Ansvarig enhet: Ledningssekretariatet

Kontaktperson: Ulf Nyman

(Dokumentet har aktualitetsgranskats 2022)

Regler för utseende av hedersdoktorer

Att promovera hedersdoktorer är en tradition som förekommer vid svenska universitet och högskolor. Ett hedersdoktorat är en utmärkelse som uttrycker universitetets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden.

Vem utser hedersdoktorer?

Vicerektor fattar beslut om hedersdoktorer för respektive område. Största sekretess bör iakttas på beredningsstadiet och fram till att beslut formellt fattats och offentliggjorts.

Vem kan bli hedersdoktor?

När vicerektor utser en person till hedersdoktor ska följande villkor vara uppfyllda.

  • Den föreslagne ska ha anknytning till universitetet då ett hedersdoktorat är ett uttryck för områdets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden. Hedersdoktorat får inte delas ut som motprestation för ekonomiska bidrag, gåvor och liknande.
  • En person som i Sverige avlagt doktorsexamen inom ett område, t.ex. filosofie doktorsexamen, kan inte utses till hedersdoktor inom samma område. Det är däremot möjligt att t.ex. utse en filosofie doktor till juris hedersdoktor och tvärtom. Det är inte brukligt att någon utses till hedersdoktor vid samma lärosäte som han/hon tagit sin examen. Det finns inga krav på att en hedersdoktor har avlagt en akademisk examen.
  • När det gäller personer med utländsk doktorsexamen finns inget hinder för att ge hedersdoktorat inom samma område som den utländska examen.
  • Den föreslagne får inte vara hedersdoktor inom samma område vid ett annat universitet eller högskola i Sverige. Däremot kan en person exempelvis vara filosofie hedersdoktor vid ett lärosäte och medicine hedersdoktor vid ett annat.
  • Ett hedersdoktorat kan inte utdelas postumt.

Det ankommer på vicerektor att kontrollera att villkoren är uppfyllda.

Beredning inför beslut och promovering

Vicerektorerna bestämmer hur beredningen inom det egna området ska gå till. Inom det humanvetenskapliga området är det av särskild vikt att fakulteterna aktivt involveras i beredningsprocessen.

Restriktivitet ska iakttas vad beträffar antalet. Varje område får utse maximalt fem hedersdoktorer per år.

Utseende av hedersdoktor kan innebära kostnader för den nominerande institutionen. Därför ska prefekten godkänna att nominering sker. Endast den som ingår i universitetets lärarkollegium[1] får nominera hedersdoktorer. En person som inte tillhör lärarkollegiet men som har ett förslag till hedersdoktor kan be en person inom kollegiet att nominera, t.ex. prefekten. Det är inget som hindrar att de båda gemensamt undertecknar nomineringen.

Innan beslut fattas ska vicerektor samråda med rektor och med övriga vicerektorer. Vicerektorerna för det humanvetenskapliga området ska dessutom höra den dekan inom området som inte är vicerektor innan beslut fattas.

Vid utseende av hedersdoktorer ska jämställdhetsperspektivet beaktas.

Inte alla nominerade utses till hedersdoktorer och förslagsställaren ska därför inte kontakta den nominerade innan beslut är fattat. Största sekretess bör råda från att förslag lämnas till dess att beslut är fattat och offentliggjort; vicerektor måste vara fri att bifalla eller avslå förslaget. Vicerektor ska kontakta den tilltänkte hedersdoktorn med förfrågan om denne accepterar utnämningen. Det förslag som resulterar i att en hedersdoktor utses diarieförs i samband med att beslutet offentliggörs.

Hedersdoktorerna ska utses senast den 31 mars varje år.

I samband med beslutet att utse en hedersdoktor ska vicerektor utse en värd för denne. Det är värdens uppgift att sköta kontakterna med hedersdoktorn och alla praktiska förberedelser i samband med högtiden.

Kostnader som är förenade med hedersdoktorernas resor, uppehälle, promotion mm. ska bäras av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå inom respektive område.

Vilka förmåner medför ett hedersdoktorat?

Hedersdoktorer promoveras tillsammans med universitetets övriga doktorer vid den årliga promotionshögtiden. Hedersdoktoratet medför att den utsedde kan titulera sig doktor.

 

[1] I lärarkollegiet ingår professor eller annan lärare/forskare/akademisk ledare (med akademisk ledare avses här dekan, prefekt, föreståndare eller motsvarande) som har en anställning eller ett uppdrag, för vilket det krävs doktorsexamen eller en motsvarande vetenskaplig kompetens, inom en områdes- respektive fakultetsnämnds ansvarsområde.