Mängden inlämnat farligt avfall fortsätter att öka. Det visar årsredovisningen för den laborativa verksamheten som skickades in till Miljöförvaltningen i mars.
– Det handlar helt enkelt om att vi har blivit bättre på att hantera vårt farliga avfall, säger Margaretha Åkerholm som är miljöhandläggare vid universitetet.

e-kolvar
Foto: Elevate på Unsplash.


Margaretha menar att det främst är kemikalier som stod oanvända i gamla kemikalieskåp, lösningar som tidigare gick ner i avlopp och material som tidigare sändes som hushållsavfall efter autoklavering som står bakom ökningen. Hon menar också att en starkt bidragande orsak till ökningen är införande av streckkodsmärkning.

– Att rensa bort kemikalier är oerhört viktigt för säkerheten och miljön då gamla kemikalieförpackningar kan läcka. Ibland kan det bli så illa att det orsakar oönskade reaktioner, säger Margaretha Åkerholm.

Universitetet har rapporteringsskyldighet

Verksamhet vid de laborativa institutionerna klassificeras som miljöfarlig C-verksamhet. Det innebär att universitetet är skyldig att årligen rapportera in lösningsmedelsförbrukning och uppkommen mängd farligt avfall till kommunen. Här behöver man också arbeta med egenkontroll, kemikalieförteckning, ansvarsfördelning och riskbedömning.
 

Fakta: Avfall laboratorieverksamhet på SU

Farligt avfall handlar exempelvis om kemikalierester, lösningsmedel och smittförande/biologiskt material.

  • Lösningsmedelsförbrukning för år 2018 beräknades till 18 600 liter. Mängden var lägre än föregående år, men i samma nivå som 2013–2015.
  • Mängden farligt avfall (exempelvis kemikalierester, lösningsmedel och smittförande/biologiskt material) som samlades in under 2018 var 41 400 kg och har ökat stadigt sedan 2011.