Information in English about good research practice and research misconduct

God forskningssed

Enligt Högskolelagen (1992:1434) ska vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas i högskolornas verksamhet (3a§). Det finns ingen exakt definition av ”god forskningssed” eller motsvarande engelska termer. Det kan beskrivas som ”den moraliska praxis som utvecklas då forskningens olika aktörer i dialog med det omgivande samhället kritiskt reflekterar kring forskningsverksamheten” (SOU 1999:4), eller som ”de samlade etiska kraven på hur god forskning bör bedrivas” (God forskningssed, VR, 2017). 

Stockholms universitets forskningsetiska policy pekar ut de fyra grundläggande principer som anges i The European Code of Conduct for Research Integrity som vägledande när det gäller god forskningssed. Kodexen reviderades 2023, men SU hänvisar tills vidare till den tidigare versionen från 2017. De fyra principerna är: 1. Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser. 2. Ärlighet i fråga om att utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt. 3. Respekt för kolleger, forskningspersoner, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö. 4. Ansvarighet för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, tillsyn och mentorskap samt för dess vidare konsekvenser. I den forskningsetiska policyn klargörs hur Stockholms universitet ser på arbetet med att värna och främja god forskningssed, och vilket ansvar var och en har beskrivs. Läs mer om policyn här.

Oredlighet i forskning

När det gäller ”oredlighet i forskning” finns det heller ingen globalt accepterad definition, men vanligtvis används det för att beteckna särskilt allvarliga avsteg från god forskningssed. Kärnan i begreppet anses vara fabricering, förfalskning och plagiat (vanligen förkortat till FFP; se till exempel OECD 2008), men det kan även anses inkludera andra företeelser som exempelvis stöld, felaktigt hävdande av författarskap, försvårande av vetenskaplig granskning, felaktig redovisning av finansiering, underlåtenhet att söka och följa etiska tillstånd, obehörigt användande av information given i förtroende, förtigande eller undertryckande av resultat eller uppgifter, avsteg från god forskningssed, samt spridning av falska eller förvrängda resultat. Vanligtvis krävs också uppsåt eller grov oaktsamhet för att en avvikelse från god sed skall räknas som oredlighet.

I lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning som trädde i kraft den 1 januari 2020 definieras oredlighet i forskning så här: "en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning". Läs gärna utredningen där lagen föreslogs och regeringens proposition.  

Hantering av misstankar om oredlighet

Enligt lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning ska från och med den 1 januari 2020 misstankar om oredlighet i forskning (se ovan) prövas av en särskild statlig nämnd, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Övriga avvikelser från god forskningssed än de som inryms i definitionen av oredlighet ska hanteras av respektive lärosäte. Vid Stockholms universitet ansvarar Rådet för god forskningssed (tidigare benämnt Etiska rådet) för utredning av misstankar om sådana avvikelser. Rådet utgörs av följande ledamöter: vicerektorerna, dekanerna inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga området och prodekanus från Naturvetenskapliga området samt lärarrepresentanterna i universitetsstyrelsen. Rådet får även tillkalla andra personer för att exempelvis närvara vid ett möte eller yttra sig över ett ärende. Arbetsordningen för Rådet för god forskningssed finns här. Information om universitetets hantering av frågor som rör misstankar om oredlighet i forskning och andra avvikelser från god forskningssed finns här

Anmälan

Anmälan om misstänkta avvikelser från god forskningssed ska göras hos rektor. Anmälan bör vara skriftlig och skickas till registrator@su.se. Det finns även möjlighet att anmäla till annan befattningshavare än rektor, i vilket fall denne skyndsamt ska vidarebefordra anmälningen till rektor. Anmälan bör innehålla 1) den information du känner till om var forskningen utförts och vilka forskare eller forskningsprojekt som misstänks, 2) en redogörelse för din misstanke, hur avvikelsen yttrar sig och var den finns, samt 3) filer med underlag som stödjer din misstanke, om du har sådana.

Från och med den 1 januari 2020 överlämnar Stockholms universitet ärenden som rör misstanke om avvikelser från god forskningssed som inryms i den nya definitionen av oredlighet i forskning (se ovan) vidare för utredning vid den statliga Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Det är också möjligt att göra anmälan om misstänkt oredlighet i forskning enligt den nya definitionen direkt till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning.

Frågor om god forskningssed och oredlighet i forskning

Om du har mer allmänna frågor om god forskningssed eller oredlighet i forskning är du välkommen att kontakta etikstödfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd: etik@fs.su.se