Theres Brännmark
Doktorsavhandling, 2024
Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, pedagogik, språk och ämnesdidaktik

Syfte och forskningsfrågor

Det övergripande syftet med avhandlingen är att kritiskt undersöka hur språklig mångfald kommer till uttryck i olika rum i en grundskolekontext i Norrbotten där de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska står i fokus. Studiens forskningsfrågor är: 

1. Vilka möjligheter och hinder för finska, meänkieli och samiska framkommer i policydokument, i skolmiljön och i lärare, lärarstudenter och elevers uppfattningar om språklig mångfald och nationella minoritetsspråk?
2.  Hur formar sociala och fysiska rum språkliga maktrelationer?

Metod

För att besvara forskningsfrågorna har Brännmark analyserat den övergripande delen av grundskolans läroplan, gjort intervjuer med svensklärare, samt undersökt en skolas fysiska visuella miljö. Brännmark har även analyserat lärarstudenters och elevers reflektioner kring sina tecknade språkporträtt. Här har intresset riktats mot hur läroplanen organiserar språklig mångfald, hur svensklärarna talar om språklig heterogenitet och hur språken visualiseras i skolmiljön samt lärarstudenters och elevers relation till sitt minoritetsspråk. 

Resultat

I resultatet framkommer att läroplanen skapar möjligheter för att synliggöra nationella minoritetsspråk, men att flerspråkigheten ändå inte normaliseras. Resultatet visar också att det svenska språket dominerar i den undervisning som lärarna beskriver. Finska, meänkieli och samiska behandlas ofta som isolerade moment och ges på så vis ingen naturlig plats i undervisningen. Även om resultatet visar att lärarna i studien ser möjligheter att inkludera minoritetsspråken, efterfrågar de samtidigt fler formella beslut och resurser för att det ska kunna bli verklighet. 

I avhandlingen framkommer också att svenska språket även dominerar visuellt i skolbyggnader på exempelvis skyltar och informationsblad. På högstadiet syns finska, meänkieli och samiska inte alls. Att språken inte syns i skolmiljön förstärker svenskans överordnade position och finska, meänkieli och samiska osynliggörs. Därtill framkommer att användningen av språken ofta begränsas till släkt och familj. Många uttrycker också att de upplever att de egna kunskaperna i språket är begränsade, vilket skapar en känsla av skuld och skam.

Slutsats

Brännmark menar att den starka enspråkigt svenska normen osynliggör kunskaper och erfarenheter av finska, meänkieli och samiska, vilket befäster maktstrukturer där svenska språket får en överordnad roll.

Mot bakgrund av avhandlingens resultat diskuteras hur en skola där majoritetens språk, erfarenheter och kunskaper framställs som överordnade befäster det ojämlikheter, makt och social orättvisa. Brännmark menar att det är ett demokratiskt problem när vissa röster blir inkluderade i skolans kunskapsproduktion och andra exkluderade. Dessutom diskuteras konsekvenser av att majoritetssamhället berövas insikt i minoriteters språk, kunskaper och perspektiv. Brännmark pekar på att majoritetssamhället får en begränsad förståelse av det mångspråkiga och mångkulturella samhället de ingår i.

En viktig slutsats i avhandlingen är att medvetenheten om språkliga maktstrukturer behöver öka och att finska, meänkieli och samiska behöver få en naturlig plats på skolor och i undervisningen. Brännmark menar att det är avgörande för att främja en mer rättvis lärandemiljö och motverka den epistemiska orättvisan som uppstår när vissa språk och röster blir marginaliserade. 

Läs mer

Språklig mångfald och makt. De nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska i norrbottnisk grundskolekontext

Läs en intervju med Theres Brännmark (Skolporten.se)