
• Stockholms universitet som en av två eller fler jämbördiga parter.
• Stockholms universitet som minoritetspart.

Vid samprofilering ska Stockholms universitets logotyp vara fristående och med egen bestämd placering som följer av anvisningarna i manualen för visuell identitet.

Språk – tonalitet och officiella benämningar

Tonalitet – Stockholms universitets ”röst”

Innehållet, vad universitetet väljer att kommunicera, styrs av universitetets löfte och våra huvudbudskap (vilka framgår av Kommunikationsplattformen) och specifikt informationstillfälle. De nyckelbegrepp som beskriver vår tonalitet är trovärdig, tydlig och engagerande.

Trovärdig

De texter som skrivs vid Stockholms universitet ska bidra till att universitetet upplevs som ett framstående universitet och en trovärdig aktör i samhället.

Tydlig

Det universitetet skriver ska vara enkelt att läsa och lätt att förstå. Det innebär även att det tydligt ska framgå i texten varför den är skriven, till vem den vänder sig och vem som är avsändare.

Engagerande

Ett positivt och engagerat tonfall ska användas.

Officiella benämningar

• Namn
Stockholms universitet är det officiella namnet och ordet universitet stavas alltid med gement u. Förkortningen SU är ingen etablerad förkortning och får därför inte användas i namnbildningar, trycksaker, utgående skrivelser etc.

• Stor eller liten bokstav
Vid universitetet ska stor bokstav användas vid namn på institutioner, centra, enheter med mera. Vid sammansättningar ska ordet/orden därefter ha liten bokstav.

• Akademiska titlar på engelska
Rektor – President
Prorektor – Vice President
Vice rektor – Deputy Vice President
Universitetsdirektör – University Director

• Akademiska titlar – förkortningar
Bara ord som förkortas ska ha punkt.

• Studenter läser vid universitetet
De som studerar vid universitetet är studenter (inte elever). De läser vid universitetet (inte skolan), har seminarier och föreläsningar (inte lektioner) i seminarierum och föreläsningssalar (inte klassrum).

• Vid universitetet
I officiella sammanhang ska det officiella "vid" användas.

• Andra språk
Stockholms universitet använder i huvudsak brittisk engelska. Stockholms universitet översätts till Stockholm University (engelsk översättning som används i internationella sammanhang).

Examensbeteckningar på brittisk engelska som ska användas vid universitetet är PhD, BSc, MA. I amerikansk engelska är det vanligare med punkter i beteckningarna Ph.D., B.Sc., Dr..

Benämningar av Stockholms universitets områden, delområden och byggnader

Område: Stockholms universitets campus

Delområde – byggnader

Albano: AlbaNova
Bergianska trädgården: Edvard Andersons växthus, Victoriahuset

Frescati:
Norra Frescati – Manne Sieghbahnhusen, Frescatihallen, Geovetenskapens hus, Greens villa, Arrheniuslaboratorierna, Konsulentvillan, Nobelhusen

Lilla Frescati – Botanicum, Wallenberglaboratoriet

Frescati Backe – Frescatibackehusen

Södra Frescati – Aula Magna, Lantis, Allhuset, Småbrukarhemmet, Villa Bellona, Södra huset, Bloms hus, Skära villan, Universitetsbiblioteket, Skogstorpet, Gula villan, Juristernas hus

Frescati Hage
Kräftriket
Sveaplan
Filmhuset
Garnisonen
Spökslottet
Studentpalatset
Gävlegatan

Övriga områden:

Campus Kista
Campus Konradsberg