Clara Palm
Doktorsavhandling, 2024
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Syfte och forskningsfrågor

Det övergripande syftet är att bidra med ökad kunskap om skrivundervisning i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning och Clara Palm undersöker i sin avhandling skrivundervisning ur tre olika perspektiv: skrivdiskurser i styrdokument, lärares föreställningar om skrivundervisning och deras undervisningspraktik.

Avhandlingen är en sammanläggning av tre delstudier utifrån vilka Clara Palm velat skapa ett empiriskt kunskapsunderlag för att förstå och beskriva de litteracitetspraktiker som vuxna andraspråksinlärare möter, med hjälp av följande övergripande frågeställningar:

• Vilka föreställningar om skrivande och skrivundervisning finns realiserad i styrdokumenten, i lärares utsagor och i lärares undervisning?
• Hur genomför lärarna skrivundervisning? Vad påverkar deras didaktiska val?

Metod

Fyra olika datainsamlingsmetoder ligger till grund för de tre delstudierna: dokumentanalys, enkät, intervjuer och klassrumsobservationer. 

I delstudie 1 genomför Clara Palm en dokumentanalys av styrdokument såsom läroplaner, kursplaner och kommentarmaterial från Skolverket. Här undersöks hur skrivande och skrivundervisning beskrivs i dessa styrdokument, då de spelar en central roll i att reglera undervisningens innehåll och kan ge insikt i de underliggande föreställningar som påverkar lärarnas arbete.

I den andra delstudien används en kvalitativ enkät för att undersöka lärares föreställningar om skrivundervisning. Efter enkäten följde semi-strukturerade intervjuer med fem lärare för att fördjupa förståelsen av enkätresultaten och för att kontextualisera svaren. En majoritet av enkätdeltagarna är kvinnor mellan 41 och 60 år, med mellan 45 och 90 högskolepoäng i svenska som andraspråk. De arbetar på skolor i kommunal regi och representerade främst Sveriges storstadsregioner. Enkäten spreds via ett snöbollsurval. 

Den tredje delstudien bygger på klassrumsobservationer där Palm observerade tre lärares skrivundervisning. Genom öppna observationer kunde hon få insikt i hur undervisningen faktiskt genomförs i praktiken, vilket kompletterade de självrapporterade uppgifterna från enkäter och intervjuer. Palm tog fältanteckningar under lektionerna och förde informella samtal med lärarna för att få en bättre förståelse av undervisningens upplägg och dynamik. Lärarna i observationsstudien i delstudie 3 hade alla arbetat minst fem år inom vuxenutbildningen och undervisade i svenska som andraspråk på olika nivåer och i olika typer av skolor. 

Resultat

Clara Palms avhandling visar att det finns skillnader mellan de skrivuppfattningar som uttrycks i styrdokument och de som framkommer i lärarnas uttalanden och undervisningspraktik. Medan styrdokumenten har en socialpraktisk inriktning på skrivande, präglas lärarnas undervisning av en genre- och färdighetsorienterad diskurs. Dessa varierande synsätt på skrivande speglas i olika typer av skrivuppgifter och undervisningsmetoder, även om en gemensam textnära fokus återkommer genomgående. Lärarna bygger upp undervisningen med stöttning som syftar till att tydliggöra vad som kännetecknar en god text, inför en avslutande individuell skrivuppgift.

Avhandlingen bidrar till att belysa hur litteracitetspraktiker är starkt knutna till den specifika undervisningskontexten. Kollegiala överenskommelser om undervisningens struktur och innehåll har stor påverkan på hur skrivundervisningen utformas. Studien visar också att lärare inom vuxenutbildningen arbetar i en komplex och krävande miljö, där utmaningar som begränsad undervisningstid, löpande antagning, korta kurser och heterogena elevgrupper påverkar undervisningens utformning. Detta väcker viktiga frågor om likvärdighet i undervisningen och lärarnas möjligheter att följa styrdokumentens intentioner om en bred och inkluderande skrivundervisning. 

Avslutningsvis efterlyser Clara Palm fortsatt forskning som undersöker skrivundervisningen inom vuxenutbildningen, särskilt med fokus på dess unika kontext och de utmaningar som komvuxlärare möter i form av begränsade undervisningstimmar, löpande antagning av elever och heterogena elevgrupper. Palm betonar att dessa faktorer påverkar lärares möjligheter att genomföra en bred och likvärdig skrivundervisning i enlighet med styrdokumentens mål. Hon efterfrågar också forskning som vidare undersöker hur lärare kan stötta elever i att utveckla skrivfärdigheter som är överförbara mellan olika sammanhang, och hur man kan säkerställa att eleverna når de krav på skrivförmåga som ställs inom utbildningen.

Tre snabba frågor till Clara Palm utifrån avhandlingen

Vi på NC tog kontakt med Clara Palm för att ställa tre frågor vi tyckte var särskilt intressanta att höra hennes tankar kring.

Vad såg du för skillnader mellan styrdokumenten och lärarnas undervisning? Vad tänker du kring denna skillnad?

Foto: Anderson Lima

– I studien observerade jag att det fanns en skillnad mellan vad styrdokumenten föreskriver och undervisningen. Lärarna hade en klar uppfattning om kursinnehållet, ofta baserat på kollegiala överenskommelser. Undervisningen blev ibland mer inriktad på texttyper och en strävan att ge generaliserbara kunskaper i form av språkfärdigheter som kan vara gångbara i vidare studier, snarare än att möta elevers individuella behov och mål med skrivandet. Detta är förståeligt givet den kontext som lärarna verkar i, men väcker också frågor om vuxenutbildningens roll.

Var det något som förvånade dig?

– Det som överraskade mig var de varierande förutsättningarna för lärarna, vilket väckte tankar om likvärdighet inom vuxenutbildningen. En positiv aspekt var det starka engagemanget hos många lärare som är fast beslutna att erbjuda så bra språkundervisning som möjligt, vilket jag också lyfter fram i min avhandling.

Vill du ge några råd till lärare som kläms mellan kraven i styrdokumenten och förutsättningarna för undervisningen?

– Att undervisa inom vuxenutbildning innebär särskilda utmaningar jämfört med undervisning på barn- och ungdomsnivå. Det är viktigt att vi uppmärksammar vuxenutbildningens behov och prioriterar forskning som kan stödja verksamheten. Lärarna bör inte behöva uppfinna hjulet på egen hand. Kanske kan avhandlingen bidra till en diskussion om skrivdidaktik i kollegiet?

Läs mer

Läs Clara Palms avhandling:

Skrivundervisning i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning