Pantea Rinnemaa
Doktorsavhandling, 2024
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Syfte och forskningsfrågor

Det övergripande syftet är att undersöka de möjligheter och svårigheter som andraspråkselever i årskurs 9 möter vid läsning av läromedelstexter i samhällskunskap. Avhandlingen består av fyra delstudier vilka utgår från följande frågeställningar: 

1. På vilka sätt kan ett potentiellt samspel mellan de fyra komponenterna: literacyförmågor, ämnesliteracyförmågor, förkunskaper och ämneskunskaper bidra till förståelse av de möjligheter och svårigheter som L2-elever möter i samband med att de tillägnar sig kunskaper i samhällskunskap?
2. Vilka möjligheter och svårigheter ger andraspråkselever uttryck för när de läser läromedelstexter i samhällskunskap, och hur kommenterar och förklarar de dessa möjligheter och svårigheter? 
3. Vilka möjligheter och svårigheter anser samhällskunskapslärare vara betydelsefulla när de pratar om sina andraspråkselevers läsning och förståelse av läromedelstexter i samhällskunskap? 
4. Vilka typer av tidigare kunskaper framträder när andraspråkselever läser och engagerar sig i läromedelstexter i samhällskunskap, och hur ser andraspråkselever på betydelsen av sina tidigare kunskaper för att förstå och lära sig från läromedelstexter i samhällskunskap? 

Metod

Den första delstudien är en litteraturstudie med fokus på aspekterna i forskningsfråga 1 ovan, i syfte att kartlägga det aktuella kunskapsläget inom forskningsområdet. Resultaten från denna studie ligger till grund för de tre forskningsfrågorna som undersöks i de tre följande studierna. 

I delstudie 2 undersöks elevers egna uppfattningar om de möjligheter och utmaningar som de möter vid läsning av två utvalda samhällskunskapstexter. Denna datainsamling har gjorts med hjälp av så kallad think-aloud (TA) som metod där eleverna gav sin syn på möjligheter och svårigheter som de mötte under och efter läsningen av de två texterna. Vid samtalen läste eleverna en text och tänkte högt om innehållet. Därefter sammanfattade eleverna textens innehåll muntligt. I sista steget intervjuades eleverna. 

Den tredje delstudien består av intervjuer med de samhällskunskapslärare, vars elever deltog i delstudie 2, där lärarna ger sin syn på sina elevers möjligheter och svårigheter med samhällskunskapstexter. 

Delstudie 4 bygger vidare på resultaten i think-aloud i den andra delstudien. Här undersöks framför allt betydelsen av elevernas förkunskaper för deras läsförståelse och lärande av ämneskunskaper i samhällskunskap. 

Resultat

Resultaten tyder på att ett samspel mellan elevernas literacyförmågor, ämnesliteracyförmågor, förkunskaper och ämneskunskaper behöver beaktas för att förstå komplexiteten i de utmaningar som andraspråkselever möter i läsförståelse av samhällskunskapstexter. Eleverna använder ofta sina ackumulerade kunskaper från olika källor för att förstå texterna, men många elever uttrycker ett behov av stöttning för att identifiera och aktivera relevanta förkunskaper som är nödvändiga för att få en djupare förståelse av texterna. Här föreslår eleverna en rad aktiviteter både före, under och efter läsningen. Dessa aktiviteter innefattar läsning, textsamtal samt skriftliga och muntliga uppgifter för att förbättra förståelsen av textinnehållet. Skrivuppgifter ger dem mer tid för reflektion och därmed bättre möjligheter till att uttrycka längre och mer genomtänkta resonemang och en fördjupad förståelse av ämnet. Vidare framkommer i elevintervjuerna att  de ser samhällskunskapstexterna som användbara både för att lära sig nya kunskaper och för att förbättra sina språkkunskaper generellt. 

Utmaningarna i texterna beror ofta på förekomsten av svåra och abstrakta ord. Eleverna ägnar en stor del av sin studietid åt att söka upp förklaringar till svåra ord i samhällskunskapstexter genom att använda sig av digitala verktyg, men dessa erbjuder enligt eleverna sällan tillräckligt tydliga förklaringar till abstrakta och ämnesspecifika begrepp. Eleverna har svårt att avgöra vilken av de synonymer som ges, som bäst förklarar ordet i den aktuella kontexten. Eleverna betonar istället att lärarens viktiga roll att göra ämnesinnehållet begripligt för dem.

Lärare och elever ser olika utmaningar i texterna

Vidare visar resultaten på en tydlig skillnad mellan elevernas och lärarnas uppfattningar när det gäller språkliga och innehållsmässiga särdrag som kännetecknar läromedelstexter i samhällskunskap. Lärarna ser det abstrakta och ämnesspecifika språket i samhällskunskapstexter som en gemensam egenskap för alla texter, oavsett skolämne, och som kan orsaka problem för andraspråkselever. Eleverna, däremot, beskriver det ämnesspecifika språket tillsammans med andra textegenskaper, såsom avsaknad av tydlig disposition och otydliga bilder, som typiska för just samhällskunskapstexter. Eleverna anser att detta skiljer dessa texter från texter till exempel inom biologi och historia.

Eleverna vill ha längre texter

När eleverna aktiverar sina förkunskaper eller finner ämnena i texterna intressanta och engagerande, minskar de upplevda svårigheterna. Genom att relatera den nya informationen i texten till sina egna förkunskaper blir eleverna mindre fixerade vid enstaka svåra ord i texten, vilket skapar möjligheter för ett ökat engagemang i textinnehållet. Vidare framgick tydligt att eleverna föredrar längre texter med tillräckliga förklaringar, så att de kan fokusera på ämnesinlärning i stället för att söka upp betydelsen av enstaka svåra ord. De anser att längre texter med fler ledtrådar ger dem bättre möjligheter att aktivera sina förkunskaper och därmed skapa en fördjupad förståelse av ämnesinnehållet. Just möjligheten att få använda tidigare kunskaper och erfarenheter är avgörande för att eleverna ska kunna dra egna slutsatser och därigenom föra resonemang utifrån textinnehållet. 

