Ansvarig enhet: Avdelningen för forskningsstöd

Kontaktperson: Maria Wikse

(Dokumentet har aktualitetsgranskats 2020.)

Inledning

Internationell samverkan är en förutsättning för excellent forskning, och rörligheten hos världens studenter fortsätter att öka. Stockholms universitet är inom flera forsknings- och utbildningsområden bland de mest framstående i världen och avser att ytterligare utveckla denna position. De höga ambitionerna konkretiseras i denna plan för fortsatt internationalisering. En föränderlig omvärld, med faktaresistens och nationalistiska strömningar, påverkar universitetens uppdrag och gör det särskilt angeläget att värna en inkluderande, internationell öppenhet. Stockholms universitet präglas av kunskap, upplysning och sanningssökande tillsammans med kritiskt tänkande. Idag bidrar universitetet genom sin omfattande forskning, utbildning och samverkan till Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.

Internationaliseringsplanen Global Engagement utgår från Stockholms universitets övergripande strategier. Planen anger de centrala utgångspunkterna för Stockholms universitets internationella verksamhet. Universitetet ska verka för:

  •     en akademisk miljö som är internationell och genomsyras av excellens
  •     förbättrade förutsättningar för internationell rekrytering, mobilitet och samarbete
  •     ökad synlighet och närvaro på de internationella forsknings- och utbildningsarenorna

Global Engagement betonar vikten av strategisk analys för att universitetet fortsatt ska kunna agera både långsiktigt och flexibelt men pekar inte ut prioriterade geografiska regioner.
Internationalisering, oavsett om den är proaktiv och framåtblickande eller reaktiv i respons på omvärldsförändringar, är en transformerande, naturlig del av universitetets utveckling och bidrar till att öka kvaliteten i verksamheten.

Forskning och utbildning
Övergripande

Forskare och lärare vid Stockholms universitet samarbetar i stor utsträckning internationellt, vilket bland annat framgår av en omfattande sampublicering med forskare utanför Sveriges gränser. Inom utbildningen behövs fortsatta insatser, framförallt för att öka antalet utresande studenter, men även för att locka fler inresande studenter.

Det finns en stark tradition av samarbete både inom Norden och med övriga Europa. Stockholms universitet ska aktivt bidra till europeiska forsknings- och utbildningssamarbeten. Såväl EU:s ramprogram för forskning och innovation som utbildningsprogrammet Erasmus+ erbjuder ytterligare möjligheter till detta. Stockholms universitet har som mål att koordinera fler nordiska och europeiska samarbetsprojekt men även att skapa fler långsiktiga partnerskap utanför Europa.

Idag har universitetet tre globala strategiska partneruniversitet med avtal på ledningsnivå och ett stort antal internationella samarbeten på institutionsnivå. Universitet ska i sitt internationaliseringsarbete söka strategiska partnerskap så att utbildning, forskning och utnyttjande av forskningsinfrastruktur främjas. Partnerskapen ska vara aktiva och välfungerande. Stockholms universitet ska vidareutveckla sina program för samarbeten med strategiska partners. Inom Europa fördjupar nu universitetet sitt engagemang genom ett nytt europeiskt nätverk, European Civic University Alliance (CIVIS). Nätverket syftar till att skapa fördjupade europeiska samarbeten för utbildning, forskning och samverkan, samtidigt som det öppnar mot övriga världen.

Forskning

Internationell rekrytering av lärare och forskare, forskarmobilitet och internationella samarbeten är grundstenar för excellent forskning. Den internationella rekryteringen av doktorander, lärare och forskare samt mobiliteten och de internationella samarbetena har ökat sedan lång tid inom universitetet. Denna form av internationalisering är idag väletablerad inom många av universitetets ämnesområden men kan utvecklas inom andra.

Stockholms universitet ska fortsätta att rekrytera genom excellensprogram, till exempel via Europeiska forskningsrådet (ERC). Förutsättningar för att rekrytera strategiskt och behålla de bästa lärarna och forskarna är starka forskningsmiljöer med god tillgång till infrastruktur, attraktiva anställningsvillkor och en i övrigt välkomnande miljö samt stöd kring de praktiska problem som kan uppstå. I en sektor där den globala konkurrensen hårdnar behöver universitetet erbjuda tydliga och konkurrenskraftiga karriärvägar. Förutom karriärprogram, tenure track, erbjuder universitetet ett program för internationella sabbaticals. Doktorandmobiliteten ska ges ökat stöd, till exempel för sökande till Marie Skłodowska-Curie Actions och Erasmus+ och för nydisputerade även till Vetenskapsrådets internationella postdoktorala program. Stockholms universitet ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder löpande kompetensutveckling och fokus på karriärutvecklingsmöjligheter.

