Ansvarig enhet: Ledningssekretariatet

Kontaktperson: Tove Holmqvist

Inledning

I universitetets kvalitetspolicy beskrivs kvalitetssäkring som ”ett systematiskt arbete med att utveckla, regelbundet granska och följa upp verksamheterna”. Syftet med detta styrdokument är att beskriva den kvalitetssäkrande aktiviteten utbildningsgranskning i kvalitetssystemet för utbildning och vilka regler som styr arbetet med granskningarna.

Kvalitetssystemet för utbildning

I universitetslärarens vardag pågår ett utvecklings- och uppföljningsarbete som rör undervisning och utbildning. Detta kvalitetsarbete är en förutsättning för att universitetet ska leva upp till högskolelagens (1992:1434) krav på utbildning av hög kvalitet, men arbetet är inte alltid dokumenterat. Ett kvalitetssystem för utbildning beskriver hur olika aktiviteter, till exempel systematiska och regelbundna uppföljnings- eller utvärderingsprocesser, bidrar till att säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildningarna. En viktig poäng med ett kvalitetssystem är att det ska främja kommunikationen mellan personal, och mellan personal och studenter, vad gäller det kvalitetsarbete som pågår vid institutioner, fakulteter, vetenskapsområden och på universitetsövergripande nivå samt inom den verksamhet som stödjer utbildningarna. Detta ställer krav på systematisk dokumentation av vad som görs för att säkra och utveckla kvaliteten på alla organisatoriska nivåer och alla delar inom universitetet. Förutsättningar för kvalitetsarbetet är ett aktivt studentinflytande och ett transparent och dialoginriktat kvalitetssystem.

Universitetets kvalitetssystem för utbildning kan beskrivas utifrån sex områden: 1) organisation och styrning, 2) inrättande, revidering och avveckling, 3) planering, genomförande och uppföljning, 4) antagning och examen, 5) anställning och kompetensutveckling samt 6) studentstöd och information. Varje område inbegriper förutsättningar, processer och aktiviteter som bidrar till att säkerställa och utveckla kvaliteten i utbildningarna, t.ex. besluts- och delegationsordningar, kursplaner, etablering av utbildning, kursvärderingar, konstruktiv länkning, genomtänkta undervisningsformer, utfärdande av examen, sakkunniggranskning vid läraranställningar, studie- och karriärvägledning.

I rektorsbeslutet från 2018-01-18, ”Nya kvalitetssäkrande aktiviteter inom Stockholms universitets kvalitetssystem för utbildning”, förekommer ett antal nya aktiviteter: utbildningsgranskningar, kvalitetsdialoger, fokusutvärderingar och ett system för kursvärderingar och kursrapporter.

Utbildningsgranskning är en kvalitetssäkrande aktivitet som spänner över flera av de ovan nämnda sex områdena i kvalitetssystemet och som är ett kraftfullt verktyg för att avgöra om det kvalitetsarbete som görs är tillräckligt eller om det behöver utvecklas inom vissa områden.

Utbildningsgranskningar

Syftet med utbildningsgranskningarna är att generera regelbunden och systematisk kunskap som behövs för att säkerställa och utveckla kvaliteten på universitetets utbildningar. Med
”utbildning” avses både utbildning som kan leda till en examen och övrig utbildning. Utbildning omfattar därmed kurser och utbildningsprogram som ingår i huvudområden och yrkesutbildningar, fristående kurser, uppdragsutbildningar samt utbildningar i ämnen på forskarnivå. Dock omfattas inte icke poänggivande utbildningar. Fokus för granskningarna är förutsättningar, rutiner och processer vad gäller planering, genomförande och uppföljning av utbildning. Den ämnesspecifika kvaliteten granskas främst inom ramen för extern granskning när en sådan är aktuell. 
 
Resultatet av granskningarna publiceras på universitetets webbplats.

En utbildningsgranskning består av följande sex steg: 

1)    Uppstart,
2)    arbete med utbildningsrapport och övrigt underlag,
3)    granskning av underlag,
4)    beredning inför beslut,
5)    beslut, och
6)    uppföljning av beslut.

Beslutet (steg 5 ovan) kan innebära ett eller flera av följande:

•    Inga åtgärder,
•    rekommendationer,
•    nödvändiga åtgärder, och
•    extern granskning, som för utbildning på grundnivå och avancerad nivå alltid inkluderar en granskning av examensarbeten.

Beroende på typ av åtgärd varierar uppföljningen och kan ske vid olika tidpunkter inom granskningscykeln.

