Det är dock svårt att bortse från rankningslistorna eftersom de används av presumtiva studenter, samarbetspartners liksom av andra aktörer för att ge en övergripande bild av ett lärosäte och dess kvaliteteter. Rankningar används i synnerhet av internationella målgrupper, och får då allt större betydelse för lärosätens agerande på en global arena och för deras internationaliseringsarbete.

Underlag för internationaliseringsstrategi

Stockholms universitet arbetar under 2017–18 med framtagandet av en strategi för fortsatt internationalisering. I samband med detta tog en arbetsgrupp fram ett arbetsdokument om rankningar.

– Den kommer att utgöra ett värdefullt underlag till strategin och till en ny policy om kommunikation och användandet av rankningarna, då deras betydelse för internt utvecklingsarbete ser ut att öka, säger Maria Wikse, internationell samordnare vid Stockholms universitet.

Olika metoder används

Rankningarna använder olika metoder för att mäta kvalitet. De flesta rankningarna använder sig av data som kommer från de globala citerings- och publikationsdatabaserna Web of Science och Scopus. Stockholms universitet bevakar de fyra äldsta och mest kända internationella rankningslistorna som anses vara de mest inflytelserika universitetsrankningarna i världen: Times Higher Education World University Rankings (THE), QS Top Universities , Academic Ranking of World Universities (ARWU, även kallad Shanghai-listan) och CWTS Leiden Ranking.

Rekommendationer för handlingsvägar

Arbetsdokumentet innehåller beskrivningar av rankningars arbetssätt inklusive en redogörelse för hur andra lärosäten redovisar placeringar och inställningar till rankningslistor, samt en genomgång av olika aspekter av rankningar och rekommendationer för handlingsvägar för Stockholms universitet.