Ida Rosqvist: Ordförrådsutveckling i de tidiga skolåren
Flerspråkighet kan inte ensamt förklara elevers ordförrådsutveckling i de tidiga skolåren. Istället är det flera faktorer i och utanför skolan som spelar roll, visar Ida Rosqvist i sin avhandling. Undervisningen är i sig en viktig faktor – inte minst att den utvecklar både ordförrådets bredd och djup – men det var svårt att fastslå effekten av den kompetensutveckling lärarna här fick.
Ida Rosqvist
Doktorsavhandling, 2024
Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet
Syfte och forskningsfrågor
Ida Rosqvist är i sin avhandling intresserad av hur olika faktorer samverkar och påverkar elevers ordförrådsutveckling under de tidiga skolåren. Som utbildad logoped vill hon också se hur skollogopeder tillsammans med all pedagogisk personal kan samverka för att öka måluppfyllelsen för eleverna. Därför har hon undersökt om hon kan se någon effekt av en erbjuden kompetensutveckling för lärarna i elevernas ordförrådsutveckling.
Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling som består av fyra delstudier. Studierna har två övergripande syften:
- Undersöka faktorer som är associerade med ordförrådsutveckling i de tidiga skolåren.
- Utvärdera effekten av en lärarfortbildning på de deltagande lärarna, samt på deras elevers ordförrådsutveckling.
Metod
Deltagarna i studierna var 25 lärare, som undervisar i årskurs 1 och 2 i grundskolor i södra Sverige. Lärarna fick delta i en lärarfortbildning med syftet att vidareutveckla sin förmåga att stötta elevernas språk- och kommunikationsutveckling. Eleverna i de deltagande lärarnas klasser deltog också i studien med två olika ordförrådsuppgifter – ett ordflödestest och en orddefinitionsuppgift – före och efter kompetensutvecklingen. På så sätt ville man utvärdera effekten av lärarfortbildningen på elevernas ordförrådsutveckling. Ordflödesförmågan kopplar Rosqvist bland annat till ordförrådets bredd, medan orddefinitionsförmågan bland annat kopplas till ordförrådets djup.
Lärarna delades in i två olika grupper som antingen fick gå lärarfortbildningen direkt eller längre fram. De lärare som fick gå fortbildningen längre fram fungerade som en kontrollgrupp till den första gruppen.
Resultat i de fyra delstudierna
Alla fyra artiklar är skrivna av Ida Rosqvist tillsammans med Ketty Andersson, Kristina Hansson, Viveka Lyberg-Åhlander, Olof Sandgren och Birgitta Sahlén.
Sommarlovet skapar ett glapp i utvecklingen
Studie I undersökte hur elevers ordflödesförmåga utvecklades under sommarlovet, respektive under höstterminen när de deltog i undervisning. Man fann en nedgång i ordflödesförmågan när eleverna kom tillbaka till skolan efter sommarlovet. Vid en ny bedömning i slutet av höstterminen hade eleverna hämtat igen nedgången, men det fanns ingen statistiskt säkerställd utveckling jämfört med bedömningen före sommarlovet.
Detta menar man kan innebära att ordflödesförmågan utvecklas av aktiviteter och interaktioner som är vanliga i undervisningssituationen, men kanske är mindre vanliga i hemsituationen.
I Studie I undersökte man även om skillnader i utveckling under sommarlovet samt under höstterminen kunde förklaras av bakgrundsfaktorer. De bakgrundsfaktorer man inkluderade i studien var föräldrarnas utbildningsnivå, en/flerspråkighet, deltagarnas generella språkliga förmåga, samt deras icke-verbala förmåga. Ingen av dessa faktorer kunde förklara de skillnader man såg i utvecklingen mellan olika deltagare, varken under sommarlovet eller under höstterminen.
Flerspråkiga elever behöver jobba med ordförrådets djup
I Studie II lyckades de enspråkiga eleverna bättre än de flerspråkiga med att definiera tio ord som ansågs vanliga i undervisningen. När man tittade på olika bakgrundsfaktorer ser man att flerspråkighet isolerat kan förklara 15 procent av spridningen, men tillsammans med andra bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, ‘elevunderlag’ (ett index uträknat för de olika skolorna baserat på andel av eleverna som har svenska som modersmål, samt andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning), deltagarnas generella språkförmåga, samt deras icke-verbala förmåga är det inte längre statistiskt signifikant. Det beror alltså inte på flerspråkigheten i sig, utan på en blandning av faktorer på individ-, familje-, och skolnivå. Analyserna visade även att generell språklig förmåga är kopplat till prestation på orddefinitionsuppgiften.
