Ansvarig enhet: Ledningssekretariatet

Kontaktperson: Tove Holmqvist

Inledning

I universitetets kvalitetspolicy beskrivs kvalitetssäkring som ”ett systematiskt arbete med att utveckla, regelbundet granska och följa upp verksamheterna”. Syftet med detta styrdokument är att beskriva den kvalitetssäkrande aktiviteten utbildningsgranskning i kvalitetssystemet för utbildning och vilka regler som styr arbetet med granskningarna.

Kvalitetssystemet för utbildning

I universitetslärarens vardag pågår ett utvecklings- och uppföljningsarbete som rör undervisning och utbildning. Detta kvalitetsarbete är en förutsättning för att universitetet ska leva upp till högskolelagens krav på utbildning av hög kvalitet, men arbetet är inte alltid dokumenterat. Ett kvalitetssystem för utbildning beskriver hur olika aktiviteter, till exempel systematiska och regelbundna uppföljnings- eller utvärderingsprocesser, bidrar till att säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildningarna. En viktig poäng med ett kvalitetssystem är att det ska främja kommunikationen mellan personal, och mellan personal och studenter, vad gäller det kvalitetsarbete som pågår vid institutioner, fakulteter, områden och på universitetsövergripande nivå samt inom den verksamhet som stödjer utbildningarna. Detta ställer krav på systematisk dokumentation av vad som görs för att säkra och utveckla kvaliteten på alla organisatoriska nivåer och alla delar inom universitetet. Förutsättningar för kvalitetsarbetet är ett aktivt studentinflytande och ett transparent och dialoginriktat kvalitetssystem.

Universitetets kvalitetssystem för utbildning omfattar sex olika områden: 1) organisation och styrning, 2) inrättande, revidering och avveckling, 3) planering, genomförande och uppföljning, 4) antagning och examen, 5) anställning och kompetensutveckling samt 6) studentstöd och information. Varje område inbegriper olika aktiviteter, processer och dokument som bidrar till att säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildningarna, t.ex. besluts- och delegationsordningar, kursplaner, inrättande av utbildning, kursvärderingar, konstruktiv länkning, genomtänkta undervisningsformer, utfärdande av examen, sakkunniggranskning vid läraranställningar, studie- och karriärvägledning.

I rektorsbeslutet från 2018-01-18, ”Nya kvalitetssäkrande aktiviteter inom Stockholms universitets kvalitetssystem för utbildning”, förekommer ett antal nya aktiviteter: utbildningsgranskningar, kvalitetsdialoger, fokusutvärderingar och ett system för kursvärderingar och kursrapporter.

Utbildningsgranskning är en kvalitetssäkrande aktivitet som spänner över flera av de ovan nämnda sex områdena i kvalitetssystemet och som är ett kraftfullt verktyg för att avgöra om det kvalitetsarbete som görs är tillräckligt eller om det behöver utvecklas inom vissa områden.

Utbildningsgranskningar

Syftet med utbildningsgranskningarna är att generera regelbunden och systematisk kunskap som behövs för att säkerställa och utveckla kvaliteten på universitetets utbildningar. Med ”utbildning” avses utbildningsprogram, huvudområden, fristående kurser, uppdragsutbildningar samt utbildningar i ämnen på forskarnivå. Dock omfattas inte icke poänggivande utbildningar. Fokus för granskningarna är förutsättningar, rutiner och processervad gäller planering, genomförande och uppföljning av utbildning. Den ämnesspecifika kvaliteten granskas främst inom ramen för extern granskning när en sådan är aktuell.
 
Resultatet av granskningarna publiceras på universitetets webbplats.

En utbildningsgranskning består av följande sex steg: 

1)    Uppstart,
2)    arbete med utbildningsrapport och övrigt underlag,
3)    granskning av underlag,
4)    beredning inför beslut,
5)    beslut, och
6)    uppföljning av beslut.

Beslutet (steg 5 ovan) kan innebära ett eller flera av följande:

•    Inga åtgärder,
•    rekommendationer,
•    nödvändiga åtgärder, och
•    extern granskning, som för utbildning på grundnivå och avancerad nivå alltid inkluderar en granskning av examensarbeten.

Beroende på typ av åtgärd varierar uppföljningen och kan ske vid olika tidpunkter inom granskningscykeln.
 
Granskningsprocessen kan illustreras på följande sätt. (Figuren kan endast ses i nedan bifogad PDF-fil.)

 

Rektors och områdesnämndernas ansvar

Rektor beslutar om de universitetsgemensamma reglerna för utbildningsgranskningar (se vidare nedan). I övrigt gäller följande ansvar för områdesnämnderna.

