Examenskrav i forskarutbildningen

Stockholm 2021-12-22

Michael Tjernström, Ämnesansvarig professor och Studierektor för forskarutbildningen

 

Allmänt

Det övergripande syftet med forskarutbildning är att ”utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning”. Det är för att uppnå detta mål som olika moment ingår i forskarutbildningen.

Forskarutbildningen vid Meteorologiska Institutionen vid Stockholms universitet (MISU) regleras av ”Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Atmosfärsvetenskap och Oceanografi” (ASP; SU FV 4.1.1- 2572-20) som fastställts av Naturvetenskapliga Områdesnämnden enligt gällande delegationsordning. De mål som den som genomgått en forskarutbildning skall uppfylla finns angivna i Högskoleförordningen; dessa finns återgivna i ASP.

Detta dokument utgör en mer detaljerad uttolkning av de bestämmelser om examenskrav i vår forskarutbildning som framgår av ASP.

 

Doktorsexamen

Kurser

Det samlade kurskravet är 60 högskolepoäng (hp), vilket motsvarar ett års heltidsstudier. Av ASP framgår att de kurser som kan ge hp i forskarutbildningen ”syftar till en bred förståelse inom ämnet och en djup kunskap inom avhandlingsområdet”. Det är därför viktigt att kurserna väljs med omsorg så att de bidrar till just detta mål.

Utbildningen har en obligatorisk kurs: Allmänna Cirkulationen (15 hp). Denna kurs har utformats just så att den svarar mot målet om bredd inom ämnet. Den omfattar atmosfärens allmänna cirkulation, i såväl troposfär som mellanatmosfär, och havens cirkulation; den täcker dessutom översiktligt en mängd andra anknytande viktiga delområden som påverkar detta, och som även speglar forskningen på institutionen. För studenter som antas till forskarutbildningen med 90 hp i kemi som särskild behörighet, kan Allmänna Cirkulationen (15 hp) ersättas med Biogeokemiska kretslopp (7,5 hp) plus Klimatets och cirkulationssystemens fysik (7,5 hp).

Det är även obligatoriskt att delta i det seminarium om forskningsetik och vetenskaplig redlighet (1.5 hp) som arrangeras gemensamt inom områdets matematisk-fysiska sektion.

För doktorander som deltar i undervisning som en del av sin assistenttjänstgöring är det också obligatoriskt att genomgå en grundläggande kurs i universitetspedagogik (3 hp).

Övriga kurser skall väljas i samråd med doktorandkommittén på ett sätt så att de uppfyller både de övergripande målen om bredd och djup i ASP och även motsvarar den individuella studieplan (ISP) som alla doktorander skall ha. Kurser som erbjuds på MISU finns normalt listade på institutionens hemsida. Varje senhöst genomför studierektor en enkät bland doktoranderna för att avgöra vilka kurser som skall ges påföljande läsår; normalt krävs tre MISU-doktorander för att motivera en kurs.

Kurser kan även tas på andra institutioner och/eller centra inom universitetet, inom landet eller internationellt. Även så kallade sommarkurser, som anordnas av andra organisationer eller projekt, kan ge poäng så länge de motiveras av de grundläggande målen och av ISP. Kurser som inte är motiverade av detta kan naturligtvis tas ändå men ger då inte  högskolepoäng. Poäng för kurser utanför MISU tillgodoräknas och registreras i särskild ordning enligt gällande bestämmelser efter att ha anmälts på särskild blankett. Därvid gäller följande:

  • Kurser på forskarutbildningsnivå tillgodoräknas till full poäng. Det är viktigt att innehåll och om­fatt­ning dokumenteras väl. Helst skall kursanordnaren ange omfattningen av kursen, genom särskilt intyg eller uttalande om hur många poäng kursen ger studerande vid det egna lärosätet.
  • Kurser på mastersnivå kan väljas som komplettering och tillgodoräknas normalt också till full poäng.
  • Kurser på kandidatnivå tillgodoräknas med 50 – 100% av kursens nominella poäng efter en bedömning av ämnesansvarig profesor, beroende på doktorandens bakgrund och kursens svårighetsgrad.

Andra obligatoriska moment (ger ej hp)

Varje doktorand skall hålla två seminarier varje år, ett forskningsseminarium samt ett diskussions- eller referatseminarium. Totalt skall en doktorand under studietiden ge fyra forskningsseminarier, varav ett är ett så kallat halvtidsseminarium (se nedan), samt fyra diskussions- eller referatseminarium. Av de senare skall minst ett vara diskussionsseminarium och minst ett referatseminarium.