Intervju med Pantea Rinnemaa

Vi bad Pantea kommentera avhandlingens resultat och dess implikationer för lärare i samhällskunskap som undervisar elever med svenska som andraspråk. 

Var det något som förvånade dig i dina fyra delstudier?

Pantea Rinnemaa. Foto: Lari Rinnemaa

När det gäller den första delstudien, om tidigare forskning om andraspråkselevers lärande inom samhällskunskap, förvånade det mig att det forskningen sällan handlar  om andraspråkselevers läsning av läromedelstexterna, trots att dessa texter utgör en central kunskapsresurs både för elever och samhällskunskapslärare, vilket blev mycket tydligt i den andra delstudien, där andraspråkseleverna uttryckte att de uppfattar läromedelstexterna som en extra resurs för att tillägna sig kunskap om det svenska språket, vilket bidrog till deras utveckling av det de själva kallade "det smarta språket". Det smarta språket är enligt eleverna ett väldefinierat och ämnesspecifikt språk som möjliggör ett mer precist uttryck av deras tankar och åsikter om olika samhälleliga frågor som de läser om i texterna. Lärarna, å andra sidan, betraktade texterna främst som en resurs för att förmedla ämneskunskap, utan att ge lika mycket uppmärksamhet åt den språkliga potential som läsningen av texterna bidrog till.

Det var också förvånande att andraspråkeleverna uttryckte att de föredrog längre texter eftersom de ansåg att dessa gav mer omfattande förklaringar och fler ledtrådar som underlättade deras förståelse av ämnesspecifika begrepp och innehållet i texterna. 

Slutligen var det intressant att eleverna i studien visade ett särskilt intresse för könsrelaterade och internationella perspektiv i texterna. Eleverna var intresserade av hur kvinnors och mäns rättigheter beskrivs, samt hur begreppet demokrati kan tolkas olika beroende på länders styrelseskick. Detta intresse framkom genom deras resonemang om textinnehållet, och eleverna uttryckte ett önskemål om att få veta mer om dessa områden.

Hur kan man som ämneslärare tänka kring ämneslitteracitet – vilka kunskaper behöver man ha och hur ”djupt” i ämnesspråket behöver man gå med eleverna?

Ämnesliteracy (disciplinary literacy) i sig är inte tillräckligt för att ge eleverna de förutsättningar som krävs för att optimera läsförståelsen av läromedelstexter. Samhällskunskapslärare bör konkretisera ämnesspecifika begrepp inom den kontext där de förekommer i texten. Elevers förkunskaper kräver lärarens insatser för att aktiveras, eftersom eleverna inte kan göra detta på egen hand utan stöd. De nya ämneskunskaper som eleverna tillägnar sig genom läsning av texter behöver byggas vidare på deras tidigare kunskaper, det vill säga på det de redan vet om textens innehåll.

Ämneslärare behöver också kompetens i svenska som andraspråk för att öka sin förståelse för andraspråkselevers olika typer av svårigheter när de arbetar med texter på svenska. Elevers svårigheter bör inte enbart förklaras med bristande kunskaper i svenska eller otillräckliga förkunskaper, utan det är viktigt att uppmärksamma samspelet mellan komponenterna som jag undersökt i min fyrfältsmodell, det vill säga literacyförmågor, ämnesliteracyförmågor, förkunskaper och ämneskunskaper,  eftersom svårigheterna är mångdimensionella. Andraspråkselever är inte en homogen grupp, och deras svårigheter kan uttryckas på olika sätt.

Vilka är dina råd till samhällskunskapslärare som vill arbeta mer medvetet och aktivt med läromedelstexter?

För samhällskunskapslärare som känner oro över att inte alltid kunna identifiera sina andraspråkselevers svårigheter i klassrummet kan fyrfältsmodellen vara ett användbart verktyg. Den kan hjälpa läraren att tydligare se vilka delar av texterna som kan skapa problem och vad som kan göras för att minska dessa hinder. 

Ett annat råd är att uppmärksamma och aktivera elevernas förkunskaper före, under och efter läsningen av texter. Detta har visat sig vara en betydelsefull åtgärd för att eleverna ska kunna utveckla en djupare förståelse för textens innehåll. Det är också rekommenderat att använda literacy-aktiviteter som bygger vidare på texterna och ger eleverna möjlighet att bearbeta innehållet genom egna språkliga produktioner, till exempel genom skriftliga eller muntliga uppgifter. 

Genom att utgå från elevernas aktuella kunskapsnivå och gradvis utveckla textinnehållet kan alla elever, både de som behöver mer stöd och de som behöver utmanas, dra nytta av lektionerna utan att förlora motivation eller läslust. 

Slutligen, välj texter som väcker elevernas intresse och nyfikenhet, exempelvis texter där innehållet är relativt lätt för eleverna att relatera till. Min avhandling har visat att dessa texter upplevs som mindre svåra av eleverna, trots språk- och innehållsliga svårigheter såsom hög koncentration av svåra ord och abstrakt innehåll. 

Läs mer

Ta del av hela avhandlingen med alla fyra artiklar:

Reading and learning from civics textbooks: exploring challenges and opportunities from students’ and teachers’ perspectives