Ann Ohlsson: Får man synas i texten?

I svenskämnena på gymnasiet ska elever lära sig läsa och skriva texter av vetenskaplig karaktär. Det vetenskapliga skrivandet uppfattas ofta som svårt. I sin licentiatavhandling vill Ann Ohlsson ta reda på mer kring hur detta moment presenteras och tas emot av eleverna i gymnasieskolan: Vilka texter används i momentet? Hur talas det om dessa texter och hur ser eleverna på det vetenskapliga?

Ann Ohlsson
Licentiatsavhandling, 2023
Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholmsuniversitet

 

Får man synas i texten? En fallstudie om hur gymnasieelever skapar mening om vetenskaplig text.

Licentiatavhandlingen "Får man synas i texten? En fallstudie om hur gymnasieelever skapar mening om vetenskaplig text." handlar om vetenskapligt skrivande i svenskundervisningen på gymnasiet och om hur eleverna kan ta ett första steg in i en akademisk textpraktik. Undersökningen består av en fallstudie av en gymnasieklass där man på vissa lektioner under ett läsår arbetat med det vetenskapliga skrivandet inom ramen för kursen Svenska 3.  Ann Ohlsson har genomfört klassrumsobservationer, elevintervjuer och fokusgruppssamtal.

Relevant för svenska som andraspråk 3

– Resultatet är intressant för lärare som undervisar i svenska som andraspråk, även om studien gjordes inom ämnet svenska. Svårigheterna som de elever jag mötte hade är troligen gemensamma för många elevgrupper. Det kan vara väl värt för läraren att följa upp elevernas förståelse av det vetenskapliga skrivandet utifrån det jag såg i studien, säger Ann Ohlsson.

Ann Ohlsson
Ann Ohlsson undervisar själv i svenska på gymnasiet när hon inte forskar. Foto: Pia Nordin

Ett övergripande resultat av studien är att elevernas meningsskapande om vetenskaplig text till stor del kännetecknas av en föreställning om objektivitet. De pratar mycket om huruvida man får synas i texten eller ej och brottas med om man kan föra fram åsikter på ett objektivt sätt. Resultaten visar att eleverna är osäkra på den egna röstens och argumentationens roll i texter av vetenskaplig karaktär. 

Att skriva vetenskapligt

– Eleverna uppfattar språket i de vetenskapliga texterna som opersonligt, formellt, tekniskt och stundtals främmande, berättar Ann Ohlsson. De upplever en norm om att man ska skriva abstrakt och opersonligt, en norm som de har kluvna känslor inför. Det formella språket tänker jag kan vara en ännu större utmaning för elever med svenska som andraspråk. Läraren i studien försökte avdramatisera detta, och uppmanande eleverna att skriva på ett språk som de behärskar och är bekväma med. 

Eleverna framhåller texttypen rapport som en förebild för det vetenskapliga skrivandet. De ser problem med litterära analyser som en vetenskaplig texttyp eftersom de uppfattar att den innehåller mycket egna tolkningar och en synlig skribent. En elev säger:

Jag har lite svårt att koppla ihop vetenskap och litteratur. Men det är ju det kan ju va litteraturvetenskap, men det är liksom, det är ett litet nytt begrepp för mig typ jag vet inte riktigt.

Eleverna lyfter fram att vissa ämnen har en mer vetenskaplig karaktär än andra. De har svårare att se ”vetenskapligheten” i humanistiska ämnen – något som minst sagt är intressant att diskutera inom svenskämnena.

Didaktiska implikationer

– Det finns också en didaktisk potential i att explicitgöra objektivitetsbegreppet. Resultatet visar att eleverna både berör objektivitet i språklig framställning och som vetenskaplig princip. Att eleverna inte på egen hand kan reda ut förhållandet mellan dessa är inget konstigt, men det intressanta är att dessa frågor faktiskt väcks och blir ett centralt inslag i elevernas meningsskapande.

– Ytterligare en didaktisk reflektion är vikten av att bredda innebörden av argumentation i samband med det vetenskapliga skrivandet. Vetenskapliga texters övergripande syfte är att argumentera för ny kunskap. Argumenterande drag är därför starka i texter av vetenskaplig karaktär, men argumentationen framställs annorlunda än i exempelvis debattexter. Min studie påvisar ett behov av att synliggöra detta, avslutar Ann Ohlsson.

Läs licentiatsavhandlingen Får man synas i texten? En fallstudie om hur gymnasieelever skapar mening om vetenskaplig text.

 

På denna sida