Illustration: Elsa Wikander/Azote
Illustration: Elsa Wikander/Azote


Den 14 januari 2021 beslutade rektor att anta Stockholms universitets första forskningsetiska policy, som trädde i kraft samma datum. Policyn ska klargöra universitetets övergripande syn på arbetet med att värna och främja god forskningssed. Här anges utgångspunkter för arbetet samt hur ansvaret är fördelat inom verksamheten. Policyn riktar sig främst till alla som bedriver eller deltar i forskning eller forskningsliknande verksamhet vid universitetet. Policyn syftar även till att ge utomstående en bild av universitetets övergripande syn på detta arbete.

Två huvudsakliga delar i policyn

Policyn består av två huvudsakliga delar. I den ena presenteras dels grundläggande principer för god forskningssed, främst med hänvisning till The European Code of Conduct for Research Integrity (antagen av ALLEA 2017), dels allmänna utgångspunkter för universitetets arbete med att främja god forskningssed. I den andra delen beskrivs hur ansvaret för god forskningssed är fördelat inom verksamheten, på övergripande nivå, på individuell nivå, genom vissa roller och uppgifter, samt när det gäller verksamhetsstöd.

Angeläget med forskningsetiska frågor

I den utredning som låg till grund för beslutet att ta fram policyn framhölls behovet av att klargöra hur universitetet avser fullgöra sitt ansvar för att forskning vid universitetet bedrivs i enlighet med god forskningssed.
– Inrättandet av en policy, i kombination med att den görs känd, sänder även en signal både internt och externt att forskningsetiska frågor ses som angelägna och att alla måste ta sitt ansvar för att främja god forskningssed. Tanken är att policyn ska bidra till att säkerställa ansvarsfullt agerande och regelefterlevnad inom det forskningsetiska området, säger Jonas Åkerman, samordnare för forskningsetik vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd.

Viktigt med grundläggande förståelse för etiska riktlinjer

För forskare som planerar en studie är det, enligt Jonas Åkerman, viktigt att tänka på att forskningsetiska frågor kan aktualiseras i alla skeden av forskningen. Det är inte heller alltid så att det finns en tydlig startpunkt, ibland växer forskningen fram mer gradvis. I de inledande stadierna är det särskilt viktigt att planera och utforma forskningen så att den kan utföras i enlighet med gällande regler och riktlinjer, bland annat genom att avsätta tillräckligt med tid för att inhämta tillstånd då detta krävs, till exempel när det gäller forskning som involverar djur, människor eller personuppgifter.
– I grunden handlar forskningsetik mycket om att se till att det förväntade värdet av forskningen väger upp de risker som utförandet av den innebär, men det finns förstås gränser för vad som anses acceptabelt. Alla forskare behöver ha en grundläggande förståelse för de etiska riktlinjer och praktiker som utvecklats inom forskarsamhället, men det är samtidigt viktigt att söka stöd när den egna kunskapen inte räcker till, säger Jonas Åkerman.

Informationsmöten om forskningsetik

Under våren arrangeras flera informationsmöten och seminarier kring forskningsetiska frågor. Först ut är ett informationsmöte på svenska om etikprövning av forskning som involverar människor och personuppgifter den 9 mars och ett på engelska den 15 april. Inom kort kommer ytterligare information om andra aktiviteter, varav flera kommer att röra den forskningsetiska policyn.

Hit vänder du dig med frågor om forskningsetik

Som forskare kan du vända dig till etikstödsfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd om du har frågor eller funderingar som rör forskningsetik – det kan handla om etikprövning, etiska riktlinjer, god forskningssed, oredlighet eller andra aspekter av etik i forskningen.
Läs mer. Frågor kan även skickas till adressen etik@fs.su.se.

Forskningsetisk policy för Stockholms universitet.

Grundläggande forskningsetiska principer

De grundläggande principer som anges i ALLEA:s kodex:
• Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser.
• Ärlighet i fråga om att utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.
• Respekt för kolleger, forskningspersoner, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö.
• Ansvarighet för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, tillsyn och mentorskap samt för dess vidare konsekvenser.