Ester Pollack, professor vid Institutionen för mediestudier. Foto: Kerstin Mothander

– Hållbarhet handlar inte bara om miljö, utan inkluderar också många frågor som mer allmänt genomsyrar mycket av forskningen vid vår institution, frågor om social och ekonomisk rättvisa, demokratifrågor, genusfrågor, mänskliga rättighetsfrågor, med mera. Vi önskar få till stånd en gemensam diskussion om hur frågorna dels har relevans för dels kan synliggöras mer på vår institution, säger institutionens biträdande prefekt Ester Pollack.

Workshop för att diskutera hållbarhetsfrågor

Den 19 februari bjöd Institutionen för mediestudier in sina forskare till en workshop för att diskutera hållbarhetsfrågor där Lisen Schultz från Stockholm Resilience Centre föreläste. Drygt 20 av institutionens forskare deltog. Vid workshopen gavs en bakgrund kring hållbarhetsbegreppet i relation till policy såväl som till forskning, samt en presentation av strategin för arbetet med de 17 hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Lisen Schultz, forskare vid Stockholm Resilience Centre. Foto: Eva Dalin.

Sommaren 2019 undertecknade Stockholms universitet ett internationellt upprop om ”climate emergency” som ansluter till FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning. Där betonas att universitetet spelar en stor roll för miljö- och hållbarhetsområdet genom forskning och utbildning. Vid workshopen gav Lisen Schultz perspektiv på denna strategi. Därefter var det fritt fram för frågor innan evenemanget avslutades med diskussion i mindre grupper hur institutionen kan hitta och lyfta fram hållbarhetsaspekter i forskningspresentationer, forskningsansökningar och i förlängningen också i undervisningen.

Prata ihop sig över disciplingränserna

Anna Roosvall, professor vid institutionen, och ledamot i Miljörådet vid Stockholms universitet. Foto: Niklas Björling

Anna Roosvall är professor vid institutionen och ledamot i Miljörådet vid Stockholms universitet. Det viktigaste resultatet av workshopen var, enligt henne, att många blev uppmärksammade på hållbarhetsfrågans bredd och relevans för institutionens ämnen och forskningsfält.
– Vi blev också medvetna om forskningsrådens efterfrågan på ansökningar som inkluderar perspektiv på hållbarhet och på att detta ofta är del av de olika utlysningarna.

Ytterligare ett viktigt resultat var möjligheten att prata ihop sig över disciplingränserna.
– Naturvetare och humanister/samhällsvetare behöver hitta sätt att samarbeta och kombinera våra olika kompetenser och perspektiv, säger Anna Roosvall.

Hållbarhetsarbetet påverkar även undervisningen

Institutionen har nu börjat samarbeta över ämnesgränserna i utveckling av framtida kurser med hållbarhetsperspektiv. En ämnesövergripande institutionsgemensam kurs ska tas fram som ska vara fritt valbar och ges på engelska. Diskussion förs även om särskilda hållbarhetsfokuserade seminarier för forskare och doktorander, under eller vid sidan av det ordinarie högre seminariet. Förhoppningen är även att deltagarna ska kunna använda sig av kunskapen i vårens forskningsansökningar. Institutionen har vidare antagit en särskild resepolicy som inkluderar möjligheter till särskilt stöd från institutionen om valet av tågresa gör att extra hotellnätter behövs. Miljögruppen vid institutionen arbetar kontinuerligt med frågorna, med fokus på miljödelen.

Institutionens hållbarhetsarbete påverkar även undervisningen.
– För några av dem som redan utvecklat, eller börjat utveckla, kurser med ett hållbarhetsperspektiv, gav diskussionerna ny inspiration och uppslag till olika samarbeten. Vi hoppas att vi satt igång en process som kommer undervisningen tillgodo. Här finns stora möjligheter då forskning kontinuerligt integreras i undervisningen, säger Ester Pollack.