Ansvarig enhet: Studentavdelningen
Kontaktperson: Peter Wretling

Information om utbildningarna

Anmälan till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Tillträde till utbildning på grundnivå

Urval

Tillträde till utbildning på avancerad nivå

Individuell prövning

Fortsatta studier inom utbildningsprogram

Antagningsbesked

Registrering av studieavbrott

Anstånd med studier för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Studieuppehåll för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Omprövning och överklagande

Dokumentet har aktualitetsgranskats 2021)

Inledning

Högskoleförordningen (HF) innehåller övergripande bestämmelser om tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå (7 kap. högskoleförordningen, SFS 1993:100). Universitets- och högskolerådet (UHR, tidigare Högskoleverket) har utifrån dessa beslutat om närmare föreskrifter om behörighet och urval (UHRFS 2013:1 och 2). UHR har också utfärdat föreskrifter om anstånd med studiestarten och studieuppehåll (UHRFS 2013:3).

Förordningen om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor (SFS 2010:543) reglerar frågor som rör anmälnings- och studieavgifter för den som inte är medborgare i EU, EES eller Schweiz.

De tillämpningsregler som universitetet använder vid antagningen ska fastställas i en antagningsordning som beslutas av universitetsstyrelsen (6 kap. 3 § HF). Med antagningsordning avses de regler som universitetet tillämpar i fråga om dels ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas. När det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå avses även regler om anstånd, studieuppehåll, omprövning av beslut samt hur beslut om behörighet, anstånd och studieuppehåll överklagas.

Universitetsstyrelsen svarar för att universitetets uppgifter fullföljs. För ledningen av verksamheten under styrelsen svarar rektor. En detaljerad besluts- och delegationsordning för Stockholms universitet har fastställts av rektor 2018-01-25 och trädde ikraft 2018-01-25. Den innehåller uppgifter om vilka delar av universitetets organisation som beslutar i olika frågor. Inom antagningsområdet gäller kortfattat följande.

Respektive områdesnämnd beslutar om särskild behörighet för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, uppehåll i och återkomst till studier samt antagning till senare del av utbildningsprogram för studenter som läst delar av program  alternativt fristående kurser vid andra lärosäten eller Stockholms universitet. Nämnderna kan delegera frågorna vidare.

Frågor som rör antagning är delegerade från Rektor till förvaltningschefen och vidare till chefen för Studentavdelningen. Denne fattar normalt beslut om antagning av sökande, om undantag från något eller några behörighetskrav, om användningen av urvalskriterier för antagning inom ramen för de övergripande bestämmelserna, samt om anstånd med att påbörja studier.

Chefen för Studentavdelningen fastställer också universitetets utbildningskatalog och annat anmälningsmaterial som innehåller mer detaljerade bestämmelser.

Chefen för Studentavdelningen beslutar om rutiner för anmälnings- och studieavgifter, dock ej övergripande beslut om studieavgiftens storlek. Chefen för Studentavdelningen beslutar även i enskilda ärenden vad gäller anmälnings- och studieavgifter.

Denna antagningsordning är beslutad av universitetets styrelse 2018-12-03 och träder ikraft fr.o.m. 2019-01-01. Den ersätter den av universitetets styrelse tidigare beslutade antagningsordningen. Antagningsordningen omfattar utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

1. Information om utbildningarna

Lokala regler

Alla utbildningar som blivande studenter och studenter kan ansöka till ska läggas in i universitetets utbildningsdatabas, SISU, för publicering i tryckt och webbaserad utbildningskatalog. Respektive institution eller motsvarande är ansvariga för att lägga in information om sina utbildningar i SISU. Ändringar i utbildningsutbudet efter katalogens tryck förs in i utbildningsdatabasen för publicering i den webbaserade utbildningskatalogen.

2. Anmälan till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Den som vill delta i utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet ska anmäla sig i den tid och på det sätt som framgår av universitetets utbildningskatalog eller av annan anmälningsinformation. Anmälan till program och fristående kurser ska göras via www.antagning.se eller www.universityadmissions.se. Undantag från detta beslutas av chefen för Studentavdelningen. Utbildning som ges på engelska och som inte har ett svenska som förkunskapskrav ska vara sökbar via universityadmisssions.se.

Anmälan till kurser inom program kan ske via www.antagning.se eller www.universityadmissions.se alternativ via institution. Detta bestäms av ansvarig institution. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå tas en anmälningsavgift på 900 svenska kronor ut
av sökande som inte är medborgare i EU, EES eller Schweiz. Undantagna är de tredjelandsmedborgare som vid tidpunkten för anmälan uppfyller villkoren i enlighet med 2 § i Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor.

