Anna Ingves
Doktorsavhandling, 2024
Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet

Forskningsfrågor och metod

Med avhandlingen vill Anna Ingves bidra med kunskap om ordförrådsutvecklingen på andraspråket hos nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet och utröna vilka faktorer på språk-, individ- och organisationsnivå som kan påverka den.

De tre forskningsfrågorna fokuserar på att belysa olika aspekter av ordkunskapsnivå, förändring i ordförrådet över tid och faktorer som påverkar ordkunskapsnivån inom inläraren, genom inlärarens egen bakgrund och personliga motivation, men också utanför inläraren i det språk, svenska, som lärs in och i det sammanhang där språkinlärningen sker, det vill säga språkintroduktionsprogrammet och dess organisation.

1. Vilka receptiva ordkunskaper har andraspråksinlärare på olika språkliga nivåer på språkintroduktionsprogrammet, och hur står sig kunskapsnivån gentemot de implicita mål och krav som ställs på eleverna på programmet?
2. Vilka faktorer har ett samband med receptiv ordförrådsstorlek på andraspråket svenska, och hur påverkar dessa faktorer inlärare på olika språkliga nivåer och med varierande tidigare skolbakgrund?
3. Hur förändras de receptiva ordkunskaperna över tid inom inlärare med olika bakgrund, och hur kan potentiell variation inom inlärargruppen beskrivas och förklaras?

Avhandlingen består i huvudsak av en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie, inom vilka språkintroduktionselevers receptiva ordkunskaper har testats med hjälp av två skriftliga ordtest. Information om deltagarna har samlats in med hjälp av ett bakgrundsformulär och ett formulär om motivation och attityder till språkinlärning och att studera på språkintro.

NC har pratat med Anna Ingves om avhandlingen

Vi bad Anna kommentera vad hon valt att undersöka och varför, resultatet och dess implikationer för lärare och skolledare inom språkintroduktion. Hon menar att det finns möjligheter att drastiskt påverka inlärningsutfallet.

Foto: Henrik Zetterberg

Vad är utmärkande med det du valt att undersöka?

– Jag har fokuserat på ordförrådsutveckling hos nyanlända ungdomar på språkintroduktionsprogrammet. Det som kanske avviker från tidigare forskning om denna elevgrupp är att jag har undersökt elevgruppen överlag. Jag har alltså inte valt någon särskild språkgrupp eller så, utan försökt att spegla hur det faktiskt ser ut på programmet, där eleverna ju kommer från hela världen och därtill av olika orsaker. Det är det som gör programmet speciellt, och det är den verklighet som lärarna möter. Av den orsaken vill jag inte begränsa mig till någon fokusgrupp.

– Jag har istället tagit fasta på vissa allmänna personliga bakgrundsfaktorer som kan förklara skillnader mellan deras nivå och utveckling över tid, såsom ankomstålder, tidigare språk- och skolbakgrund, läs- och skrivfärdigheter, motivation och framtidsplaner. Men jag har också låtit själva programmet vara en faktor, till exempel hur mycket undervisning de får i svenska som andraspråk och antal ämnen de får studera, vilket visade sig vara av betydelse för elevernas ordförrådsutveckling. 

Varför valde du att undersöka utveckling av just ordförrådet?

– Ja, det var svårt att bestämma hur jag skulle avgränsa, och jag funderade kring olika språkliga faktorer som man kan undersöka på ett mätbart sätt, till exempel grammatiska kunskaper, muntlig färdighet eller läsförståelse. Men utifrån mina egna erfarenheter som sva-lärare på programmet, då jag märkte stora skillnader i hur snabbt eleverna kunde lära sig svenska, så kändes ordförrådet centralt när det kommer till att faktiskt klara skolan på ett nytt språk. Ordförrådet framträder som det som binder ihop alla andra delar av språket – utan orden har man inte så mycket grammatik att uttrycka, och det är inte så mycket läsförståelse som sker. Dessutom brukar ordförrådet lyftas fram som avgörande när det kommer till språkutveckling och skolframgång, inte minst när det gäller nyanlända elever.

Vad visade dina resultat?

– Generellt visade resultaten att det faktiskt sker en stor utveckling över tid hos eleverna, till skillnad från vad som ibland kommer fram i olika sammanhang där man beskriver elevgruppen på språkintroduktion med kommentarer som “det tar så lång tid” och “det är så dålig genomströmning” och liknande. Samtidigt är variationen mellan eleverna såklart stor.

