Information in English 

 

 

 

 

 

 

 

Bakgrund

Stockholms universitet strävar efter att vara ett konkurrenskraftigt universitet på den globala arenan som lockar till sig akademiker från hela värden. Ett av konkurrensverktygen är att erbjuda boende till internationella studenter, doktorander och forskare under tiden vid universitetet. 

Sektionen för lokal- och bostadsförsörjning tillhandahåller bostäder till internationella forskare, doktorander och studenter. Statistik över internationella studenter sammanställs av UKÄ och behovet av studentbostäder är därmed lätt att överblicka. Statistik över antalet internationella forskare vid universitetet saknas helt. UKÄ publicerar statistik för antagna och aktiva doktorander men doktoranderna som inte antas till en hel utbildning saknas i aktuell statistik för universitetet. För att kunna anpassa och utveckla bostadsverksamheten för internationella forskare och doktorander och därmed förbättra servicen till kärnverksamheten har Sektionen för lokal- och bostadsförsörjning tagit fram en enkät i syfte att inhämta information från universitetets kärnverksamhet. 

Bostadsverksamheten

Sektionen för lokal- och bostadsförsörjning tillhandahåller knappt 100 bostäder till forskare och doktorander. Dessa fördelas efter kötid. Varje sökande får ange vilka boendetyper som är av intresse och när en bostad blir ledig går erbjudandet den sökande som har längst kötid av de som anmält intresse för den aktuella bostaden. För mer information om bostadsverksamheten vid universitetet besök följande sida: su.se/gästforskarbostäder 

Stockholms universitets bostadsverksamhet styrs av ett antal regler och lagar som innebär vissa begränsningar. Doktorander och forskare kan t.ex. inte erbjudas bostad efter att de varit vid universitetet i mer än 6 månader, forskare får inte inneha en tillsvidareanställning och boende erbjuds endast mellan 3–12 månader. Det är tyvärr inte möjligt att hyra ut bostäder till andra grupper än universitetets egna forskare, doktorander och studenter.

Allmänt om enkäten

Enkäten har skickats ut till prefekter och föreståndare via mejl samt publicerats på webben. Svarstiden var två månader: 19 augusti – 19 oktober. Frågorna berörde verksamheternas behov av internationella forskare och doktorander, deras nuvarande inflöde samt möjlig finansiering av bostadsverksamheten.

I syfte att uppnå en hög svarsfrekvens begränsades enkätens längd och frågorna utgjordes främst av kryssfrågor. Resultaten som presenteras är därmed baserade på relativt grova mått och bör betraktas som övergripande tendenser snarare än exakta värden. Den höga svarsfrekvensen tyder dock på att de resultat som framkommit kan antas giltiga för hela universitetet, snarare än specifika för enskilda verksamheter. De flesta svarande har någon form av uppdrag som internationell koordinator vid institution eller centra. 

Svarsfrekvensen var totalt 74%, för institutionerna var siffran 72%. Enkätfrågorna återfinns i sin helhet i bilaga 1 (se bifogade filer längst ner på sidan).

Sammanställning

Allmänt om internationell verksamhet i relation till bostäder

Av enkäten framkommer att nästan samtliga svarande verksamheter, 98%, tar emot internationella forskare eller doktorander och att alla dessa känner till att sektionen för lokal- och bostadsförsörjning tillhandahåller bostäder. Tyvärr uppger varannan svarande att de känner till att någon tackat nej till uppdrag vid Stockholms universitet på grund av svårigheter att hitta boende. Bristen på boende i Stockholm försvårar rekryteringen och många uppger att det uppfattas som mycket negativt att universitetet inte kan bidra med bostäder till nyanställda. Samtidigt anses boende på andrahandsmarknaden är för dyrt. En del nyanställda tvingas påbörja sitt arbete vid Stockholms universitet på distans från sitt hemland medan andra tvingas skjuta upp sitt arbete i väntan på bostad.

Nära 40% uppger att deras verksamheter är helt eller delvis beroende av internationella forskare eller doktorander vilket innebär att bostadsbristen i Stockholm i praktiken inte bara skadar Stockholms universitets internationella varumärke utan även utgör ett hinder för universitetets forskning.

Stapeldiagram som visar frågor/svar angående bostad och internationalisering
Bostad och internationalisering (frågor och svar från enkäten). Klicka här för större bild

 

Internationella forskare

Enkäten visar att inflödet av internationella forskare är mycket svårt att överblicka. Vissa verksamheter uppger att de ensamma tar emot över 100 forskare per år för korta vistelser, ofta upp till en vecka. Samtidigt uppger nära hälften av de svarande att de mottar färre än 5 forskare per år. Av svaren framgår att universitetet tar emot ca 350 forskare som universitetet med nuvarande regelverk kan erbjuda bostäder. 