Om anmälan sker via www.antagning.se eller www.universityadmissions.se administreras anmälningsavgiften av UHR. I de fall anmälan sker direkt till Stockholms universitet fakturerar Studentavdelningen avgiftsskyldiga studenter. Om antagning har delegerats till institution eller motsvarande ansvarar denna för kontroll av avgiftsskyldighet.

En anmälan från en avgiftsskyldig sökande kommer inte att prövas innan anmälningsavgiften är betald.

2.1 Anmälnings- och kompletteringstider vid Stockholms universitet

Lokala regler
Stockholms universitet deltar i den samordnade antagningen via UHR:s antagningssystem, NyA. Universitetet följer de tidplaner och rutiner som UHR beslutar ska gälla för arbetet. Om andra anmälnings- och kompletteringstider används ska det framgå av informations- och anmälningsmaterial för utbildningen ifråga.

Lokala regler
Kompletteringstid till sommarkurser saknas, vilket innebär att alla handlingar måste ha inkommit senast sista anmälningsdag.

2.2 Sent inkomna anmälningar, kompletteringar och svar

Lokala regler
Utbildningar kan vara öppna för sen anmälan på antagning.se/universityadmissions.se. Möjligheten att anmäla sig sent ska endast förekomma till de utbildningar där det föreligger en reell chans för sena sökande att beredas plats. Eventuella kompletteringar ska inkomma i samband med anmälan. Studentavdelningen och ansvarig institution eller motsvarande ansvarar för när en utbildning ska stängas för anmälan. Om inget meddelas Studentavdelningen stängs utbildningen måndagen en vecka före terminsstart.

Behöriga sökande ska antas i tur och ordning efter den tidpunkt de anmält sig. Anmälningar, kompletteringar och svar som kommit in för sent, kan behandlas som om de kommit in i tid, om det finns särskilda skäl. Den sökande ska då själv uppge skälen och styrka dem.

2.3 Inställda utbildningstillfällen

Lokala regler
Ett program eller fristående kurs bör inte ställas in efter det att den publicerats i universitetets digitala webbkatalog. Om det ändå blir nödvändigt av ekonomiska eller personella skäl ska sökande informeras av ansvarig institution eller motsvarande så snart som möjligt.

En utbildning ska endast i undantagsfall ställas in efter det att de sökande fått besked om att de är antagna eller reservplacerade. För att så ska kunna ske ska det föreligga särskilda skäl och på antagningsbeskedet ska det finnas ett återkallelseförbehåll. För få antagna anses inte vara ett särskilt skäl.

2.4 Antagning till senare del av utbildningsprogram

Lokala regler
Om det finns tillgängliga platser på ett programs andra eller senare termin, kan sökande antas till senare del av program. Antagning till senare del av program är möjlig för studenter som läst delar av ett program alternativt fristående kurser vid Stockholms universitet eller annat lärosäte eller som efter validering av reell kompetens bedömts tillgodogjort sig motsvarande kunskaper.

Respektive områdesnämnd beslutar om antagning till senare del av utbildningsprogram.

2.5 Antagning till mer än 45 högskolepoäng

Lokala regler
Möjlighet att antas till mer än 45 högskolepoäng per termin, kan efter särskild ansökan och om synnerliga skäl föreligger, ges till sökande som har läst minst 60 högskolepoäng. Dessa skäl kan vara att sökande behöver bli antagen till del av kurs som i sig inte är sökbar, exempelvis examensarbete. Ett annat skäl kan vara att en kurs kommer att läggas ned.

2.6 Separat antagning av avgiftsskyldiga

En högskola får besluta att sökande som omfattas av studieavgiftsskyldighet enligt förordningen om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor bara får antas till en utbildning vid separata antagningar (7 kap 4a § HF).

Högskolan bestämmer hur många separata antagningar som ska anordnas till en utbildning (förordning 2014:37)

Lokala regler
Vid Stockholms universitet är det respektive områdesnämnd som, i samråd med Studentavdelningen, beslutar om separat antagning av avgiftsskyldiga ska användas. Utbildning för vilken separat antagning tillämpas, enligt ovan, får enbart utlysas i en antagningsomgång per termin. Lägsta meritvärdet för de som antas separat får, i samband med det första urvalet, inte vara
väsentligt lägre än för övriga urvalsgrupper.

3. Tillträde till utbildning på grundnivå

Antagning till utbildning på grundnivå ska avse en kurs eller ett utbildningsprogram (7 kap 1 § HF). I 5-8 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är en förutsättning för antagning.

3.1 Behörighet

För att bli antagen till en utbildning på grundnivå, ska den sökande uppfylla kraven på grundläggande behörighet och i flera fall särskild behörighet enligt 7 kap 2, 5-11 och 24-25 §§ HF. Närmare detaljer om vad detta innebär ska finnas i anmälningsmaterialet.

3.1.1 Grundläggande behörighet

För att bli antagen till en utbildning på grundnivå ska den sökande uppfylla kraven på grundläggande behörighet (7 kap. 5-6 och 24 §§ HF). Grundläggande behörighet har den som:

1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller

2. avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller

3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven under punkt 1 och 2 eller

4. är bosatt i Danmark, Finland, Island, eller Norge och där är behörig till högre utbildning eller

5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som krävs.

3.1.2 Särskild behörighet

För att bli antagen måste den sökande även uppfylla eventuella krav på särskild behörighet till den sökta utbildningen. Särskild behörighet avser de krav på förkunskaper som är helt nödvändiga för att man ska kunna tillgodogöra sig utbildningen (7 kap 8 § HF).

HR har föreskrivit vilka krav på särskild behörighet som ska gälla för utbildningsprogram som vänder sig till nybörjare och som leder till yrkesexamen (7 kap 9 § HF). Högskolan får, i den utsträckning det ställs krav på särskild behörighet, meddela föreskrifter för andra utbildningar (7 kap 10 § HF).

Lokala regler
Vid Stockholms universitet är det respektive områdesnämnd som utifrån de övergripande reglerna fastställer vilken särskild behörighet som ska gälla för en viss utbildning.

3.1.3 Reell kompetens

Begreppet reell kompetens används för sökande som inte uppfyller grundläggande behörighet och/eller särskild behörighet för studier på grundnivå genom formell utbildning, men som ”genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” (7 kap 5, 8, 24 och 25 §§ HF).

Den sökande måste själv åberopa reell kompetens. Anvisningar för ansökan om reell kompetens finns på www.antagning.se samt på www.su.se. 

Lokala regler

Rektor har 2018-xx-xx beslutat om regler för validering av reell kompetens. Närmare anvisningar hittas på www.su.se.
Om den sökande åberopar reell kompetens och har minst betyget Godkänd/E i:

• Svenska/Svenska som andraspråk kurs A och B eller Svenska/Svenska som andraspråk 1, 2 och 3

• Engelska kurs A eller Engelska 5 och 6

• Matematik kurs A eller Matematik 1a, b eller c

• Samhällskunskap kurs A eller Samhällskunskap 1b

• samt tre års arbetslivserfarenhet (lägst halvtid) efter det att den sökande normalt skulle ha lämnat gymnasieskolan

anses den sökande uppfylla kraven för grundläggande behörighet.

3.1.4 Undantag från behörighetskrav

Om det finns särskilda skäl ska universitetet besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. Universitetet ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren (7 kap. 3 § HF).

Lokala regler

Till utbildning som söks via antagning.se/universityadmissions.se fattar chefen för Studentavdelningen beslut, efter hörande av respektive områdesnämnd, om undantag från något eller några behörighetsvillkor. Till övriga utbildning fattar respektive områdesnämnd beslut om undantag.

3.1.5 Behörig med villkor

Sökande till utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare och som inte uppfyller behörighetskravet i samband med sista kompletteringsdag kan antas eller reservplaceras med villkor. Förbehållet är att kravet för särskild behörighet kan styrkas vid utbildningens start.

Om den sökande inte uppfyller det särskilda behörighetskravet vid kontrollen av villkoret ska beslut fattas om att sökande inte ges tillträde till utbildningen. Sökanden ska informeras om beslutet. Beslutet ska innehålla en överklagandehänvisning. Chefen för Studentavdelningen kan fatta beslut när detta ska gälla för utbildning som vänder sig till nybörjare.

3.2 Urval

Urval bland sökande får göras om det finns fler behöriga sökande än platser. Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter.

Urvalsgrunder är:

• Betyg (gymnasiebetyg eller motsvarande)
• Högskoleprov
• Förtur för sökande som redan är studenter vid universitetet ifråga (till utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjare)
• Tidigare utbildning (till utbildningar som vänder sig till andra än nybörjare)
• Lokalt beslutade urvalsgrunder (se avsnitt 3.2.4)

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller genom intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervju får dock inte göras efter det att lottning har använts (7 kap. 12 § HF). Om inget annat anges används lottning.