Hur skolan organiserar programmet spelar roll

–Det som var utslagsgivande var en kombination av faktorer och särskilt då sådana som hade med själva programmet att göra, det vill säga organisationen av programmet och undervisningen – antal sva-lektioner som eleven fick, möjligheten att läsa flera ämnen och tillgång till studiehandledning. Alla dessa var faktorer som gav positivt utslag för elevernas ordförrådsutveckling.

– I min studie var det alltså inte de mest “klassiska” faktorerna, alltså de som brukar lyftas fram när det gäller andraspråksutveckling, som var mest avgörande. Elevernas ankomstålder, det vill säga när de började lära sig svenska, var ingen betydelsefull faktor, vilket det ju brukar vara när man tittar på språkutveckling i ett längre perspektiv. Inte heller hade tidigare skolbakgrund i sig någon avgörande roll, vilket var lite överraskande. Däremot spelade tidigare läs- och skrivfärdigheter på ett annat språk en viktig roll. Kanske beror det på att jag fokuserat på ordförrådet och att läs- och skrivfärdigheter då blir särskilt betydelsefulla utifrån att jag använde skriftliga test i studien utan möjlighet till muntliga inslag, vilket ju ger en fördel till elever som är vana vid att läsa. Men vad gäller det här med tidigare skolbakgrund så skulle det vara intressant att titta närmare på det och för vilka aspekter av skolframgång som det är en viktig faktor. Det ska sägas att den grupp utan skolbakgrund som deltog i min studie var begränsad så den faktorn skulle behöva undersökas vidare. 

Var det något mer som överraskade dig?

– Ja, förutom det här med att ankomståldern och tidigare skolbakgrund inte var avgörande, så var det också något förvånande att inte heller elevernas förstaspråk var så avgörande som man kunde förväntat sig. Visst har elever med bakgrund i ett europeiskt land och som talar ett språk med närmare koppling till svenskan en fördel gentemot övriga, men för de elever som talar språk som faller utanför den kategorin var förstaspråket ingen starkt påverkande faktor. 

Vad vill du utifrån din avhandling förmedla till lärare som undervisar på språkintroduktion?

– Att kunskaper om ordförrådet är viktigt att ha för alla lärare – och för eleverna såklart. Som lärare behöver man få ökade kunskaper om språket i sitt ämne; man måste känna till orden i sitt eget ämne och vilka ord som är potentiellt svåra och utmanande för eleverna att förstå, vilket inte bara är de ämnesspecifika orden. Det kräver i sin tur att man har kunskaper om hur ordförrådet är uppbyggt och fungerar i svenska. 

Den explicita ordundervisningen behöver lyftas

– Men sedan behöver man också känna till vilka ord eleverna faktiskt har – och inte har – i sitt ordförråd, och vilka konsekvenser det får i form av luckor i förståelsen och i kommunikationen. Varje elev har ett unikt ordförråd – min undersökning visade på stor variation inom en och samma undervisningsgrupp. Särskilt med tanke på att det är så viktigt att eleverna har goda läs- och skrivfärdigheter med sig när de kommer till gymnasiet så känns ordförrådet som en central faktor för lärare att fördjupa sig. I undervisningen behöver eleverna få möjlighet att ta till sig ord från olika håll – implicit i samtal och i textläsning – men det räcker inte, man kan inte förutsätta att alla elever lär sig tillräckligt många ord på det sättet. Det krävs också en mer explicit ordundervisning för att ordinlärningen ska bli effektiv. Detta är något som också behöver lyftas mer i lärarutbildningen. 

Är det något annat du vill tillägga?

– Det är en otroligt stor uppgift en utbildning som språkintroduktion har – både för elever och lärare – men vi har faktiskt möjligheter att påverka inlärningsutfallet drastiskt, i form av hur man organiserar programmet, vilka resurser som ges och hur undervisningen utformas. Det skulle jag vilja trycka på. Och även om eleverna är olika varandra, så är de också ganska lika. Det är därför värdefullt att hitta fram till de arbetsformer som verkligen stödjer ordförrådsutvecklingen för alla elever. Så det är inte kört – man har möjligheter att åstadkomma stora saker i sitt eget klassrum!

Läs mer

Läs Anna Ingves avhandling:

Vägar mot ett svenskt ordförråd: Nyanlända ungdomars ordförrådsutveckling på språkintroduktionsprogrammet