Pernilla Olsson  
Licentiatuppsats, 2024  
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Karlstads universitet  

Studiens syfte

Pernilla Olssons studie utgår från tre elever vid sfi som tidigare haft begränsad tillgång till formell utbildning och undersöker litteracitetspraktiker i elevernas vardagsliv och sfi-undervisningen. Resultatet är av intresse för lärare och rektorer på sfi, samt alla som bättre vill förstå villkoren för grundläggande litteracitetsutveckling i vuxen ålder.

Studien syftar till att besvara följande frågor:

• Vilka litteracitetshändelser deltar eleverna i, såväl i vardagslivet som i Sfi-undervisningen, och vilka litteracitetspraktiker synliggörs genom dem? 
• Hur beskriver eleverna sina möjligheter att investera i sin skriftspråksutveckling?

Genom att adressera dessa frågor synliggörs elevernas unika erfarenheter, behov och mål med utbildningen. Bilden bidrar till en mer nyanserad förståelse av elevernas behov av skriftspråksutveckling.

Studien visar att elevernas erfarenheter och behov ofta förbises i sfi-undervisningen, som istället ofta utgår från en normativ syn på vad funktionell läskunnighet innebär. Olsson identifierar en spänning mellan elevernas egna mål och skolans förväntningar. Eleverna använder ofta ett brett spektrum av språkliga och semiotiska resurser för att navigera vardagen, vilket kontrasterar mot klassrummets mer formaliserade syn på skriftspråk. Genom att analysera elevernas perspektiv framhäver studien vikten av att anpassa sfi-undervisningen till elevernas unika livserfarenheter och deras flerspråkiga bakgrund.  

Intervju med Pernilla om studien

Pernilla Olsson har i sin forskning studerat sfi-elevers skriftspråksutveckling genom att undersöka hur deras vardagliga skriftspråkspraktiker skiljer sig från den undervisning de möter i klassrummen. Genom etnografiska metoder har hon följt elever både i och utanför skolan för att fånga deras perspektiv. Analysen belyser spänningar mellan vardagslivets krav och skolans innehåll samt hur detta påverkar elevernas lärande och motivation.

Varför ville du undersöka vad kortutbildade sfi-elever läser?

– Idén till min undersökning har vuxit fram under många år. När jag som nyexaminerad lärare började arbeta på sfi, mötte jag vuxna elever som aldrig tidigare gått i skolan. Att undervisa dem i att läsa och skriva på ett helt nytt språk blev en stor utmaning. Jag insåg tidigt att lärarutbildningen inte hade gett mig verktygen för detta. Jag hade läst en kurs i svenska som andraspråk, vilket hjälpte mig att få jobbet, men den var inte tillräcklig för att möta de här elevernas behov.

– Samtidigt fanns det inte mycket forskning att luta sig mot, särskilt inte om undervisning för vuxna med begränsad skolbakgrund. Under mina första år på sfi fick jag läsa mycket på egen hand och parallellt fortsätta utbilda mig för att försöka förstå hur jag skulle hantera utmaningarna i klassrummet.

– För fyra år sedan fick jag möjlighet att bli licentiand vid Karlstads universitet inom ett större forskningsprojekt finansierat av Skolforskningsinstitutet. Det projektet fokuserade på skolutveckling, och mitt bidrag blev att undersöka elevernas perspektiv. Jag ville förstå deras förutsättningar på ett djupare plan och försöka komma bort från min egen bakgrund som formade mina antaganden om vad de behövde lära sig.

Vad fick du syn på i mötet med eleverna?

– Min undersökning blev ett försök att verkligen sätta mig in i mina elevers verklighet. Jag använde en etnografisk metod som gav mig möjlighet att följa tre elever både i och utanför klassrummet. Under min så kallade "skuggning" var jag med dem i vardagliga situationer, som när de handlade, hämtade barn på förskolan eller deltog i föräldrautbildningar. Jag observerade också deras studier i klassrummet.

– Det jag såg var hur deras vardagsliv och erfarenheter ofta skiljde sig från det som undervisningen i klassrummet fokuserade på. Till exempel var en elev tvungen att bära med sig en stor mapp med dokumentation om sitt arbetsliv för att kunna söka jobb och uppfylla kraven från Arbetsförmedlingen. Samtidigt fick han i klassrummet träna på att sortera små papperslappar med skrivna ord – en övning som inte kändes relevant för honom. En annan elev var ensamstående mamma till fem barn, och hennes mål var att kunna hantera vardagens krav, som att läsa information från skolan eller samhället. Även hennes vardagsutmaningar låg långt från det som undervisningen prioriterade.

– Jag såg också att eleverna utvecklade egna strategier för att förstå och använda skrift, till exempel genom att memorera ord eller gissa utifrån bokstävernas utseende. Dessa strategier sågs ofta som "fel" i klassrummet, där rätt och fel var tydligt definierade. Resultatet blev att många av eleverna kände sig fast i sin utveckling, vilket påverkade deras självförtroende negativt. En av de elever jag följde uttryckte i vår sista intervju att hen kände sig "kvar på samma ruta" trots hårt arbete och ansträngningar.

Vem tror du kan ha nytta av att läsa din uppsats?

– Jag tror att lärare kan ha stor nytta av att läsa min forskning för att reflektera över sitt eget arbete. Det är inte lätt att sätta sig in i elevernas perspektiv, särskilt inte om man själv har en helt annan bakgrund och alltid tagit läsning och skrivning för givet. Min undersökning kan bidra till att synliggöra de spänningar och kontraster som finns mellan elevernas vardagsliv och klassrumspraktiken.

– Jag hoppas att lärare genom att läsa min forskning kan inspireras till att utveckla en undervisning som tar mer hänsyn till elevernas erfarenheter och behov. Det handlar inte om att helt överge de metoder som används idag, utan om att skapa en balans och vara lyhörd för de strategier eleverna själva använder och den verklighet de lever i.

– Jag tänker att min forskning dessutom kan vara värdefull för många andra som kommer i kontakt med sfi-elever, som studiehandledare, handläggare på Arbetsförmedlingen eller personer inom Försäkringskassan. Även beslutsfattare som påverkar utbildningens utformning kan ha nytta av att förstå de utmaningar och möjligheter som eleverna står inför.

Vad händer i ditt fortsatta forskningsarbete?

– Min licentiatuppsats utgör den första delstudien i min kommande avhandling. I en andra delstudie arbetar jag just nu med att analysera redaktionellt material från svensk dagspress från 2003 och framåt. Jag vill undersöka hur elevernas motivation framställs i media, eftersom det är något som ofta diskuteras i offentliga sammanhang. I en tredje delstudie planerar jag att intervjua lärare om deras syn på elevernas motivation och koppla deras perspektiv till både elevernas egna berättelser och mediebilden.

– Mitt mål är att förstå hur dessa diskurser påverkar elevernas möjligheter att investera i sin egen språkutveckling. Jag vill också synliggöra hur olika aktörer, från lärare till beslutsfattare, kan bidra till en mer inkluderande utbildning.

Hur vill du sammanfatta dina resultat?

– Min forskning visar att det finns betydande kontraster mellan hur skriftspråk används i klassrummet och i elevernas vardagsliv. Detta gör det svårt för många att koppla ihop sina studier med det som är viktigt för dem i praktiken. Jag hoppas att mina resultat kan inspirera lärare och andra att reflektera över hur undervisningen kan göras mer relevant och stödjande för elevernas verkliga behov.

Läs mer

Läs Pernilla Olssons avhandling:

Sfi-elevers investering i grundläggande skriftspråksutveckling på ett andraspråk. Litteracitetspraktiker i elevernas vardagsliv och sfi-undervisningen