Ett viktigt resultat för lärare att känna till är att man såg att många elever saknade, hade en grund, eller till och med felaktig, kunskap om de tio ord som ingick i uppgiften. Elever kan kanske använda ett ord, på ett ytligt sätt, i vissa sammanhang, men sakna en djup kunskap om ordet och hur det används i andra sammanhang.
Brister i ordförrådet var alltså inte bara relaterat till ordförrådets storlek, utan även till ordförrådsdjup – vilket är viktigt för lärare att vara medvetna om.
Ida Rosqvist
Uppskattad fortbildning – med tveksam effekt
Studie III undersökte effekten av lärarfortbildningen på lärarna, baserat på självskattningar samt kvalitativa analyser av vad lärarna uttryckte under strukturerade samtal före och efter deltagande i lärarfortbildningen. Lärarfortbildningen togs överlag emot väl och var uppskattad av de deltagande lärarna, men de uttryckte också att de fortsatt behövde mer kunskap, till exempel kring hur de ska stötta alla elever i deras utveckling.
Studie IV undersökte effekten av lärarfortbildningen på elevernas ordförrådsutveckling, mätt genom ordflödesuppgiften samt orddefinitionsuppgiften. Elevernas ordflödesförmåga ökade över tid, men inte som ett resultat av att deras lärare deltog i lärarfortbildningen. När det gäller orddefinitionsuppgiften tyder analyser av utvecklingskurvorna för de olika interventionsvillkoren på en viss effekt av lärarfortbildningen på elevernas prestationer. Dock har man inte tillräckligt starka bevis för att helt kunna säkerställa att detta enbart är ett resultat av att lärarna deltog i fortbildningen.
The effect of a teacher Continuing Professional Development (CPD) program on vocabulary development in elementary school children. (Studie IV, 2023 U.U.)
Intervju med Ida Rosqvist
Vi på NC tog kontakt med Ida Rosqvist och bad henne kommentera några aspekter i avhandlingsarbetet, speciellt i relation till de flerspråkiga eleverna och lärare i svenska som andraspråk.
Läste eleverna svenska som andraspråk?
– Kan du säga något om huruvida det fanns elever som hade behov av, och fick undervisning i, ämnet svenska som andraspråk? Det är speciellt intressant i samband med undervisningens betydelse tänker vi. Vad tänker du om det?
– Vi samlade inte in information om vilka elever som fick undervisning i ämnet svenska som andraspråk, men elevunderlaget i de klasser som deltog speglar den variabilitet som vi ser i olika klassrum idag när det gäller språklig förmåga, flerspråkighet och exponering för skolspråket. Nästan hälften av de deltagande eleverna var flerspråkiga enligt information från föräldraformulär och det fanns en stor variabilitet gällande språkanvändning i den gruppen. Det var ett ämne som berördes mycket i samtalen med de deltagande lärarna, berättar Ida.
Berätta mer om lärarfortbildningen!
– Kan du berätta lite mer om innehållet i fortbildningen som lärarna fick. Vilket innehåll fokuserades? Tog man till exempel upp andraspråksperspektiv på ordförrådsutveckling?
– Flerspråkighet och andraspråksperspektiv kom upp men var i sig inga centrala, separata teman. Innehållet i fortbildningen utgick från den svenska översättningen av observationsprotokollet Communication Supporting Classroom Observation Tool (Det kommunikationsfrämjande klassrummet: observationsprotokoll) utvecklat av Julie Dockrell och hennes kollegor 2012 inom ramen för det brittiska forskningsprogrammet Better Communication Research Programme. Verktyget baseras på de språkutvecklande faktorer som identifierades i deras studie. Observationsverktyget översattes till svenska och provats ut i svenska grundskolor av Waldmann & Sullivan 2017. Verktyget innehåller evidensbaserade faktorer för att stötta språkutvecklingen i klassrummet utifrån tre dimensioner: lärmiljöer, lärtillfällen och interaktioner, förklarar Ida och fortsätter:
– Utifrån detta skapades tre teman: lärares verbala och icke-verbala kommunikation, språkutveckling i klassrummet, och lärmiljön. Strategier för språkutveckling i klassrummet utgjorde en stor del av innehållet och mycket fokus låg på hur man kan stötta ordförrådsutvecklingen för alla elever. Exempel på innehåll kopplat till ordförråd som berördes var exempelvis olika aspekter av ordförrådsutveckling (bredd, djup, organisation, typ av ord i undervisningen etcetera), generella aspekter kring att stötta utvecklingen, samt konkreta strategier att använda sig av i klassrummet. Hela fortbildningen byggde på kollaborativt lärande i lärpar det deltagarna själva tog med sig i form av reflektioner och erfarenheter.