Till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare ska platserna fördelas med minst 1/3 på grundval av betyg, minst 1/3 på grundval av resultatet från högskoleprovet och högst 1/3 på grundval av de av högskolan bestämda urvalsgrunderna (7 kap 13 § HF). UHR får om det finns särskilda skäl för ett eller flera antagningstillfällen medge en annan platsfördelning (7 kap 15 § HF).

Till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare ska platserna fördelas utifrån betyg, resultat på högskoleprov, tidigare utbildning och andra särskilda prov än högskoleprovet och kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen och andra för utbildningen sakliga omständigheter. Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas och vilken platsfördelning som skall göras (7 kap. 26 § HF). I enstaka fall får avsteg göras och då bara om den sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt (7 kap. 27 § HF).

Urval till utbildning som påbörjas på grundnivå vid separat antagning gäller också att högskolan får meddela föreskrifter om vilka urvalsgrunder som ska användas och vilken platsfördelning som ska göras. Urvalsgrunderna ska vara sakliga omständigheter som är av betydelse för utbildningen. Vid i övrigt likvärdiga meriter får också urval göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervju får dock inte göras efter det att lottning har använts (7 kap. 32a §).

Lokala regler

I urvalsgrunden tidigare studier räknas antalet registrerade högskolepoäng fram till sista anmälningsdag.

3.2.1 Urvalsgrunder till program på grundnivå som vänder sig till nybörjare

Platserna ska normalt fördelas enligt någon av följande modeller som endast baseras på gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat:

• Betyg 67 %, högskoleprov 33 %
• Betyg 50 %, högskoleprov 50 %
• Betyg 33 %, högskoleprov 67 %

Lokala regler

Studentavdelningen beslutar om annan platsfördelning än ovan angivna.

3.2.2 Urvalsgrunder till kurser på grundnivå som vänder sig till nybörjare

Platserna ska normalt fördelas enligt någon av följande modeller som baseras på gymnasiebetyg, högskoleprovsresultat och högskolepoäng:

• Betyg 33 %, högskoleprov 47 %, högskolepoäng 20 %
• Betyg 40 %, högskoleprov 40 %, högskolepoäng 20 %
• Betyg 47 %, högskoleprov 33 %, högskolepoäng 20 %
• Betyg 34 %, högskoleprov 33 %, högskolepoäng 33 %
• Betyg 67 %, högskoleprov 33 %
• Betyg 50 %, högskoleprov 50 %
• Betyg 33 %, högskoleprov 67 %

Lokala regler

Studentavdelningen beslutar om annan platsfördelning än ovan angivna.

3.2.3 Urvalsgrunder till kurser på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare

Lokala regler

Urvalsgrunden är i första hand tidigare studier.

- Urvalet baseras normalt på uppnådda högskolepoäng (minst 7,5 och högst 225 högskolepoäng).
- Det är också möjligt att gradera sökande utifrån kvalitetsaspekter i deras tidigare högskolestudier, t.ex. betyg på högskolekurser.

Denna urvalsgrupp kan på lämpligt sätt kombineras med uppnådda högskolepoäng. Andra urvalsgrunder än dessa kan förekomma. Chefen för Studentavdelningen beslutar vilka andra urvalsgrunder som ska användas.

3.2.4 Av högskolan bestämda urvalsgrunder

Enligt 7 kap 23 § HF får en högskola bestämma lokala urvalsgrunder bestående av andra särskilda prov än högskoleprovet,  kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen och andra för utbildningen sakliga omständigheter.

Enligt förordningen får högst 1/3 av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå, som vänder sig till nybörjare, tillsättas på dessa grunder.

Lokala regler

Vid Stockholms universitet ska nedanstående lokala urvalsgrunder användas. Den institution som vill använda någon av urvalsgrunderna för en utbildning ska ansöka om detta hos Rektor, som beslutar i frågan. Om en institution vill använda någon annan urvalsgrund än de fastslagna ska den ansöka om detta hos Rektor som beslutar i frågan. Ansökningar bereds av Studentavdelningen.

• Utländsk examen
• Yrkeserfarenhet
• Prov och/eller intervju

3.2.5 Urvalsgrupper på grundnivå

Lokala regler

Följande urvalsgrupper används i normalfallet för program och kurser på grundnivå vid Stockholms universitet.

BI Gymnasiebetyg utan komplettering, 0,1-22,50
BII Gymnasiebetyg med komplettering, 0,1-22,50
BF Studieomdöme från folkhögskola, 1-4
BV Gymnasiebetyg, 0,1-20,00. (Gäller till kurser som vänder sig till andra än
nybörjare).
HP Resultat från högskoleprov, 0,1-2,0.
APS Högskolepoäng, 7,5-225 hp
APL Högskolepoäng inom program, 7,5-300 hp
AVG Avgiftsskyldiga, separat antagning
BEFR Avgiftsbefriade, separat antagning
PG Platsgaranti, 999
PGIU Platsgaranti, inget urval, 999
PGL Platsgaranti för linjestudenter, 999
DA Direktantagen, 999
ÖS Övriga behöriga sökande, 999
SA Sena anmälningar, 1-999

 

4. Tillträde till utbildning på avancerad nivå

Antagning till utbildning på avancerad nivå ska avse en kurs eller ett utbildningsprogram (7 kap 1 § HF). I 5-8 §§ förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor finns det bestämmelser om att betalning av studieavgift i vissa fall är en förutsättning för antagning.

4.1 Behörighet

För att bli antagen till en utbildning på avancerad nivå, ska den sökande uppfylla kraven på grundläggande behörighet och i flera fall särskild behörighet enligt 7 kap. 2, 28-31 och 31 a §§ HF. Närmare detaljer om vad detta innebär ska finnas i anmälningsmaterialet.

4.1.1 Grundläggande behörighet för utbildningsprogram på avancerad nivå

För utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå fordras en examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen eller att den sökande genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Om antagning sker
på andra grunder än tidigare examen ska det dokumenteras i Ladok i samband med att institutionen eller motsvarande prövar villkoret i den sökandes antagningsbesked. Undantag från kravet på examen görs om en sökande uppfyller fordringarna för en examen men där examensbevis inte har hunnits utfärdas innan utbildningen startar (7 kap. 28 § HF).

Grundläggande behörighet till ett program som leder till en yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen (7 kap. 29 § HF).

Lokala regler

I den grundläggande behörigheten finns inga krav på kunskaper i svenska eller engelska. Krav på sådana kunskaper ska anges i den särskilda behörigheten (se avsnitt 7.1.3) Grundläggande behörighet för tillträde till utbildningsprogram på avancerad nivå kan också uppnås genom prövning av reell kompetens (se avsnitt 7.1.4).

4.1.2 Grundläggande behörighet för kurser på avancerad nivå

Grundläggande behörighet har enligt 7 kap. 30 § HF den som genomgått utbildning på grundnivå eller har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Lokala regler

I den grundläggande behörigheten finns inga krav på kunskaper i svenska eller engelska. Språkkrav
ska anges för såväl fristående kurser som kurser som ges inom program.

Grundläggande behörighet för tillträde till kurser på avancerad nivå kan också uppnås genom prövning av reell kompetens (se avsnitt 7.1.4).

4.1.3 Särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå

De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det kan vara kunskaper från en eller flera högskolekurser eller andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Lokala regler

Vid Stockholms universitet är det respektive områdesnämnd som fastställer vilken särskild behörighet som ska gälla för en viss utbildning utifrån de övergripande reglerna. Särskild behörighet för tillträde till kurser på avancerad nivå kan också uppnås genom prövning av reell kompetens (se avsnitt 4.1.4).

4.1.4 Reell kompetens

Begreppet reell kompetens används för sökande som inte uppfyller grundläggande behörighet och/eller särskild behörighet för studier på avancerad genom formell utbildning, men som ”genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen” (7 kap 28 och 30§§ HF).

Den sökande måste själv åberopa reell kompetens. Anvisningar för ansökan om reell kompetens finns på www.antagning.se och på www.su.se.

Lokala regler

Rektor har 2018-xx-xx beslutat om regler för…. Närmare anvisningar hittas på www.su.se.

4.1.5 Undantag från behörighetskrav

Om det finns särskilda skäl får universitetet besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. Universitetet ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren (7 kap. 3 § HF).

Lokala regler

Till utbildning som söks via antagning.se/universityadmissions.se fattar chefen för Studentavdelningen beslut, efter hörande av respektive områdesnämnd, om undantag från något eller några behörighetsvillkor. Till övriga utbildningarna fattar respektive områdesnämnd beslut om undantag.

4.1.6 Behörig med villkor

Sökande till utbildning på avancerad nivå som inte vänder sig till nybörjare och som inte uppfyller behörighetskravet i samband med sista kompletteringsdag kan antas eller reservplaceras med villkor. Förbehållet är då att kravet för särskild behörighet kan styrkas vid utbildningens start. 

Om den sökande inte uppfyller det särskilda behörighetskravet vid kontrollen av villkoret ska beslut fattas om att sökande inte ges tillträde till utbildningen. Sökanden ska informeras om beslutet. Beslutet ska innehålla en överklagandehänvisning 4.2 Urval
Urval bland sökande får göras om det finns fler behöriga än platser. Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter. Stockholms universitet får själv bestämma vilka av urvalsgrunderna betyg, resultat från högskoleprov, tidigare studier samt av högskolan bestämda urvalsgrunder som ska användas. Även platsfördelningen mellan de olika urvalsgrunderna beslutar universitetet om.
Enligt 7 kap 23 § HF får en högskola bestämma lokala urvalsgrunder bestående av andra särskilda prov än högskoleprovet, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och andra för utbildningen sakliga omständigheter.

Lokala regler

Till utbildningar på avancerad nivå finns ingen begränsning i fördelningen av antalet platser, vilket t.ex. innebär att samtliga platser på en utbildning på avancerad nivå kan tillsättas via prov. Normalt används urvalsgrunden tidigare studier till kurser och program på avancerad nivå. Två olika möjligheter finns för rangordning av de sökande:

Tidigare studier:
Alternativ 1. Urval baseras på antal uppnådda högskolepoäng (minst 1,0 och högst 270 högskolepoäng). Om det finns ett behov, kan platsgaranti ges till sökande som läst den behörighetsgivande kursen vid Stockholms universitet i omedelbar tidsmässig anslutning till den kurs som söks. Det ska vidare vara möjligt att gradera sökande utifrån deras betyg på tidigare högskolestudier.

Alternativ 2. Urval baseras på en sammanvägd bedömning av betyg på högskolestudier, examensarbetes kvalitet, relevant yrkes- eller forskningserfarenhet, personligt motivationsbrev, tidigare studier i relation till den sökta utbildningen, referensbrev, forskningsidéer för uppsats, intervju och/eller antagningsprov. En eller flera faktorer ska användas och ansvarig institution fastställer hur denna tillämpning ska ske i detalj. Dessa regler ska vara skriftliga och finnas tillgängliga för de sökande vid ansökningstillfället.

 I urvalsgrunden tidigare studier räknas antalet registrerade högskolepoäng fram till sista anmälningsdag.

4.2.1 Av högskolan bestämda urvalsgrunder

Enligt, 7 kap 23 § HF, får en högskola bestämma lokala urvalsgrunder bestående av andra särskilda prov än högskoleprovet, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och andra för utbildningen sakliga omständigheter. Till utbildningar på avancerad nivå finns ingen begränsning i fördelningen av antalet platser.

Lokala regler

Vid Stockholms universitet ska nedanstående lokala urvalsgrunder användas. (Detta beslut innebär att tidigare beslut, 2002-11-29, dnr SU 40-2907-02, upphävs). Den institution som vill använda någon av urvalsgrunderna för en utbildning ska ansöka om detta hos Rektor, som beslutar i frågan. Om en institution vill använda någon annan urvalsgrund än de fastslagna ska den ansöka om detta
hos Rektor som beslutar i frågan. Ansökningar bereds av Studentavdelningen.

• Utländsk examen
• Yrkeserfarenhet
• Prov och/eller intervju

4.2.2 Urvalsgrupper på avancerad nivå

Lokala regler

Följande urvalsgrupper används i normalfallet för program och kurser på avancerad nivå vid Stockholms universitet.

APM Högskolepoäng, 1,0-270 hp
INT Sammanvägd bedömning av olika faktorer, 1-9999
AVG Avgiftsskyldiga, separat antagning
BEFR Avgiftsbefriade, separat antagning
PG Platsgaranti, 999
PGIU Platsgaranti, inget urval, 999
PGL Platsgaranti, inom program, 999
DA Direktantagen, 999
ÖS Övriga behöriga sökande, 999
SA Sena anmälningar, 1-999

 

5. Individuell prövning

Enligt högskoleförordningen (7 kap. 16 och 27 §§ HF) får en högskola i enstaka fall göra avsteg från de urvalsgrunder som är föreskrivna. Detta får bara ske om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de övriga urvalsgrunder som finns och om den sökande genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper
eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen.

Lokala regler

I samband med anmälan till utbildning vid Stockholms universitet kan ansökan om individuell prövning göras. Ansökan ska inkomma till Studentavdelningen på Stockholms universitet.

