Värmeböljor som ‘the Dust Bowl’ mer än dubbelt så sannolika på grund av klimatförändringar

Rekordtemperaturer på USAs Great Plains under den omfattande torrperioden som kallas ”the Dust Bowl” på 1930-talet orsakades av långa och intensiva värmeböljor. Det är numera mer än 2,5 gånger mer sannolikt att USA kommer att uppleva en Dust-Bowl-liknande värmebölja än det var på 1930-talet. Detta har påvisats av ett internationellt team där Sabine Undorf från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet ingår.

Photo from the Dust bowl in Texas. Photo: https://www.loc.gov/item/2017770620/
Fotografi från 1938 norr om Dalhart, Texas. Foto: https://www.loc.gov/item/2017770620/

De hetaste uppmätta somrarna i USA skedde under 1934 och 1936. Tillsammans med torka, en snabb förvandling av landskapet och den stora ekonomiska depressionen bidrog dessa värmeböljor till att skapa den förödande Dust Bowl-perioden. Förutom en enorm inverkan på ekonomi och ekologi så har de också lämnat ett bestående intryck i det kulturella minnet, t.ex. så sent som 2014 i filmen ”Interstellar”. En ny studie undersöker hur det här scenariot skulle se ut om värmeböljorna inträffade med dagens halter av växthusgaser i atmosfären.

Genom att köra klimatmodellsimuleringar har studien funnit att redan på 1930-talet ökades sannolikheten av en historisk Dust Bowl-värmebölja genom de då relativt låga halterna av växthusgaser producerade av människor, men bara marginellt. Idag skulle däremot samma serie av värmeböljor vara ca 2,5 gånger mer sannolik på grund av dagens halter av växthusgaser.

”Dust Bowl-värmeböljorna på 1930-talet var extremt ovanliga händelser som vi kan vänta oss att uppleva en gång på hundra år”, säger Tim Cowan, ledförfattare till studien och forskarassistent vid University of Southern Queensland. ”Vår analys visar att under dagens halter av växthusgaser är det mer än två gånger mer sannolikt att det händer, med en periodicitet reducerad till en gång på 40 år.”

Dessa historiska värmeböljor kan verka tidsmässigt och geografiskt avlägsna men resultaten är direkt relevanta för den nuvarande politiska debatten. ”Förutom att öka vår förståelse av vad som driver en historisk händelse, demonstrerar också vår studie att vi kan applicera toppmoderna vetenskapliga metoder på 100 år gamla händelser för att åskådliggöra vad pågående växthusgasutsläpp kan betyda i form av extrema händelser i framtiden”, säger Sabine Undorf, medförfattare och postdoktor vid Stockholms universitet.

”1936 håller fortfarande rekordet för det varmaste året som har uppmätts i USA. Men landet går mot ännu varmare somrar och globalt har den här nivån av extrem värme blivit det nya normalläget”, säger Gabi Hegerl, medförfattare och professor i klimatsystem vid University of Edinburgh. ”Med extrem sommarvärme som förväntas intensifieras över USA under det här seklet, är det troligt att 1930-talets rekord slås i en nära framtid.”

”Om extrema värmeböljor och torka påverkar vegetationen såsom på 1930-talet, kan värmeböljor bli ännu mer omfattande vilket skulle ge svåra konsekvenser inte bara för USA men för den globala matförsörjningen”, sa Friederike Otto, medförfattare och tillförordnad chef för the Environmental Change Institute, University of Oxford. ” Resultaten av den här forskningen visar att detta scenario är mer troligt än någonsin och skulle uppmana oss att utveckla och implementera mer ambitiösa anpassnings- och begränsningsplaner.”

Artikeln “Present-day greenhouse gases could cause more frequent and longer Dust Bowl heatwaves” av Tim Cowan, Sabine Undorf, Gabi Hegerl, Luke Harrington och Friederike Otto är publicerad i tidskriftenl Nature Climate Change,
https://www.nature.com/articles/s41558-020-0771-7.