Har du några tankar kring varför effekten inte blev så märkbar av fortbildningen?
– Det finns en stor mängd studier kring lärarfortbildning internationellt men när det gäller fortbildningsinsatser kring hur lärare, eller annan pedagogisk personal, ska stötta språkutvecklingen finns det endast en mindre mängd forskning. Den underliggande tanken med lärarfortbildning är att genom att lärare deltar i fortbildning så ökar deras kunskap eller förmågor kring något område, detta ska sedan leda till ett förändrat beteende i undervisningssituationen, som i sin tur ska leda till en förbättring av elevernas utveckling, berättar Ida.
– Ett bekymmer med den forskning som finns är att den sällan utvärderar effekten på eleverna, utan kanske enbart vad lärarna själva uppger att de tagit till sig. Det här forskningsprojektet hade som ambition att testa hela kedjan - från lärarna till eleverna. Men utifrån de mätmetoder som var möjliga inom ramen för forskningsprojektet kan vi inte säga var "kedjan brustit" – vi vet helt enkelt inte. Det kan vara att lärarna inte tog till sig innehållet i fortbildningen, eller att de inte omsatte innehållet det i praktiken. Det kan finnas faktorer hos eleverna som påverkar effekten. Det kan också vara att tidsramen för att få till förändring och se effekten av detta var för snäv. Förändringsarbete tar ofta tid, men det är svårt att genomföra forskningsprojekt som löper över flera läsår.
– En annan möjlig förklaring är också att de mätverktyg vi använt inte är tillräckligt finkalibrerade för att fånga den förändring som skett. Vi såg exempelvis olika tendenser i de kvalitativa analyserna av våra samtal med lärarna jämfört med vad lärarna uppgav i självskattningsformulär. På ett av ordförrådsmåtten såg vi en tendens till en positiv effekt på eleverna, men på det andra måttet såg vi ingen effekt alls. Fler studier behövs för att fortsätta undersöka vad som krävs för att en fortbildningsinsats ska ge den effekt som vi är ute efter!
Skulle du vilja justera innehåll och upplägg i fortbildningen på något sätt, så här i efterhand? Vad önskade lärarna sig för ytterligare kunskaper?
– I den här fortbildningen hade vi en relativt stor bredd i delar som berördes. En möjlig förändring är att välja ett mycket snävare område och jobba ännu mer på djupet med det. Lärarna själv angav t.ex. att de ville ha mer kring exempelvis hur man stöttar alla elever oavsett vad de har för bakgrund och behov.
Finns det något du skulle vilja lyfta som är intressant för lärare i ämnet svenska som andraspråk?
– Nånting som jag tänker att alla vi som sysslar med språkutveckling och språkundervisning skulle vara gynnade av är att inte tänka som mycket på eleverna som inboxade i olika fack utifrån t.ex. svenska som första- eller andraspråk, en- eller flerspråkiga, med typisk eller avvikande språkutveckling, utan istället mer se att vi har en variabilitet där det finns en komplex samverkan mellan faktorer på flera nivåer: individ, familj, skola, omgivning, närområde, ort, samhälle, säger Ida och fortsätter förklara:
– En elevs språkutveckling sker heller inte separat utan i samverkan med andra förmågor, kunskap, erfarenheter och drivkrafter. Vi vet också att faktorer som mat, sömn och fysisk aktivitet påverkar barns utveckling och välmående. Det finns fortfarande massor som vi inte vet när det gäller den här komplexa samverkan, men jag tror att vi alla gynnas av att lyfta blicken från den individuella eleven till hela kontexten.
– Just nu håller jag, tillsammans med mina forskarkollegor vid Lunds universitet Kristina Hansson och Emily Grenner, på att starta upp ett forskningsprojekt som just ska undersöka vidare hur olika faktorer inom och utom elever samverkar med ordförrådsutveckling under skolåren. Detta projekt är en del av ett stort forskningsprogram som ska undersöka hur språkliga, kognitiva, neurologiska och sociala aspekter samverkar, både på individnivå och i social interaktion, i språkinlärning och flerspråkighet.
Läs mer
Läs en intervju om avhandlingen med Ida Rosqvist på Skolporten.se´
Läs mer om Communication Supporting Classrooms Observation Tool och ladda hem en svensk översättning av observationsprotokollet på Linnéuniversitets webbsida för projektet Språkförmåga, lärmiljö och undervisning:
Projekt: Språkförmåga, lärmiljö och undervisning | lnu.se
Det kommunikationsstödjande klassrummet: Observationsprotokoll
Senast uppdaterad: 22 september 2024
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk