Ansvarig enhet: Ledningssekretariatet

Kontaktperson: Rikard Skårfors och Ellinor Sigelfeldt

Observera att dokumentet återfinns i sin helhet i PDF-filen längst ner.

Inledning

Vid Stockholms universitet bedrivs utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. I detta dokument återges de författningar och regler som gäller nationellt för utbildning på forskarnivå. I dokumentet fastställs även de universitetsgemensamma lokala regler som gäller för utbildning och examination på forskarnivå vid Stockholms universitet.

Det grundläggande (nationella) regelverket återfinns i högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Andra lagar och förordningar som refereras i detta dokument är språklagen (2009:600), arbetsmiljölagen (1977:1160), förordning om avskiljande av studenter från högskoleutbildning (2007:989), diskrimineringslagen (2008:567) och förvaltningslagen (2017:900). Till de nationella reglerna får även räknas de beslut som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) (tidigare Högskoleverket – HSV) och Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) fattat, t.ex. efter studentanmälan, liksom de rekommendationer som UKÄ eller HSV utformat i samband med tillsynsbesök.  

Reglerna i detta dokument kompletterar det nationella regelverket och följer även Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer. I dokumentet hänvisas även till flera universitetsstyrelse- och rektorsbeslut som återfinns i Styrdokument – Regelboken vid Stockholms universitet som finns på medarbetarwebben: antagningsordning för utbildning på forskarnivå, lokal examensordning, regler för pensionsavgång och anställning efter pensionsavgång, regler och handläggningsordning för tillgodoräknande, regler och handläggningsordning för disciplinärenden, anställningsordning för anställning som och befordran till lärare (AOSU), riktlinjer för stipendier vid Stockholms universitet, regler för studentinflytande, språkpolicy, policy mot trakasserier enligt diskrimineringslagen, regler för studie- och karriärvägledning, handläggningsordning för hantering av klagomål från studenter rörande utbildning, handläggningsordning för indragning av doktorands rätt till handledning och andra resurser, handläggningsordning för hantering av misstanke om avvikelse från god forskningssed samt regler och handläggningsordning för etablering och avveckling av utbildning, regler för utbildningsgranskningar, rutiner för ingående av avtal om cotutelle vid Stockholms universitet samt handläggningsordning för beredning av beslut om utbildningssamarbete (eller forskningssamarbete som inkluderar utbildning) som leder till gemensam, dubbel eller multipel examen. Dessutom refereras till sidan Studera med funktionsnedsättning och Centrum för universitetslärarutbildnings resurssida på universitetets webbplats samt Rättssekretariatets handbok i ärendehandläggning.

En studerande på utbildning på forskarnivå benämns doktorand men i flera av de generella skrivningarna om utbildning i högskolelagen och högskoleförordningen används benämningen student. Även dessa skrivningar är tillämpliga på doktorander, om det inte särskilt specificeras att de enbart gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Med doktorand avses även forskarstuderande som antagits till licentiatexamen.

Utbildning på forskarnivå kan leda till två examina med olika omfattning: licentiatexamen (om minst 120 högskolepoäng) och doktorsexamen (om 240 högskolepoäng). Målen för dessa återfinns i högskoleförordningens bilaga 2 (examensordningen). Utbildningen som leder till båda dessa examina består av en kombination av kurser och avhandlingsarbete. Licentiatexamen avslutas med en godkänd licentiatuppsats om minst 60 högskolepoäng. Doktorsexamen avslutas med en godkänd vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng. Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation. Stockholms universitet har inte tillstånd att utfärda konstnärlig examen.

Övergripande ansvarsfördelning

Det yttersta ansvaret för utbildning på forskarnivå vilar på universitetsstyrelsen, som beslutar om antagningsordningen, och på rektor, som kan besluta om indragning av resurser (2 kap. 2 och 3 §§ högskolelagen, 2 kap. 2 och 3 §§ samt 6 kap. 3, 30, 31 och 36 §§ högskoleförordningen).1 I övrigt har rektor delegerat samtliga beslut om utbildningen till respektive områdesnämnd, vilket innebär att respektive områdesnämnd ansvarar för utbildningen inom sitt område, om inte annat är bestämt, se vidare i Besluts- och delegationsordning för Stockholms universitet i Styrdokument – Regelboken. Områdesnämnderna har därmed det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för samordning av kurser och utbildning av handledare. Områdesnämnderna ska också ha allmän tillsyn över utbildningen på forskarnivå.

Utöver reglerna i detta dokument, som beslutas av rektor, kan områdesnämnderna besluta om ytterligare regler för utbildning och examination som gäller inom respektive områdes verksamhet. Doktorand som vill påtala avvikelser från dessa regler bör i första hand vända sig till prefekten vid den institution där doktoranden är antagen, men kan också vända sig till student- och doktorandombuden vid Stockholms universitets studentkår.