Utbildningsgranskningarna utgör ett av underlagen i den årliga kvalitetsrapport och den efterföljande kvalitetsdialogen mellan de båda vetenskapsområdena och rektor (se vidare nedan).
 
Granskningsprocessen kan illustreras som i figur 1 nedan. (Figuren kan endast ses i nedan bifogad PDF-fil.)

Rektors och områdesnämndernas ansvar

Rektor beslutar om de universitetsgemensamma reglerna för utbildningsgranskningar och om de tillhörande obligatoriska mallarna (se vidare nedan). I övrigt gäller följande ansvar för områdesnämnderna.

Områdesnämnderna ansvarar för planering och genomförande av utbildningsgranskningarna. I detta ingår att områdesnämnderna beslutar om indelning och gruppering av utbildningar, samt tidplan för granskning av varje utbildning inom ramen för granskningscykeln. Tidplanerna ska meddelas rektor senast tre månader innan en granskningscykel startar. Likaså ska eventuella revideringar av tidplanerna meddelas rektor. I ansvaret ingår även att utse granskningsgrupper inför varje ny granskningsomgång inom en granskningscykel och att utse externa granskare vid eventuellt beslut om extern granskning.
 
Områdesnämnderna ansvarar även för att fatta beslut om de granskade utbildningarna (om inga åtgärder, eventuella rekommendationer, nödvändiga åtgärder och extern granskning) och om uppföljning av åtgärder från intern och eventuell extern granskning inom en bestämd tidsram. I ansvaret ingår även att fatta beslut om den fortsatta processen i händelse av att åtgärdsredovisningen inte är tillfyllest. Områdesnämnderna ansvarar även för att samtliga beslut och resultat som rör utbildningsgranskning återkopplas till den utbildningsansvariga institutionen. 

I de fall en utbildning involverar institutioner inom båda områdesnämndernas ansvarsområden ska förslag till åtgärder tas fram i samråd mellan områdesnämnderna.

Områdesnämnderna ska fastställa en handläggningsordning för utbildningsgranskningar inom respektive vetenskapsområde.  

Områdesnämnderna ska samordna arbetet med planering, genomförande och uppföljning av utbildningsgranskningarna. 

Rebus ansvar – utveckling och utvärdering

Rebus ansvarar för att vid behov utveckla, revidera och föreslå rektor att besluta om att fastställa de obligatoriska mallar som används inom utbildningsgranskningarna (bilagor till reglerna). Rebus ansvarar också för att revidera det stödmaterial som finns tillgängligt.
 
Rebus ansvarar även för att löpande utvärdera metoden, förutsättningarna och processen för utbildningsgranskning samt för att vid behov föreslå rektor att revidera och besluta om detta regeldokument.

En del i utvärderingen ska utgöras av en stickprovsgranskning av examensarbeten från ett urval av de utbildningar som har granskats. 

Regler för utbildningsgranskningar

Följande för vetenskapsområdena gemensamma regler gäller för utbildningsgranskningarna.

Granskningscykelns längd

En utbildningsgranskning ska ske vart sjätte år för respektive utbildning på samtliga utbildningsnivåer. 

Kvalitetskriterier

Samtliga utbildningar ska bedömas mot kvalitetskriterier som är utformade mot bakgrund av framför allt högskolelag (1992:1434), högskoleförordning (1993:100) och Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG). Varje utbildning som granskas ska bedömas mot samtliga kvalitetskriterier.

Kvalitetskriterierna, som även ingår i mallarna för utbildningsrapporter och granskningsrapporter (under rubriker med samma numrering som kortbeteckningarna i tabellen nedan har, dvs. 1.2, 1.3 osv.), är följande:

