Brendan Munhall
Doktorsavhandling, 2024
Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Syfte och frågeställningar

Brendan Munhalls avhandling Bounded Horizons. A study of upper secondary school choice for newly arrived students undersöker nyanlända elevers erfarenheter av gymnasievalet. Den uppmärksammar särskilt elevernas ”handlingshorisont” (eng. horizon for action), och fokuserar nyanlända elevers studiebakgrund och erfarenheter efter migrationen till Sverige. Syftet är en djupare förståelse för nyanlända elevers upplevelser av gymnasievalsprocessen i det svenska utbildningssystemet.

För att syftet ska uppnås, besvaras följande frågeställningar:

1. Hur påverkas nyanlända elever av marknadsföring i gymnasievalsprocessen?
2. Hur påverkar innehav och förvärv av kulturellt och socialt kapital hur nyanlända elever interagerar med processen att välja gymnasieskola?
3. Hur påverkar gränser nyanlända elevers horizons for action?

Metod

För att besvara forskningsfrågorna genomförde Munhall semistrukturerade intervjuer med tjugotvå nyanlända elever i årskurs nio i Stockholms län. Som kompletterande information intervjuades även åtta skoltjänstemän (studievägledare, rektorer och lärare) för att ge information om de enskilda grundskolorna.

Analysen i studien är inspirerad av tematisk analys för att få en förtrogenhet med data, identifiering av teman och organisering av teman som bygger på tidigare forskning och det teoretiska ramverket.

Resultat

Resultatet presenteras i kapitel fem till nio i avhandlingen och refereras i avhandlingens svenska sammanfattning.

I kapitel fem presenteras elevernas bakgrund, inklusive deras migrationserfarenhet och tidigare skolgång innan de kom till Sverige. Eleverna presenterar ett brett spektrum av olika utbildningserfarenheter, har olika bakgrund, förförståelse av det svenska utbildningssystemet och följaktligen olika behov för att lyckas.

I kapitel sex beskriver eleverna sina första möten med det marknadsanpassade svenska utbildningssystemet, vars villkor styr deras gymnasieval. Eleverna beskriver att de blir överväldigade av all marknadsföring från gymnasieskolorna och att de inte har de verktygen som krävs för att hantera den. De ser det till exempel som trovärdig och opartisk information mer än som reklam. Eleverna berättar att gymnasieskolornas information påverkar deras beslut. Informationen från dessa marknadskällor påverkar alltså elevernas horizons for action.

I kapitel sju redogör eleverna för sina möten med olika pedagoger på skolan som ger dem vägledning och stöd inför gymnasievalet. För många av eleverna förekommer ingen vägledning alls. Eleverna beskriver bland annat att de inte kan prata med sin studie- och yrkesvägledare på svenska, att de är missnöjda med sin inskrivning på språkintroduktionsprogrammet och att de inte riktigt förstår hur själva valprocessen går till. Andra lärare stöttar eleverna informellt och påverkar deras gymnasieval, framför allt de lärare och studiehandledare som delar kultur och språk med eleverna, och som fungerar som kulturella broar. Detta förutsätter dock att eleverna har en lärare som talar samma språk och att lärarna tar egna initiativ, vilket kräver extra arbete utöver deras ansvarsområden.

I kapitel åtta undersöks påverkan från familj och skolkamrater på gymnasievalet. Föräldrarna saknar ofta kunskap om det svenska skolsystemet och om specifika gymnasieskolor, och ger därför mer känslomässigt stöd än praktiskt. Äldre syskon kan dela med sig av sina personliga erfarenheter. Eleverna vill gärna tala med kamrater om gymnasievalet men på grund av sin placering i förberedelseklassen interagerar många elever bara med andra nyanlända elever. En del går dock i ordinarie klass eller deltar i fritidsaktiviteter med svensktalande kamrater och lär sig möjligtvis mer om olika gymnasieskolor.

I kapitel nio beskrivs hur eleverna möter olika gränser för att genomföra sitt gymnasieval. Eleverna ställs inför strukturella gränser när de väljer gymnasieskola då de bara har en kort tid på sig att få fullständiga betyg för årskurs nio. Dessutom begränsar deras tid i förberedelseklass deras tillgång till ämnesklasser och därmed också de betyg som krävs. Eftersom eleverna bor i förorter långt från centrala Stockholm begränsar även pendlingen deras val av skola. De nyanlända eleverna ställs också inför symboliska gränser, i relation till vilka gymnasieskolor de vill vara en del av. De utvecklar känslor av tillhörighet och utanförskap som de kopplar till egenskaper hos olika gymnasieskolor, och de elevgrupper som går där. Det är vanligt att de intervjuade eleverna väljer bort den geografiskt sett närmaste gymnasieskolan till förmån för skolor i Stockholms innerstad. Dessa symboliska gränser fungerar som segmenteringar av elevernas horizons for action.

Vad kan vi lära av resultaten?

I en intervju på Skolporten.se berättar Brendan Munhall att delarna om hur marknadsföringen påverkade eleverna är viktiga för alla att läsa. Inte minst med tanke på att så få elever fick någon studie- och yrkesvägledning. Han lyfter också att språkintroduktionsprogrammen ofta är väldigt fördelaktiga för nyanlända elever, men att rykten och brist på studievägledning gjorde att de inte riktigt förstod det.

Läs mer

Läs avhandligen Bounded Horizons. A study of upper secondary school choice for newly arrived students
Ta del av en intervju med Brendan Munhall på Skolporten.se
Ta del av intervjun "Nynlända förlorare i gymnasievalet" på SU.se