Områdesnämnderna ansvarar för planering och genomförande av utbildningsgranskningarna. I detta ingår att områdesnämnderna beslutar om indelning och gruppering av utbildningar, samt tidplan för granskning av varje utbildning inom ramen för granskningscykeln. Tidplanerna ska meddelas rektor senast tre månader innan en granskningscykel startar. Likaså ska eventuella revideringar av tidplanerna meddelas rektor. I ansvaret ingår även att utse granskningsgrupper inför varje ny granskningsomgång inom en granskningscykel.  
Områdesnämnderna ansvarar även för att fatta beslut (om eventuella rekommendationer, nödvändiga åtgärder och extern granskning), om uppföljning av att åtgärderna genomförts inom bestämd tidsram samt för den fortsatta processen i händelse av att åtgärdsredovisningen inte är tillfyllest. I ansvaret ingår att utse externa bedömare vid beslut om extern granskning, att fatta beslut som kan tänkas följa av den externa bedömargruppens rapport samt för uppföljning som rör den externa granskningen. I de fall en utbildning involverar institutioner inom båda områdesnämndernas ansvarsområden ska förslag till åtgärder tas fram i samråd mellan områdesnämnderna.

Områdesnämnderna ska fastställa en handläggningsordning för utbildningsgranskningar inom respektive vetenskapsområde.  

Områdesnämnderna ska samordna arbetet med planering, genomförande och uppföljning av utbildningsgranskningarna. 

Rebus ansvar – utveckling och utvärdering

Rebus ansvarar för att under hösten 2019 utveckla en metod för extern granskning som bör vara gemensam för utbildning på alla nivåer. Rebus ska även utveckla en metod för granskning av examensarbeten med fokus på måluppfyllelse, som ska tillämpas inom samtliga externa granskningar av utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt vid stickprovsgranskning (se nedan). Extern granskning ska alltid genomföras av ämnessakkunniga bedömare från andra lärosäten.

Rebus ansvarar även för att löpande utvärdera metoden, förutsättningarna och processen för utbildningsgranskning samt för att vid behov föreslå rektor att revidera utbildningsmallar och detta regeldokument.
 
En del i utvärderingen ska utgöras av en stickprovsgranskning av examensarbeten, enligt ovan nämnda metod, från ett urval av de utbildningar som granskas under hösten 2019 och under våren 2020. 

Regler för utbildningsgranskningar

Följande för vetenskapsområdena gemensamma regler gäller för utbildningsgranskningarna.

Granskningscykelns längd

En utbildningsgranskning ska ske vart tredje år för respektive utbildning på grundnivå och avancerad nivå och vart sjätte år för respektive utbildning på forskarnivå. Det innebär att granskningscykelns längd är tre år för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå och sex år för utbildningar på forskarnivå. I normalfallet startar en ny granskningsomgång, med ett urval utbildningar, varje vår och höst inom en granskningscykel.

Studentmedverkan och studentrepresentanternas roll

Studenter, dvs. studenter och doktorander, ska medverka i utbildningsgranskningarna.

Studentkåren ska erbjudas möjlighet att utse representanter till samtliga steg i utbildningsgranskningarna. Studentrepresentanterna ska ersättas för deras arbetsinsats. Studentrepresentanternas roll ska klargöras i områdenas handläggningsordningar för utbildningsgranskningar.

Kvalitetskriterier

Samtliga utbildningar ska bedömas mot kvalitetskriterier som är utformade mot bakgrund av framför allt högskolelag, högskoleförordning och Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Varje utbildning som granskas ska bedömas mot samtliga kvalitetskriterier.

Kvalitetskriterierna ingår i mallarna för utbildningsrapporter (se nedan).

Uppstart och arbete med underlag

Inför varje granskningsomgång ska ett uppstartsmöte äga rum som arrangeras av områdeskanslierna.

Utbildningsrapporten ska skrivas i den av rektor beslutade mallen (en för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, en för utbildning på forskarnivå). Om utbildningen spänner över flera institutioner ska rapporten förankras med samtliga inblandade institutioner. Studentrepresentanter från den ansvariga institutionen ska erbjudas plats i arbetet med utbildningsrapport (jfr ovan).

Till mallen för utbildningsrapport för grundnivå och avancerad nivå hör även en mall för lärar-/handledartabell, en examensmålsmatris samt ett sammanställt statistiskt underlag.  

Till mallen för utbildningsrapport för forskarnivå hör även en mall för lärar-/handledartabell, allmän studieplan och ett urval av individuella studieplaner samt ett sammanställt statistiskt underlag.

Sammanställt statistiskt underlag, mall för lärar-/handledartabell och examensmålsmatris samt allmän studieplan och urval av individuella studieplaner tillhandahålls av områdeskanslierna.

Övrigt underlag som behövs för att kunna granska om utbildningen uppfyller kvalitetskriterierna kan på begäran ingå i utbildningsgranskningen. Detta avgörs av berörd granskningsgrupp. Exempel på vad som kan utgöra övrigt underlag finns i mallarna för utbildningsrapport.
 