Grundnivå och avancerad nivå (GN/AN) Forskarnivå (FN)
K 1.2 GN/AN Det finns rutiner för uppföljning och analys av genomströmning, och åtgärder vidtas då sådana krävs. K 1.3 FN Det vidtas åtgärder och det ges stöd, vid behov, för att skapa goda förutsättningar för doktoranden att genomföra utbildningen inom planerad studietid.
K 1.3 GN/AN Lärarna (och annan undervisande personal) och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till den granskade utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. K 1.4 FN Lärarna/handledarna och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i relation till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.
K 1.4 GN/AN Utbildningen präglas av ett nära samband mellan forskning och utbildning. K 1.5 FN Forskningsmiljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildningen kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med ämnesmässig bredd.
K 1.5 GN/AN Administration, infrastruktur och studentstöd kring utbildningen är ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling. K 1.6 FN Administration, infrastruktur och doktorandstöd kring utbildningen är ändamålsenlig och främjar kvalitetsutveckling.
K 1.6 GN/AN Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer som säkrar de självständiga arbetenas (examensarbetenas) kvalitet. K 1.7 FN Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer kring utlysning av utbildningsplatser så att rekrytering sker öppet och brett, och antagningsprocessen sker med omsorg och på ett rättssäkert sätt.
  K 1.8 FN Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer för utseende av och byte av handledare.
K 2.1 GN/AN Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att studenterna ges möjlighet att uppnå examensmålen. K 2.1 FN Utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställer att doktoranderna ges möjlighet att uppnå examensmålen.
  K 2.2 FN Den individuella studieplanen används på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt för att utforma, planera och följa upp den enskilda doktorandens utbildning i relation till examensmålen.
K 3.1 GN/AN Utbildningen följs kontinuerligt upp, resultaten återkopplas till relevanta intressenter, och utifrån resultaten vidtas de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna. K 3.1 FN Utbildningen följs kontinuerligt upp, resultaten återkopplas till relevanta intressenter, och utifrån resultaten vidtas de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.
  K 3.2 FN Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer som säkrar avhandlingarnas/uppsatsernas kvalitet.
K 3.2 GN/AN Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där studenterna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och studiemiljön, både som individ och kollektiv. K 3.3 FN Det finns ändamålsenliga och systematiska rutiner och processer där doktoranderna ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen och studiemiljön, både som individ och kollektiv.
K 3.3 GN/AN Arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och ändamålsenligt. K 3.4 FN Arbetet med jämställdhet i utbildningen är relevant och ändamålsenligt.
K 3.4 GN/AN Arbetet med breddad rekrytering och breddat deltagande är relevant och ändamålsenligt.  
K 3.5 GN/AN Det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar och förbereder studenterna att möta förändringar i arbetslivet. K 3.5 FN Det finns processer som säkerställer att utbildningen är användbar och förbereder doktoranderna att möta förändringar i arbetslivet.


Studentrepresentation

Studentkåren ska erbjudas möjlighet att utse studentrepresentanter (dvs. studenter och doktorander) till samtliga steg i utbildningsgranskningarna. En studentrepresentant har samma ansvar som övriga deltagare i granskningsprocessen, t.ex. vad gäller närvaro vid mötena. Studentrepresentanterna ska ersättas för sin arbetsinsats i enlighet med ”Regler för studentinflytande” (tillgänglig på medarbetarwebben under Styrdokument – regelboken).

Uppstart och arbete med underlag

Inför varje granskningsomgång ska ett uppstartsmöte äga rum som arrangeras av respektive område.
 
Utbildningsrapporten ska skrivas i mallen (en för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, en för utbildning på forskarnivå). Om utbildningen spänner över flera institutioner ska rapporten förankras med samtliga inblandade institutioner.
Studentrepresentanter ska erbjudas plats i arbetet med utbildningsrapport. Representanterna kan med fördel studera vid den utbildningsansvariga institutionen.

Till mallen för utbildningsrapport för grundnivå och avancerad nivå hör även lärar-
/handledartabell, examensmålsmatris samt ett sammanställt statistiskt underlag.
 
Till mallen för utbildningsrapport för forskarnivå hör även lärar-/handledartabell, allmän studieplan och ett urval av individuella studieplaner samt ett sammanställt statistiskt underlag.

Sammanställt statistiskt underlag, lärar-/handledartabell och examensmålsmatris samt allmän studieplan och urval av individuella studieplaner tillhandahålls av berört områdeskansli.

Övrigt underlag som behövs för att kunna granska om utbildningen uppfyller kvalitetskriterierna kan på begäran ingå i utbildningsgranskningen. Detta avgörs av berörd granskningsgrupp. Exempel på vad som kan utgöra övrigt underlag finns i mallarna för utbildningsrapport.
 
Det är ansvarig institutionsstyrelse eller prefekt som ska lämna in slutversionen av utbildningsrapporten och eventuellt övrigt underlag till områdeskansliet.   

Kollegial granskning av underlag

Utbildningsrapport och övrigt underlag ska granskas av en granskningsgrupp som utgörs av akademiska ledamöter, vilka utses av områdesnämnden, och en eller flera studentrepresentanter, som utses av studentkåren i enlighet med ”Regler för studentinflytande”. De akademiska ledamöterna ska ha doktorsexamen och vara tillsvidareanställda eller ha en anställning som biträdande lektor vid Stockholms universitet.