6. Fortsatta studier inom utbildningsprogram

Lokala regler

Student som i tid söker obligatoriska kurser inom sitt program på grundnivå eller avancerad nivå ska ha platsgaranti under förutsättning att behörighetskraven i utbildnings- och kursplaner är uppfyllda samt att studenten svarar på antagningsbeskedet i tid och registrerar sig i tid. För valbara kurser kan det förekomma urval och görs då enligt följande

• Antal högskolepoäng som avklarats inom programmet
• Urval baserat på kvalitetsaspekter, t.ex. betyg på de kurser som ingår i programmet

7. Särskiljande av sökande med lika meritvärde

Utbildningar på grundnivå som vänder sig till nybörjare: Sökande som har lika meritvärde på gymnasiebetyg ska särskiljas via resultat på högskoleprovet. Som ett alternativ till högskoleprov, får intervjuer eller lottning användas (7 kap. § 12 HF).

8. Antagningsbesked

Alla sökande till utbildningar vid Stockholms universitet ska av Universitets- och högskolerådet få ett maskinellt framtaget antagningsbesked. Detta gäller som Stockholms universitets beslut. Av detta ska det framgå om den sökande är antagen, villkorligt antagen, reserv eller obehörig. För reserver ska reservnummer finnas. För obehöriga ska det finnas information om hur man
överklagar beslutet.

Antagningsbeskedet ska också innehålla anvisningar om eventuellt svarskrav. Om den sökande svarar för sent, förlorar han/hon sin plats eller reservplacering.

På antagningsbeskedet ska det också finnas ett återkallelseförbehåll att en utbildning vid särskilda skäl kan ställas in efter det att antagningsbeskeden skickats ut.

Om en student är studieavgiftsskyldig ska även följande uppgifter framgå av antagningsbeskedet: Studieavgiftens storlek, sista datum för betalning samt att antagningen gäller under förutsättning att studieavgiften är betald. 

Om en antagen/reserv inte önskar ta sin plats i anspråk läggs återbud in i antagningssystemet av sökande eller institution. Återbud innebär att antagningen/reservplatsen stryks och ett nytt antagningsbesked genereras.

Antagen/reserv som ångrar sitt återbud måste återanmäla sig till utbildningen om så är möjligt.

9. Antagning av reserver

Lokala regler

Om det finns tillgängliga platser på en utbildning när alla som antagits givits möjlighet att påbörja studierna kan institutionen kalla reserver.

Reservantagning ska alltid ske i det system där anmälan skett och göras i tur och ordning från den/de urvalsgrupp(er) där plats(er) blivit ledig(a). Om det saknas reserver i en viss urvalsgrupp, ska reserv antas från annan grupp. Urvalsgruppen ”övriga behöriga sökande” (sökande utan urvalsgrundande meriter) och därefter ”sena anmälningar” (sökande som lämnat sin anmälan efter
sista anmälningsdag) kommer sist i tur och ordning.

Institutionerna väljer själva lämplig form för att kalla reserver via mejl, telefon, eller upprop. Det ska ske på ett sådant sätt att den sökande ges rimliga möjligheter att kunna besvara erbjudandet. I de fall telefon används och reserven inte kan nås, ska en skriftlig kallelse (per brev eller mejl epost) skickas med uppgift om senaste svarsdatum. Om en kallad reserv avsäger sig sin plats, ska
denne strykas genom att återbud läggs in.

10. Registrering och studieavbrott

Lokala regler
Institutionen beslutar vilka tider som gäller för registrering. Rektor beslutar om sista registreringsdag. Den som inte registrerat sig i tid, har förlorat sin plats.

Respektive institution kan besluta om obligatoriskt upprop för antagna och/eller reserver.Information om upprop och registrering ska meddelas de antagna och reserver som berörs. Den som inte registrerat sig i tid eller uteblir från obligatoriskt upprop, har förlorat sin plats.

Institutionerna ska informera studenterna om att studieavbrott omgående ska anmälas. Avbrott på kurs görs av studenten i Ladoks studentgränssnitt. Avbrott som meddelas inom tre veckor efter kursstart kallas tidigt avbrott och innebär att kursen kan sökas igen vid ett senare tillfälle. Avbrott senare än tre veckor efter kursstart medför att kursen inte kan sökas igen.

Den som vill återuppta studierna efter ett avbrott kan kontakta institutionen eller motsvarande för eventuell omregistrering. Omregistrering beslutas av prefekt och sker i mån av plats.

11. Anstånd med studier för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Den som är antagen ska påbörja utbildningen den termin som antagningen avser. Om det finns särskilda skäl får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till en utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anstånd med studiestarten (7 kap. 33 § HF). Skäl för anstånd framgår av UHR:s föreskrifter (UHRFS 2013:3).