Utbildning

Stockholms universitet har en lång tradition av att ta emot utländska studenter vilket  universitetet fortsätter att värna om. Idag  prioriterar universitetet sådan verksamhet som gör att studenternas internationella erfarenheter fortsätter att öka, till exempel genom mobilitetsfönster i utbildningsprogram, virtuella kurser och möjlighet även till korta utlandsvistelser. Universitetet ska fortsätta med satsningar för att öka studenternas mobilitet. EU:s mål är att 20 procent av de som tar examen 2020 ska ha varit minst tre månader utomlands. Stockholms universitet  satsar  på att studenternas internationella erfarenheter ska öka, så att de omfattar 20 procent av studenterna som tar examen 2020. För detta utvecklingsarbete behövs kartläggningar, analyser och projektstöd så att universitet kan öka antalet externfinansierade projekt, till exempel inom Erasmus- och Linnaeus-Palme-programmen.
 
Stockholms universitet fokuserar på utbildning i nära samspel med framstående forskning. Universitetet har en hög andel internationellt rekryterade lärare och forskare som bidrar till den internationella miljön. Tillsammans med våra internationellt blandade studentgrupper bidrar detta naturligt till en undervisning med tydliga internationella perspektiv. Detta kan förstärkas ytterligare genom att fördjupa engagemanget hos gästforskare och gästlärare. Universitetslärarnas medverkan i pedagogiskt inriktade utbytesprogram ökar internationaliseringen av undervisningen och bör därför främjas. Universitetets projekt med invandrade akademiker har inneburit en berikande internationalisering på hemmaplan, vilket universitetet ska fortsätta att dra nytta av.

Möjligheten att studera på engelska vid universitetet ska kommuniceras bättre. Redan idag ges cirka 65 procent av kurserna på avancerad nivå på engelska, och för studerande i olika språk erbjuds utbildning på målspråket. Universitetet fortsätter att sträva mot ökad internationalisering på hemmaplan genom att skapa fler kontaktytor för inresande och lokala studenter, och genom fortsatt utveckling av kursinnehåll och pedagogiska verktyg, till exempel doktorandhandledning med internationella partners och (via digitala verktyg) gemensamma online-kurser.

Internationell samverkan och samhällsnytta

Som huvudstadsuniversitet har Stockholms universitet ett centralt uppdrag att, tillsammans med Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan, se till att den högkvalitativa forskningen, utbildningen och kunskapen som skapas kommer det omgivande samhället till nytta, både nationellt och internationellt. Universitetet ska fortsätta att synas och påverka internationellt genom medverkan i viktiga strategiska nätverk. Detta arbete möjliggörs bland annat av att universitetets forskare och lärare är engagerade och har angelägna internationella förtroendeuppdrag.
 
Universitetet ska genom sina internationella samarbeten inom miljö, social och ekonomisk hållbarhet fortsatt bidra till målen uppsatta i Agenda 2030, ett ramverk för att hantera de globala samhällsutmaningarna. Även kapacitetsuppbyggande aktiviteter ska främjas här. Ambitioner från forskare och lärare ska stödjas och uppmärksammas bättre.

Universitetet samarbetar med utlandsmyndigheterna och andra svenska myndigheter i sektorn. Stockholms universitet samverkar också allt mer med andra svenska universitet i gemensamma satsningar på internationell samverkan. Detta ska fortsätta, i synnerhet inom Stockholms- och Uppsalaregionen, men även med Stockholms stad och Stockholms läns landsting samt via samarbetet inom Stockholms Akademiska Forum. Gemensamma insatser inom regionen, till exempel för stöd till medföljande, kan stärka universitetets internationella attraktivitet och påverkanskraft och bidra till färre hinder för internationella rekryteringar.

Verksamhetsstöd

Institutionernas internationaliseringsarbete är viktigt och verksamhetsstödet till det behöver utvecklas. Behoven kan skilja sig åt men gemensamt är att samarbete med internationella motparter förutsätter väletablerade och tydliga rutiner när universitetets institutioner och centrum ingår utbildnings- och forskningssamarbeten.   

För att locka de bästa studenterna behövs fler stipendier och ett utvecklat stöd kring till exempel karriärplanering, bostadssökande och migrationsprocesser. Information och officiella dokument ska i högre grad än idag översättas (i huvudsak till engelska) för att underlätta för internationellt rekryterade forskare, lärare, övriga medarbetare och studenter. För att ytterligare stärka kännedomen om Stockholms universitet och Stockholmsregionens internationellt framstående akademiska miljö bör kommunikationen kring detta utvecklas.