Varje granskningsgrupp ska bestå av ledamöter från flera fakulteter, om möjligt från båda vetenskapsområdena.  

Varje granskningsgrupp ska ha en ordförande vars uppgift är att samordna och kalibrera granskningsgruppens arbete. Kanslistöd ska finnas till hands för varje granskningsgrupp och bör om möjligt delta vid granskningsgruppens möten. Kanslistödets roll är främst att bistå granskarna med kunskap om nationella och lokala regelverk som rör utbildning. Vidare bidrar kanslistödet till kontinuitet i utbildningsgranskningarna över tid.

Dialog

Under granskningsperioden ska en dialog genomföras mellan granskningsgrupp och de utbildningsansvariga samt studentrepresentanter. Dialogen syftar bl.a. till att utreda om det finns eventuella oklarheter i underlagen. 

Granskningsrapport och förslag

Granskningsgruppen ska rapportera sitt arbete i en granskningsrapport. Mallen för granskningsrapport speglar innehållet i utbildningsrapportmallen. Granskningsgruppen ska gemensamt ansvara för slutversionen av rapporten.

Med utgångspunkt i kriterierna kan gruppen föreslå rekommendationer för att höja kvaliteten och utveckla utbildningen. En rekommendation ska vara problembaserad och förväntas vara åtgärdad senast i samband med nästa ordinarie granskning. En rekommendation skiljer sig således från mer allmänna tips och råd, vilka kan finnas med i granskningsrapportens brödtext men inte i själva förslaget till rekommendationer och åtgärder. Gruppen kan även föreslå nödvändiga kvalitetssäkrande åtgärder. Bedömningen ska inte resultera i ett värderande slutomdöme av hela utbildningen.

Om det i gruppen uppstår tvivel om huruvida utbildningen ger studenterna tillräckliga möjligheter att uppnå ett eller flera examensmål, eller om gruppen finner att en ytterligare granskning är nödvändig av andra skäl, ska gruppen föreslå att en extern granskning genomförs. För utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ingår i den externa granskningen alltid granskning av examensarbeten från den aktuella utbildningen (se vidare nedan under separat rubrik). 

Möjlighet att kommentera sakfel och oklarheter

Innan granskningsgruppen avslutar sitt arbete ska den ge de utbildningsansvariga och studentrepresentanterna möjlighet att kommentera eventuella sakfel och oklarheter i granskningsrapporten. Därför ska granskningsgruppens kanslistöd skicka granskningsrapporten till de utbildningsansvariga innan den färdiga granskningsrapporten skickas till områdeskansliet.

Beredning inför beslut

Berörd utbildningsberedning, eller annan form av beredande grupp, ska behandla granskningsgruppens förslag och överväganden och, efter kalibrering, inkomma med ett beslutsförslag till områdesnämnden. Som stöd inför beslutet finns en blankett för förslag till beslut om åtgärder.
 
I samband med att beslutsförslaget skickas till områdesnämnden ska de utbildningsansvariga samt berörda studentrepresentanter delges förslaget till beslut.

Beslut och återkoppling efter beslut

Områdesnämnden ska besluta om ärendet. Det innebär ett beslut om att utbildningen inte behöver vidta några åtgärder, att utbildningen ges rekommendationer, att utbildningen bedöms vara i behov av nödvändiga åtgärder och/eller att utbildningen ska genomgå en extern granskning

Kvalitetsdrivande dialog

Efter att områdesnämnden fattat beslut i ärendet ska det ske en dialog med de utbildningsansvariga och studentrepresentanter. Ansvaret för dialogen vilar på områdesnämnden och stöd ges av berört områdeskansli. Dialogens syfte är kvalitetsdrivande och ska ge möjlighet till diskussion kring eventuella åtgärder.

Uppföljning av beslut

Uppföljningen av de rekommendationer som områdesnämnden beslutat om sker senast i samband med att det är dags för en ny granskning av utbildningen, men områdesnämnden kan även besluta om tidigarelagd uppföljning.  

En utbildning som bedömts vara i behov av nödvändiga åtgärder ska inkomma med en åtgärdsredovisning till områdesnämnden inom en given tidsram. Processen för detta arbete beslutas av områdesnämnden. Åtgärdsredovisningen upprättas av utbildningsansvarig institution i den därtill avsedda mallen och stöd i åtgärdsprocessen ges av berört områdeskansli. Det är ansvarig institutionsstyrelse eller prefekt som ska lämna in åtgärdsredovisningen till områdes-/fakultetskansliet.