Varje doktorand skall den termin då 24 månaders nettostudietid är förbrukade hålla ett så kallat halvtidsseminarium men detta kan ersättas av ett Licentiatseminarium, se nedan. Genomförande av halvtidsseminariet regleras i särskild ordning. Såväl genomförande av som deltagande i dessa seminarier dokumenteras på särskilt bestämt sätt.

Avhandling

En doktorsavhandling skall skrivas och försvaras offentligt. Ingen doktorsavhandling är den andra exakt lik. Individuella skillnader förekommer och måste få förekomma; det som beskrivs här skall uppfattas som riktlinjer och inte som regler. I slutändan är det varje betygsnämnd som avgör vad som är en godkänd avhandling.

En doktorsavhandling på MISU är i normalfallet en så kallad sammanläggningsavhandling, som består av en sammanfattning om c:a 30 sidor samt ett antal bilagda artiklar. Sammanfattningen skall bygga på resultaten i artiklarna men skall kunna också läsas med behållning separat från dessa.

Antalet artiklar som ingår i avhandlingen varierar beroende på omfattning, tidskrifter samt författarskap, till exempel huvudförfattarskap och antal författare. En ganska normal omfattning kan vara fyra publikationer, varav typiskt två är accepterade eller publicerade, en artikel är inskickad och ett är ett artikelmanus.

Kandidaten bör vara huvudsaklig författare till arbetet; ofta innebär det att kandidaten är förstanamn i författarlistan på de flesta artiklarna men vid samarbeten kan andra eller tredjenamn förekomma. Vid samarbeten mellan flera doktorander kan samma artikel användas i mer än en avhandling. Kandidatens skall ensamt författa sammanfattningen och i  denna skall kandidatens bidrag i de artiklar som åberopas vara klart urskiljbart och dokumenterat.

Disputation

Avhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation, diskuteras av en extern opponent och bedömas av en betygsnämnd enligt för vetenskapsområdet gällande regler.

Ett första steg i disputationsplaneringen är en intern granskning som genomförs på institutionen; för denna finns också särskilda regler. På MISU tjänstgör normalt den interna granskaren även som reservledamot i och samordnare av betygsnämnden, vilket innebär att nämnden i normalfallet saknar ordinarie representation från institutionen.

Disputationen leds av en ordförande från institutionen och organiseras så att kandidaten först redovisar sitt arbete under c:a 15 minuter följt av opponentens presentation under c:a 10 minuter som syftar till att sätta in avhandlingen i ett större vetenskapligt sammanhang. Därefter följer opponentens kritiska granskning som bör ha karaktären av en vetenskaplig diskussion mellan respondent och opponent. Disputationen avslutas med en öppen frågestund, vid vilken betygsnämnden normalt inleder med sina frågor varefter publiken inbjuds att ställa frågor.

Ingen övre tidsgräns finns för disputationens längd, och alla ställda frågor måste besvaras eller diskuteras. Typisk brukar en disputation vara c:a 2 timmar eller något längre; blir disputationen längre skall en kortare rast tas efter c:a 2 timmar.

 

Licentiatexamen

En licentiatexamen kan vara ett delmål på vägen till doktorsexamen, men också ett mål i sig självt. I det senare fallet gäller särskilda regler för antagningsproceduren. Oavsett slutlig målsättning skall en plan för en eventuell licentiatexamen be­handlas i första individuella studieplanen vid det första tillfället doktorandkommittén möts.

För en Licentiatexamen krävs enligt ASP 35 hp godkända kurser varav en är en obligatorisk grundläggande men i detta fall valbar kurs om 15 hp, deltagande i det sektionsgemensamt seminarium om forskningsetik och vetenskaplig redlighet (1.5 hp) samt genomförda obligatoriska seminarier; två forskningsseminarier, ett referatseminarium och ett diskussionsseminarium.

Därutöver krävs en uppsats som skall bestå av minst en publikation (artikel som inte behöver vara publicerad eller rapport) och en sammanfattning av viss omfattning (typiskt < 10 sidor). Om mer än en artikel ingår i avhandlingen, kan omfattningen av samman­fattningen begränsas (~5 sidor). Uppsatsen skall presenteras vid ett offentligt licentiatseminarium där den skall granskas av en extern examinator. För licentiatseminarium finns en särskild procedur beslutad av det Naturvetenskapliga Området och särskilda tillämpningsföreskrifter på MISU.

 

Kontakt

Studierektor för forskarutbildningen

Sök bland våra utbildningar