Det är ansvarig institutionsstyrelse eller prefekt som ska lämna in slutversionen av utbildningsrapporten och eventuellt övrigt underlag till områdeskansliet. 

Kollegial granskning av underlag

Utbildningsrapport och övrigt underlag ska granskas av en granskningsgrupp som utgörs av akademiska ledamöter, vilka utses av områdesnämnden, och en till två studentrepresentanter, som utses av studentkåren. De akademiska ledamöterna ska ha doktorsexamen och vara tillsvidareanställda vid Stockholms universitet.  

Varje granskningsgrupp ska bestå av ledamöter från flera fakulteter, om möjligt från båda vetenskapsområdena.  

Varje granskningsgrupp ska ha en ordförande vars uppgift är att samordna och kalibrera granskningsgruppens arbete. Kanslistöd ska finnas till varje granskningsgrupp.

Dialog

Under granskningsperioden ska en formell dialog genomföras mellan granskningsgrupp (inklusive kanslistöd) och de utbildningsansvariga samt studentrepresentanter. Dialogen syftar bl.a. till att utreda om det finns eventuella oklarheter i underlagen. 

Granskningsrapport och förslag

Granskningsgruppen ska rapportera sitt arbete i en granskningsrapport. Mallen för granskningsrapport speglar innehållet i utbildningsrapportmallen. Granskningsgruppen ska gemensamt ansvara för slutversionen av rapporten.

Med utgångspunkt i kriterierna kan gruppen föreslå rekommendationer för att höja kvaliteten och utveckla utbildningen. Gruppen kan även föreslå nödvändiga kvalitetssäkrande åtgärder. Bedömningen ska inte resultera i ett värderande slutomdöme av hela utbildningen.

Om det i gruppen uppstår tvivel om att utbildningen ger studenterna tillräckliga möjligheter att uppnå ett eller flera examensmål, eller om gruppen finner att en ytterligare granskning är nödvändig av andra skäl, ska gruppen föreslå en extern granskning. För utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ingår i den externa granskningen alltid granskning av ett urval av examensarbeten. 

Möjlighet att kommentera sakfel och oklarheter

Innan granskningsgruppen avslutar sitt arbete ska den ge de utbildningsansvariga och studentrepresentanterna möjlighet att i skriftlig form kommentera eventuella sakfel och oklarheter i granskningsrapporten. Därför ska granskningsgruppens kanslistöd skicka granskningsrapporten till de utbildningsansvariga innan den färdiga granskningsrapporten skickas till områdeskansliet.

Beredning inför beslut

Berörd utbildningsberedning ska behandla granskningsgruppens förslag och inkomma med ett beslutsförslag till områdesnämnden.
 
I samband med att beslutsförslaget skickas till områdesnämnden ska de utbildningsansvariga samt berörda studentrepresentanter delges förslaget till beslut.

Beslut och återkoppling efter beslut

Områdesnämnden ska besluta om ärendet. Det innebär ett beslut om att utbildningen inte behöver vidta några åtgärder, att utbildningen ges rekommendationer, att utbildningen bedöms vara i behov av nödvändiga åtgärder och/eller att utbildningen ska genomgå en extern granskning.

Kvalitetsdrivande dialog

Efter att områdesnämnden fattat beslut i ärendet ska det ske en dialog med de utbildningsansvariga och studentrepresentanter från institutionen. Stöd ges av berört områdeskansli. Dialogens syfte är kvalitetsdrivande och ska ge möjlighet till diskussion kring eventuella åtgärder.

Uppföljning av beslut

Uppföljningen av de rekommendationer som områdesnämnden beslutat om sker i samband med att det är dags för en ny granskning av utbildningen om den är på grundnivå eller avancerad nivå eller vid en s.k. mittuppföljning (efter tre år) om det är en utbildning på forskarnivå. Formerna för mittuppföljningen beslutas, i samråd, av områdesnämnderna.  

En utbildning som bedömts vara i behov av nödvändiga åtgärder ska inkomma med en åtgärdsredovisning till områdesnämnden inom given tidsram. Processen för detta arbete beslutas av områdesnämnden.

För den utbildning som genomgår extern granskning ska den externa bedömargruppen inkomma med en bedömarrapport till områdesnämnden inom given tidsram. Områdesnämnden ska därefter besluta om åtgärder och återkoppla resultatet till de utbildningsansvariga.

Om uppföljningen visar kvarstående kvalitetsbrister ska områdesnämnden besluta om utbildningen ska avvecklas eller om andra åtgärder ska vidtas.

Kvalitetsrapport och spridning av goda exempel

I den kvalitetsrapport som områdesnämnderna årligen lämnar till rektor ska resultaten av utbildningsgranskningarna utgöra ett av underlagen. Goda exempel ska särskilt lyftas fram i rapporten för att underlätta vidare spridning av dessa inom universitetet.