Lokala regler
Vid Stockholms universitet tillämpas reglerna på följande sätt: Den sökande måste själv ansöka om anstånd och senast två veckor efter kursstart styrka de skäl som åberopas med intyg, t.ex. läkarintyg, personbevis för barn, beslut om inskrivning, eller intyg från arbetsgivare. Anstånd beviljas normalt till nästa start för utbildningen men upp till tre terminer får förekomma. Om inget annat framgår av utbildningskatalogen eller annat informationsmaterial, ska ansökan om anstånd skickas till Studentavdelningen vid Stockholms universitet.

12. Studieuppehåll för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Om det finns särskilda skäl får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen får fortsätta sina studier efter studieuppehåll (7 kap. 33 § HF). Skäl för att få fortsätta studierna framgår av UHR:s föreskrifter (UHRFS 2013:3).

Lokala regler
Respektive områdesnämnd beslutar om rätt att fortsätta studier efter studieuppehåll.

Den som avser att göra ett uppehåll i sina studier på ett program eller en kurs vid Stockholms universitet ska anmäla detta till ansvarig institution och ange skälen till uppehållet. Den sökande kan då beviljas återkomst i studierna efter uppehållet.

I beslutet ska studieuppehållets längd anges och att den sökande får fortsätta sina studier vid återkomsten. Medges inte den sökande rätt att återkomma, ska beslutet innehålla information om hur det kan överklagas (avsnitt 13).

Den som inte anmält studieuppehåll i förväg, får fortsätta sina studier vid återkomsten i mån av plats.

13. Omprövning och överklagande

Den som får ett beslut som går denne emot (42 § förvaltningslagen) och som får överklagasska samtidigt få information om hur man ska gå tillväga för att överklaga beslutet samt få information om avvikande meningar som har antecknats (33 § förvaltningslagen).

Följande beslut om antagning kan överklagas enligt högskoleförordningen 12 kap 2 §.
• Beslut om att den sökande inte uppfyller behörighetskraven eller inte beviljats undantag
• Beslut om att den sökande inte beviljats anstånd med studiestarten
• Beslut om att en student inte beviljats studieuppehåll på program eller kurs


Information om hur ett beslut överklagas ska lämnas i en överklagandehänvisning.

Överklagandehänvisningen ska framgå av beslutet alternativt ska det i beslutet anges att en överklagandehänvisning bifogas beslutet. Överklagandehänvisningen ska innehålla följande information (43-44 §§ förvaltningslagen):


”Beslutet kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Överklagandet ska göras skriftligt. I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt beslutet ska ändras. Överklagandet ska ställas till Överklagandenämnden för högskolan, Box 7249, 103 89 Stockholm, men ska ges in till Stockholms universitet, registrator, 106 91 Stockholm. Överklagandet ska ha kommit in till Stockholms universitet inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom Stockholms universitet.”

När ett överklagande kommit in ska ärendet behandlas i följande steg:

1. Omprövning och rättelse

Inledningsvis ska ställning tas till om det överklagade beslutet av någon anledning är uppenbart felaktigt (omprövning). Beslutet ska ändras om det är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och kan ändras snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för enskild part (38-39 §§ förvaltningslagen).
Ett beslut som innehåller en uppenbar felaktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller något annat liknande förbiseende får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet (36 § förvaltningslagen).

2. Har överklagandet kommit in i rätt tid?

Därefter prövas om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som kommit in för sent ska avvisas. Ett motiverat beslut om avvisning med överklagandehänvisning ska skickas till den som överklagat. Ett överklagande får inte avvisas av annat skäl än att det kommit in för sent. Ett överklagande får dock inte avvisas om förseningen beror på att universitetet inte har lämnat korrekt information om hur man överklagar, eller om överklagandet har kommit in till Överklagandenämnden för högskolan inom överklagandetiden (45 § förvaltningslagen).

3. Överlämnande till Överklagandenämnden för högskolan

Om överklagandet inte avvisas ska överklagandet, beslutet, det nya beslutet (om sådant har fattats efter omprövning) och övriga  handlingar i ärendet överlämnas till Överklagandenämnden för högskolan inom en vecka från det att överklagandet kom in till universitetet tillsammans med ett yttrande. Om yttrandet då inte är klart, ska ärendet ändå överlämnas till Överklagandenämnden för högskolan. Det bör då anges inom vilken tid yttrandet kommer att ges in. Yttrandet ska då färdigställas skyndsamt.”