Tårtdiagram som visar anställningstid för forskare vid SU
Anställningstid för internationella forskare vid SU. Klicka här för större bild

 

 

Internationella doktorander

Enligt UKÄ tar Stockholms universitet emot ungefär 110 nya internationella doktorander varje år medan antalet aktiva uppgår till drygt 550 (från UKÄ, Högskolan i siffror. Åren 2012–2021). Baserat på enkätsvaren antas dock antalet inkommande doktorander uppgå till åtminstone det dubbla. Detta visar att universitetet har ett stort inflöde av doktorander som bidrar till forskning under kortare perioder genom t.ex. utbyte eller praktik. Drygt 80% av doktoranderna stannar minst tre månader vid universitetet. Det innebär att universitetet mottar över 200 doktorander per år som, med nuvarande regelverk, kan erbjudas bostäder. 

tårtdiagram som visar anställnings-/studietid för doktorander vid SU
Anställnings-/studietid för internationella doktorander vid SU. Klicka här för större bild
 

Ett flexibelt mottagande finansierat av verksamheten?

Hela 15% av de svarande uppger att de skulle vilja abonnera rum för en medelhyra, ca 120 000 kronor per år. Ytterligare 10% svarar att de kanske är intresserade. Av kommentarerna framkommer att boende är en stor kostnad för verksamheterna och att många känner sig tvungna att hyra bostäder på andrahandsmarknaden för att tillgodose den egna verksamhetens behov. Hotell anses för dyrt för vistelser längre än ett par dagar. Samtidigt erbjuder Sektionen för bostadsförsörjning inte boenden till forskare och doktorander som stannar kortare än 3 månader. Det uppstår därmed ett glapp där de verksamheter som tar emot forskare och doktorander för perioder mellan ca 1–10 veckor har svårt att både hitta och finansiera boende. Då det saknas färdiga lösningar för dessa mellanlånga besökare tvingas koordinatorerna lägga mycket arbetstid på att ordna deras boende. 

Det pointeras även att grupper av forskare och doktorander ofta kommer under samma period då de är engagerade i ett gemensamt projekt som sträcker sig över kortare tid. Efterfrågan på boende är därmed hög under vissa perioder och låg under andra. Möjligheten att abonnera boenden skulle därmed inte lösa verksamheternas problem med bristen på korttidsboenden. 

Slutsats

Stockholms universitet är ett lärosäte med höga internationaliseringsambitioner. För att kunna konkurrera på den internationella arenan krävs att universitetet erbjuder forskare och doktorander stöd i sökandet av bostad. Forskargruppen är mångfasetterad och olika verksamheter har mycket olika behov av bostadsstöd. Bostadsbristen i Stockholm i kombination med den koncentrerade efterfrågan vid läsårets början komplicerar frågan ytterligare och innebär inte bara svårigheter för enskilda forskare utan leder även till att kärnverksamheten kan tvingas planera om forsningen efter tillgången på bostad. För att bostad inte ska vara en faktor som avgör huruvida en forskare eller doktorand accepterar ett uppdrag och för att säkra internationaliseringen vid Stockholms universitet bör bostadsstödet vara väl utbyggt. Det är däremot inte givet att universitetet bör tillhandahålla alla boenden i egen regi. 

Det är viktigt för universitetets verksamheter att kunna erbjuda sina internationella forskare och doktorander bostadsstöd. Samtidigt bör detta stöd rymmas inom ramen för verksamhetens finansiering och inte utgöra en ekonomisk börda för kärnverksamheten. Dagens situation innebär både stora finansiella kostnader och stora påfrestningar för de enskilda medarbetare som arbetar med mottagandet av forskare och doktorander.

Målgruppen för universitetets bostadsverksamhet uppgår i dagsläget till ca 500 personer per år medan utbudet endast uppgår till knappt 100 bostäder. Samtidigt framkommer att en av utmaningarna för bostadsverksamhet är att inflödet av potentiella hyresgäster är ojämnt fördelat över året. Under början av läsåret är efterfrågan på bostäder mycket hög, efterfrågan tunnas sedan ut under året och i mars – juli är efterfrågan mycket låg för att sedan skjuta i höjden igen till höstterminens början. 

Kontakt

Har du frågor eller funderingar angående kartläggningen? Vänligen skriv till Clara Bohman, bostadshandläggare, e-post: housingoffice@su.se