Expeditionen pågick i nästan 100 dagar och bestod av två etapper. Den inleddes den 3 juli i Tromsø i Norge och färdas vidare längs med den ryska ishavskusten till Barrow i Alaska. Omkring den 20 augusti genomfördes ett byte av forskare och besättning i Barrow, och expeditionens andra etapp inleds. Rutten tillbaka till Skandinavien går över Lomonosovryggen, en undervattensbergskedja i närheten av Nordpolen, och expeditionen beräknades åter i Tromsø den 4 oktober.

Två etapper med olika teman

Den första etappen, med temat ”From permafrost thawing to the venting of greenhouse gases” (Från tinande permafrost till utflöde av växthusgaser), leds av Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid institutionen för tillämpad miljövetenskap.

Den andra etappen, med temat ”From warming seawater and shrinking sea ice to venting of greenhouse gases” (Från uppvärmt hav och krympande isar till utflöde av växthusgaser) leds av Martin Jakobsson, professor i maringeologi och geofysik vid institutionen för geologiska vetenskaper. De svenska forskarna kommer från tio olika forskargrupper vid fem olika institutioner på Stockholms och Göteborgs universitet. Dessutom ansluter forskargrupper från Ryssland, USA och några europeiska länder.

Viktiga frågeställningar

Namnet SWERUS-C3 hänvisar i sin första del till de tre ingående länderna, Sweden, Russia, USA) och i sin andra del till de tre övergripande forskningsområdena: climate (klimat), cryosphere (kryosfär, dvs is och permafrost) och carbon (kol).

Projektets huvudsakliga frågeställning handlar om de stora osäkerheter som råder om hur stort flödet av metan från de Östsibiriska grundhaven är idag och hur flödet kan komma att utvecklas framöver. Nyckeln är att förstå i vilken form metanet ligger lagrat i sedimenten. Om en del av denna kraftfulla växthusgas frigörs kan det spela en avgörande roll för jordens framtida klimat.