Camilla Håkansson
Doktorsavhandling, 2024
Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet

Syfte och forskningsfrågor

Det övergripande syftet är att bidra med kunskap om ämneslitteracitet i svenska som andraspråk och fysik, och om hur ämneslitteraciteten kommer till uttryck i undervisningen där två lärare samarbetar och där majoriteten av eleverna lär sig skolans ämnen på ett andraspråk. Avhandlingen består av tre delstudier som ger olika perspektiv på ämneslitteracitet, och Håkansson utgår från följande frågeställningar: 

1. Vilka litteracitetsförväntningar uttrycks i de nationella proven för årskurs 9 i ämnena svenska som andraspråk och fysik?
2. Vilket erbjudande om ämneslitteracitet uttrycks i undervisningen?
3. Hur omsätter eleverna ämneskunskaper från undervisningen i sina texter? 

Metod

De tre delstudierna ger förutsättningar för varandra och hänger samman innehållsmässigt och delvis metodmässigt. 

I delstudie 1 görs en textanalys av de nationella ämnesproven i svenska som andraspråk och fysik för årskurs 9. I analysen beskrivs och karaktäriseras utmärkande drag i litteracitetsförväntningar i respektive prov med stöd av analysverktyg från SFL, systemisk-funktionell lingvistik.

Delstudie 2 och 3 innehåller det mest omfattande materialet och består av både muntligt och skriftligt material. Det muntliga materialet består av ljudinspelningar av lektioner och av intervjuer för att besvara frågan om vilka erbjudanden om ämneslitteracitet som ges i undervisningen. I det skriftliga materialet undersöks undervisningens syfte och innehåll utifrån elevtexter och lärarnas bedömning av dessa samt läromedelstexter, övningsmaterial och ett fysikprov. 

Analyserna i delstudie 2 och 3 sker med utgångspunkt i SFL och genom så kallad kodanalys utifrån LCT,  Legitimation Code Theory, ett teoretiskt ramverk, som utgår från ett socialt perspektiv på kunskapsutveckling. Kodanalysen fokuserar på innehåll och syfte i elevernas texter, medan SFL-analysen beskriver de språkliga resurserna i elevtexterna. 

Resultat

I delstudie 1 framkommer bland annat att ämnesproven i både svenska som andraspråk och fysik utmärks av höga litteracitetsförväntningar. Dessa kommer mer explicit till uttryck i ämnesprovet i svenska som andraspråk, genom att eleven dels förväntas läsa en relativt stor textmängd i flera olika genrer, dels skriva längre texter där flera olika textaktiviteter efterfrågas. Men även i ämnesprovet i fysik, som prövar elevens fysikkunskaper, behöver eleven läsa och förstå provuppgifterna, läsa och tolka texter och skriva svar till provuppgifterna. Vad gäller ämnesrelaterade ord visade det sig att fysikprovet innehöll 27 procent ämnesrelaterade ord, medan motsvarande andel i provet för svenska som andraspråk endast var 9 procent. 

I delstudie 2 står undervisningen i fokus, och i det gemensamma arbetsområdet är utgångspunkten att fysikundervisningen bidrar med ämnesinnehåll till elevtexterna och undervisningen i svenska som andraspråk med hur texterna ska skrivas. Studien visar att undervisningen i svenska som andraspråk främst fokuserar på en mer allmän litteracitet, vilken framför allt kommer till uttryck i ett metaspråk i samband med modellering av och gemensam konstruktion av en argumenterande text. I fysik betonar läraren främst ämnesrelaterade begrepp och förklarar vetenskapliga resonemang, men detta sker endast i liten grad. Studien visar även att samordning av två ämnen inte per automatik leder till kunskapsutveckling, utan kräver att kopplingen mellan ämnesinnehåll och språkliga aspekter är tydlig för eleverna. 

I delstudie 3 analyseras elevernas argumenterande texter. Denna studie visar att de flesta av elevtexterna har en fungerande övergripande struktur i en argumenterande text, vilken alltså modellerats i undervisningen i svenska som andraspråk. Däremot visar flera av elevtexterna svårigheter med textens så kallade mesonivå, det vill säga att texterna inte har fungerande stycken och att de inte hålls samman innehållsmässigt. Detta tyder på att eleverna, inte minst de elever som lär på ett andraspråk, behöver mer undervisning om ämnesspecifikt språk i samband med ämneskunskaper.

Tre snabba frågor till Camilla Håkansson utifrån avhandlingen

Vi tog kontakt med Camilla Håkansson för att ställa tre frågor vi tyckte var särskilt intressanta att höra hennes tankar kring.

Var det något som förvånade dig i dina tre delstudier? 

– Något som förvånade mig var hur tydligt effekten av explicit språkundervisning avspeglade sig i elevtexterna. Något annat som var intressant var hur lärarna i studien integrerade det andra ämnet i sin undervisning för att stärka elevernas kunskapsinhämtning. För fysikläraren innebar det att lyfta fram språkkunskaper i fysikundervisningen och för sva-läraren att integrera fysikkunskaper i sva-undervisningen.

Hur kan man som ämneslärare tänka kring språket i ämnet – vilka kunskaper behöver man ha och hur ”djupt” i ämnesspråket behöver man gå med eleverna? 

– Vilka kunskaper om språket i sitt ämne man behöver beror på vilket ämne och vilken årskurs man undervisar men generellt är det bra att tänka på att språkkunskaper är en del av ämneskunskaperna. Om en elev ska kunna visa sina ämneskunskaper behöver eleven tillgång till hur man uttrycker sig inom ämnet. Man behöver därför visa det som är språkligt specifikt för ämnet.

Vilka är dina råd om man som ämneslärare känner sig osäker på att undervisa mer explicit med språket i ämnet?

– Samarbete mellan ämneslärare och sva-lärare är en möjlighet att främja språket i ämnet men framför allt är det viktigt att som ämneslärare öppna upp för språket i sitt ämne. Genom att skifta mellan att lyfta fram språkliga aspekter och ämneskunskaper kan man stärka kopplingen mellan ämnesinnehåll och språkkunskaper.

Läs mer

Läs Camilla Håkanssons avhandling:

Språkkunskaper och kunskapsspråk. Ämneslitteracitet i ämnesprov, undervisning och elevtexter inom svenska som andraspråk och fysik