Enligt Högskolelagen (1992:1434) ska vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas i högskolornas verksamhet (3a§). Enligt Högskoleförordningen (1993:100) ska en högskola som får kännedom om en misstanke om oredlighet i forskning, konstnärlig forskning eller utvecklingsarbete vid högskolan utreda misstankarna (16 §). Vad utgör då god forskningssed? Och vad innebär oredlighet i forskning?

God forskningssed

Det finns ingen exakt definition av ”god forskningssed” eller motsvarande engelska termer (SOU 2017:10). Det kan beskrivas som ”den moraliska praxis som utvecklas då forskningens olika aktörer i dialog med det omgivande samhället kritiskt reflekterar kring forskningsverksamheten” (SOU 1999:4), eller som ”de samlade etiska kraven på hur god forskning bör bedrivas” (God forskningssed, VR, 2017). I detta anses ofta ingå krav på objektivitet, opartiskhet och oberoende, ärlighet i kommunikation, öppenhet och tillgänglighet när det gäller metoder och resultat, att medvetet granska och redovisa sina utgångspunkter, att inte stjäla resultat etc. från andra, att ge rättvisande referenser och erkännande, att hålla god ordning i sin forskning och sträva efter att bedriva den utan att skada människor, djur eller miljö, samt att värna framtidens forskare (se även The European Code of Conduct for Research Integrity). Enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning som träder i kraft den 1 januari 2020 ansvarar varje forskare för att själv följa god forskningssed (4 §) medan forskningshuvudmannen har det övergripande ansvaret för att forskningen utförs i enlighet med god forskningssed (5 §).

Oredlighet i forskning

När det gäller ”oredlighet i forskning” finns det heller ingen globalt accepterad definition, men begreppet definieras så här i lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning som träder i kraft den 1 januari 2020: 

"en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning"

Kärnan i begreppet är således fabricering, förfalskning och plagiat (vanligen förkortat till FFP; se t.ex. OECD 2008). Enligt definitionen  ska sådana avvikelser ha skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Även andra avvikelser från god forskningssed kan vara allvarliga.

Andra avvikelser från god forskningssed

Andra avvikelser från god forskningssed än sådana som faller inom den nya definitionen av oredlighet i forskning kan förekomma, t. ex. stöld, felaktigt hävdande av författarskap, försvårande av vetenskaplig granskning, felaktig redovisning av finansiering, underlåtenhet att söka och följa etiska tillstånd, obehörigt användande av information given i förtroende, förtigande eller undertryckande av resultat eller uppgifter, spridning av falska eller förvrängda resultat. 

I exempelvis The European Code of Conduct for Research Integrity och God forskningssed diskuteras avvikelser från god forskningssed och fler exempel ges.

Hantering av misstankar om oredlighet eller andra avvikelser från god forskningssed

Den som misstänker att oredlighet eller andra avvikelser från god forskningssed förekommit vid Stockholms universitet ska anmäla detta (se nedan). Fram till slutet av 2019 utreds sådana anmälningar och misstankar som framkommit på andra sätt av Etiska rådet. Från och med januari 2020 ska istället misstankar om oredlighet utredas av en ny självständig nationell nämnd, medan Stockholms universitet  även fortsättningsvis ansvarar för hanteringen av misstankar om andra avvikelser från god forskningssed (se lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning och prop. 2018/19:58).

Etiska rådet, utgörs av följande ledamöter: vicerektorerna, dekanerna inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga området och prodekanus från Naturvetenskapliga området samt lärarrepresentanterna i universitetsstyrelsen. Etiska rådet får även tillkalla andra personer för att exempelvis närvara vid ett möte eller yttra sig över ett ärende. Etiska rådets nuvarande arbetsordning samt handläggningsordning för hanteringen av frågor om vetenskaplig oredlighet finns här.

Informationen på denna sida uppdateras i takt med att mer information ges om den nya nationella nämnden som ska utreda misstankar om oredlighet och när Stockholms universitets regelverk och organisation kring dessa frågor uppdateras.

Anmälan

Anmälan om misstänkt vetenskaplig oredlighet ska göras hos rektor. Anmälan bör vara skriftlig. Det finns även möjlighet att anmäla till annan befattningshavare än rektor, i vilket fall denne skyndsamt ska vidarebefordra anmälningen till rektor. Från och med januari 2020 överlämnas ärenden som bedöms röra misstänkt oredlighet till den nya nationella nämnden.

Om du har mer allmänna frågor om god forskningssed eller oredlighet i forskning är du välkommen att kontakta Jonas Åkerman eller Sara Belfrage på etik@fs.su.se