Foto: Niklas Björling
Rundabordssamtalet om kollegial utveckling under ledning av Eva Nobel, Jeanna Wennerberg och Vendela Blomström. Foto: Niklas Björling


För tredje gången anordnade Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) lärarkonferens om pedagogisk utveckling och högskolepedagogisk forskning dit universitetets lärare och pedagogiskt ansvariga kunde komma och delta i workshoppar och rundabordssamtal, lyssna på presentationer och se posterutställningar.

Programmet innehöll keynotespeaker, speciellt inbjudna talare och 52 bidrag om ämnen som internationalisering, kursutveckling, kvalitetsarbete, kollegial utveckling, pedagogiska verktyg, normkritiskt pedagogik, bedömning, IKT och lärande, handledning och undervisningsformer.

20 miljoner satsas på kvalitet inom utbildningen

Rektor Astrid Söderbergh Widding hälsade deltagarna välkomna och underströk att globaliseringen är en av de största utmaningar för universitetet. Hon betonade även att universitetets viktigaste uppdrag är att utbilda för framtiden, och det på vetenskaplig grund. Rektor kunde även berättade att universitet nu gör en ny satsning med 20 miljoner kronor på kvalitet inom utbildningen, såväl på grund- och avancerad nivå. Utlysningen blir bred, och kan omfatta alltifrån nya strategiska satsningar på utbildning, kopplad till forskning eller med arbetsmarknadsanknytning, till satsningar inom universitetspedagogik.

Utgångspunkt i internationalisering på hemmaplan

Konferensen huvudtalare var Karen Lauridsen, lektor och pedagogisk utvecklare vid Aarhus universitet och med lång erfarenhet av internationaliseringsfrågor. I sitt anförande tog hon upp vad det innebär att vara universitetslärare i det globaliserade universitetet och de utmaningar det medför för undervisningen.

Globaliseringen är en komplex företeelse som, enligt Karen Lauridsen, drivs framåt av företeelser som bland annat studentmobilitet och att allt större del av undervisningen sker på engelska.
Karen Lauridsen vill här introducera begreppet ’internationalisering här hemma’ som en viktig utgångspunkt; vi behöver se över vad vi gör vid vårt universitet, i mötet med studenter och kollegor. Detta kan göras genom att utmana invanda föreställningar, både i fråga om litteratur och exempel.
– Vi drar därmed dra nytta av internationaliseringen när vi tydligt efterfråga erfarenheter, perspektiv från studenter och kollegor som med internationella erfarenheter.

Kulturer präglar undervisningssituationen

Karen Lauridsen presenterade en modell som visar hur vi som individer och grupper bär med oss fyra olika kulturer in i undervisningssituationen. Det handlar om a) den etniska kulturen, var vi kommer ifrån, b) den lokala kulturen, var vi bor och lever, c) den akademiska kulturen, det universitet vi arbetar eller studerar vid och d) den disciplinära kulturen. Dessa olika aspekter menade hon interagerar och påverkar förutsättningar för kommunikation och lärande.

Föreläsningen avslutades med en uppmaning att behandla alla studenter som lärande (det är därför de är vid universitetet), respektera olikheter, ge tydlig information, skapa engagemang och interkulturell dialog och att reflektera över undervisningen. Utvärdering är ett viktigt verktyg för att förbättra undervisningen, och därmed förbereda studenterna för en globaliserad värld.

Undervisning i par utvecklar pedagogik

Ett av rundabordssamtalen handlade om kollegial utveckling. Vendela Blomström, Eva Nobel och Jeanna Wennerberg berättade om hur de vid Institutionen för svenska och flerspråkighet skapat ett program där lärarna arbetar parvis när de undervisar. Modellen bygger på de tankar Vendela och Jeanna utarbetade när de tidigare tillsammans åkt på Erasmusutbyte i Europa. De har hämtat intryck från undervisning vid andra lärosäten och även utvärderat varandra i undervisningssituationer.

Det kollegiala utvecklingsprogram som nu ska genomföras vid institutionen omfattar 18 lärare som frivilligt anmält sig att delta. Auskultationer, alltså att följa med vid och studera när en kollega undervisar, är en central del. Den ”observerande” läraren i klassrummet ska i efterhand ge återkoppling till den undervisande kollegan så de tillsammans kan diskutera hur undervisningen kan utvecklas.

Auskultationerna kommer att ske med olika fokus, bland annat på hur läraren är som talare och studenternas lärande i form av samspelet student-lärare och möjligheterna för studenterna att ställa frågor. Mallar har även tagits fram för vad som ska studeras för att underlätta auskultationerna och för att sedan fungera som underlag för samtal i par och grupper, med målet att utveckla kurser och därmed studenterna.

Filmer kan effektivisera undervisning

Flera rundabordspresentationer handlade om hur film kan användas i undervisningen. Ett pass var med Åsa Burman som berättade hur Filosofiska institutionen har använt sig av film i undervisningen och lyckats med att öka studenternas genomströmning men också att studenter har höjt sina betyg. I ett samarbete mellan studenter, lärare och professionella filmmakare tog man fram ett ”filmpaket” med fyra animerade filmer som förklarar filosofiska begrepp på ett enkelt sätt och elva föreläsningsfilmer. Studenterna kunde se filmerna innan föreläsningarna och tiden när man träffades användes mer effektivt som till exempel för genomgångar eller övningar där studenterna fick pröva begrepp och teorier.

Start för pedagogiska intressegrupper

I slutet av dagen startades flera pedagogiska särskilda intressegrupper om högskolepedagogik.  Grupperna är tänkta att fungera som nätverk för lärare som vill lära mer om en specifik fråga om undervisningen och lärande. Flera av intressegrupperna kom igång med ämnesdiskussioner och formulerade former för erfarenhetsutbyte mellan olika institutioner. Mer information om nystartade intressegrupper: su.se/ceul/natverk

Arrangören Klara Bolander Laksov, föreståndare för Centrum för universitetslärarutbildning, är nöjd med konferensen:
– Det är fantastiskt att se hur konferensen fungerar som en mötesplats för lektorer, adjunkter, professorer, doktorander och administratörer som intresserar sig för studenternas utbildning. Här upptäcker man att utmaningarna inte är så olika mellan disciplinerna, och att det finns erfarenheter och kunskap på ganska nära håll ibland, och som kan leda till pedagogisk utveckling.

Text: Annika Forslund och Per Larsson