Christina Nordman
Doktorsavhandling, 2024
Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), Malmö universitet
 

Syfte och forskningsfrågor

Det teoretiska begreppet social rättvisa är en viktig utgångspunkt i avhandlingen. Med denna utgångspunkt är avhandlingens syfte att bidra med förståelse för en förändringsprocess av en specifik språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisningspraktik där teorier om pedagogiskt transspråkande omsätts. 

Frågeställningar: 

• Vad kännetecknar en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisningspraktik där lärare omsätter teorier om pedagogiskt transspråkande? 
• Vilka möjligheter och begräsningar finns för pedagogiskt transspråkande i en ämnesundervisningspraktik där flerspråkiga elever har svenska som starkaste skolspråk? 
• Hur kan förändringen av undervisningspraktiken förstås utifrån aktionsforskarlagets kollaborativa samtal?
• Vilka uppfattningar har eleverna om förändringsarbetet med pedagogiskt transspråkande? 

Metod

Materialet som analyserades i avhandlingen skapades i samband med aktionsforskningsprocessen och bestod av loggboksskrivande, fältanteckningar från observationer, inspelade kollegiala samtal och samt intervjuer med deltagande lärare och med elever. 

Resultat

Resultatet visar att flerspråkighet kan bli en värdefull resurs när lärare intar ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt till elevers samlade språkliga repertoarer och organiserar undervisningen så att dessa används. Genom förändringar i undervisningen ges eleverna nya möjligheter att utforska hur deras språkliga resurser kan bli verktyg för dem i deras lärande. 

Ett viktigt resultat i avhandlingsstudien är betydelsen av hur lärarna organiserar undervisningen och eleverna, och gör det möjligt för elever med samma förstaspråk att utgöra resurser för varandra. Nordman pekar dock på att för att den transpråkande pedagogiken ska fungera väl och elevernas flerspråkighet ska bli till en verklig resurs, så behöver lärarna arbeta medvetet, transparent, flexibelt och lyhört. Detta kräver stor kunskap om eleverna.

Avhandlingen visar att flerspråkighet kan bli en resurs när den traditionella enspråkighetsnormen utmanas. Centralt är att elevernas olika språk ges högre status och att det ges utrymme för samarbete och maktförskjutning från enspråkighetsnormen.

Praktiska och strukturella hinder

I avhandlingen framkommer även att lärarna möter både praktiska och strukturella hinder i försöken att arbeta transspråkande, och att mötet mellan lärare och flerspråkiga elever till delar är villkorat av strukturer och förutsättningar som läraren inte själv kan påverka. Till exempel visar det sig att möjligheten att skapa välfungerande språkgrupper av eleverna i klassen är beroende av att det finns flera elever som talar samma språk. Därtill inverkar tillgång till studiehandledning och om det finns läromedel eller litteratur på elevers förstaspråk eller inte.

Det lärarna gör i undervisningen och hur den faller ut hänger således samman med omgärdande normer och praktiska förutsättningar. I avhandlingen synliggörs hur flerspråkighet kan bli en resurs när skolledningen deltar i förändringsprocessen och fattar beslut som stödjer den undervisningspraktik som lärarna försöker utveckla.

Slutsatser

De möjligheter och begräsningar som identifieras i avhandlingen bidrar till en djupare förståelse för komplexiteten i ett transspråkande klassrum i den kontext där avhandlingsstudien genomförs.

En viktig slutsats är att lärarnas förhållningssätt till flerspråkighet, trots olika begränsningar eller hinder i att använda flerspråkigheten, är avgörande och kan öppna vägar mot ökad social rättvisa och bättre förutsättningar till kunskapsutveckling för eleverna. I avhandlingen pekar Nordman också på att lärares förhållningssätt är nära sammanflätat med att lärare får en förståelse för sin roll i förändringen och för de eventuella utmaningar man kan möta i försök att arbeta transspråkande.

Nordman drar slutsatsen att de återkommande möjligheterna till reflektion som aktionsforskningsprocessen innebar var avgörande för detta. Avhandlingen bidrar på så vis med kunskap om lärares professionella lärande som process men i synnerhet professionellt lärande kring möjligheter att hitta välfungerande sätt att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisningspraktik genom att omsätta teorier om pedagogiskt transspråkande.

Läs mer

Läs avhandlingen:

När blir flerspråkighet en resurs? En aktionsforskningsstudie om pedagogiskt transspråkande i ämnesundervisning

Läs en intervju med Cristina Nordman på Skolporten.se:

Flerspråkig undervisning – värdefull resurs