Om uppföljningen visar kvarstående kvalitetsbrister ska områdesnämnden besluta om utbildningen ska avvecklas eller om andra åtgärder ska vidtas, och i så fall vilka.

Extern granskning

Extern granskning av utbildning på forskarnivå

Fokus för en extern granskning av utbildning på forskarnivå kommer att variera beroende på utfallet av utbildningsgranskningen. Områdesnämnden beslutar därför i varje enskilt fall om formerna för den externa granskningen. Baserat på de externa granskarnas rapporter fattar områdesnämnden beslut om den granskade utbildningen. Resultatet ska återkopplas till den utbildningsansvariga institutionen och publiceras på universitetets webbsida om kvalitetsarbete.

Extern granskning av utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Granskning av examensarbeten

Extern granskning ska alltid genomföras av minst två externa disputerade ämnessakkunniga granskare som är anställda vid olika lärosäten. 

Granskarna ska individuellt bedöma minst fem examensarbeten (eller, om färre, det antal som finns) från aktuell utbildning för högst tre år tillbaka i tiden. Varje examensarbete ska bedömas av minst två granskare.

Granskningen ska göras utifrån fem bedömningsaspekter: forskningsanknytning; problemformulering; metod, genomförande och resultat; diskussion och slutsatser samt utformning, språk och formalia. Aspekterna ska kunna relateras till examensmålen för aktuell examen (i högskoleförordningens bilaga 2). Områdesnämnden har möjlighet att göra förtydliganden av eller tillägg till en eller flera aspekter, t.ex. mot bakgrund av ämnets eller disciplinens karaktär. Detta ska då framgå av det beslut om extern granskning som områdesnämnden fattar (se vidare nedan).

Den individuella granskningen ska resultera i ett omdöme, enligt en förutbestämd femgradig skala och en motivering/kommentar per aspekt för varje examensarbete.

Respektive granskare ska även avge ett samlat omdöme per aspekt baserat på samtliga granskade examensarbeten. Granskningen ska dock inte resultera i ett betyg eller ett samlat omdöme per examensarbete.

Områdesnämndernas ansvar

Områdesnämnden ska besluta om eventuella förtydliganden av eller tillägg till bedömningsaspekterna (enligt ovan) samt om granskarna ska ha tillgång till annat underlag än examensarbeten. Områdesnämnden ska också besluta om hur lång tid som de externa granskarna har till sitt förfogande för sin bedömning av examensarbeten och eventuella andra underlag samt om lämplig modell för utslumpning av godkända examensarbeten för den aktuella utbildningen. Efter avslutad granskning ska områdesnämnden fatta beslut om eventuella åtgärder och återkoppla resultatet till den utbildningsansvariga institutionen.

Handläggning

Institutionen ska ta fram och avidentifiera de arbeten som slumpats ut, genom att författarens/författarnas, handledares och examinators namn tas bort. Examensarbetets betyg ska inte framgå av det material som skickas till granskarna. Berört områdeskansli ansvarar för att slumpa fram arbetena och, efter avidentifiering, skicka dem till granskarna. Områdeskansliet ansvarar även för att skicka eventuellt övrigt underlag till granskarna och för att ta emot deras bedömningar och rapporter.  

Mer detaljerad information om extern granskning, t.ex. om hur granskningen av examensarbeten ska ske, vägledande frågor vid granskningen och exempel på relationer mellan bedömningsaspekter och examensmål, finns i förarbetet (”Metod för pilottestning av extern granskning i samband med utbildningsgranskningar” från 2019-11-04, som finns på webbsidan om kvalitetsarbete).

Kvalitetsdialog och omhändertagande av resultat från utbildningsgranskningarna

I den kvalitetsrapport som områdesnämnderna årligen lämnar till rektor inför de kvalitetsdialoger som äger rum mellan respektive områdesnämnd och rektor ska resultaten av utbildningsgranskningarna utgöra ett av underlagen. Goda exempel ska särskilt lyftas fram i rapporten för att underlätta vidare spridning av dessa inom universitetet, till exempel till prefekter och studierektorer. Mall för kvalitetsrapport finns tillgänglig på webbsidan om kvalitetsarbete.

Syftet med kvalitetsdialogen är att skapa en plattform för informationsutbyte mellan universitetets ledning och områdesnämnd kring kvalitetsfrågor samt att följa upp områdenas kvalitetsarbete. Resultaten från kvalitetsdialogerna används som underlag inom ramen för universitetets ordinarie verksamhetsplanering, dvs. i universitetets övergripande strategier och i områdesnämndernas och förvaltningens respektive åtgärdsplaner.