Idag läser cirka 600 elever språkintroduktionsprogrammet i Stockholms stad på totalt tio olika skolor. Nya elever tas emot av Liljeholmens gymnasium där eleverna studerar under den första tiden. Därefter söker eleverna vidare till ett annat gymnasium, där de också kan möta elever som kommer till språkintroduktion från grundskolan.

– För att kunna göra en så bra antagning som möjligt och skapa bra undervisningsgrupper ute på skolorna behöver antagningsenheten bland annat information om elevernas nivå i andraspråksutvecklingen, berättar Cecilia Sturve Rosengren, handläggare för introduktionsprogrammen på gymnasieavdelningen i Stockholms stad. Tidigare har vi använt Gemensam europeisk referensram för språk, GERS, men idag använder vi Bygga svenska. Det är bättre anpassat till vår elevgrupp.

När bedömningsmaterialet för nyanlända elevers andraspråksutveckling, Bygga svenska, introducerades 2017 stod man i Stockholms stad precis inför att se över ansökningsförfarandet till introduktionsprogrammen.

Cecilia Sturve Rosengren är sva-lärare och handläggare för introduktionsprogrammen på gymnasieavdelningen, Utbildningsförvaltningen Stockholms stad. Foto: Ulrika Pudas

– Eftersom Bygga svenska är ett gediget arbete utifrån andraspråksforskning, bestämdes det att staden skulle använda bedömningar med Bygga svenska som grund för ansökan till språkintroduktion. Förhoppningen var att det skulle ge ökad likvärdighet och kvalitet. GERS som vi använt tidigare passar egentligen bättre för vuxna och för undervisning i engelska och moderna språk, men det var det bästa alternativet före Bygga svenska. Vi kunde dock inte räkna med att varken sva-lärarna i grundskolan eller mottagande sva-lärare på språkintroduktion kände sig trygga i bedömningarna med GERS-skalan. Det gav dem heller inte mycket information om stöttning och undervisning på samma sätt som Bygga svenska gör. 

Fördelar med att göra Bygga svenska obligatoriskt

– En stor fördel med att materialet är obligatoriskt är att vi använder samma begrepp och får samma förståelse för de olika nivåerna i Bygga svenska, säger Cecilia som själv är utbildad lärare i svenska som andraspråk. Vi får ett gemensamt språk och gemensamma referensramar. Det underlättar verkligen när vi samverkar både med grundskolor och andra gymnasieskolor. Bygga svenska är inte obligatoriskt i grundskolan, men vi vill gärna skapa förutsättningar så att materialet används även där.

Riktlinjer för studieval utifrån stegnivåerna

I Bygga svenska bedöms elevernas andraspråksutveckling i fem steg, från steg 1, Ny i språket, till steg 5, Med ett avancerat språk.

– Vi använder också bedömningarna i Bygga svenska för gemensamma riktlinjer, förklarar Cecilia. Eleverna läser språkintroduktion på Liljeholmens gymnasium tills de uppnått steg 1, Ny i språket, och kan därefter söka vidare till Komvux, andra studier, eller till språkintroduktion på en annan skola. Om de vill söka yrkesintroduktion eller individuellt alternativ istället för språkintroduktion behöver de ha uppnått steg 2, På väg i språket. 

– Vi har också ett samarbete med Komvux kring Bygga svenska. Tanken är att elever från språkintroduktionsprogrammet som har med sig bedömningar utifrån Bygga svenska inte per automatik ska behöva göra nya placeringstester. 

På Komvux i Stockholms stad använder man sig av bedömningen enligt Bygga svenska som ett av underlagen för att rekommendera lämplig studieväg och kurs för eleverna. Med hjälp av stegbeskrivningarna har man arbetat fram en ungefärlig – men inte definitiv – ”översättning” till motsvarande nivå på Komvux. Stegen är inte kopplade till studievägarna för sfi eller delkurserna på sva-grund så man använder sig inte enbart av Bygga svenska, men menar att det är till stor hjälp i bedömningen av dessa elever. För att säkerställa att ”översättningarna” är träffsäkra gör man regelbundna stickprov där man jämför elevernas resultat på nivåtesterna med Bygga Svenska-sammanställningarna.

Hela styrkedjan behöver involveras

Efter att beslutet att använda Bygga svenska på språkintroduktionsprogrammet fattats hölls det under året fortbildningar i materialet för hela styrkedjan, det vill säga gymnasiechefer, rektorer, biträdande rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare och i Stockholms stad även för antagningsgruppen på central förvaltning. Än idag satsar man på nätverkande och kompetensutveckling kring Bygga svenska.

– Om man vill lyckas med en implementering av materialet är det viktigt att alla berörda är med, understryker Cecilia. Vi har återkommande seminarier, workshops och fortbildningar i Bygga svenska, både för personal i grundskolan och i gymnasieskolan. Det är en utmaning i en stor kommun med många skolor och många aktörer, men också en styrka eftersom det finns mycket resurser och kompetens. Det är viktigt att Bygga svenska implementeras brett så att det inte blir personbundet. Vi kan inte riskera att någon byter tjänst och att vi då tappar mycket av rutiner och kunskap. Om det skulle hända gäller det att fånga upp frågan igen. 

Utmaningar man stött på och hur man försökt lösa dem

– Skolorna jobbar väldigt olika med materialet och flera skolor uttrycker att det är alltför omfattande och krångligt. Vi jobbar på att hitta stödstrukturer som stöttar skolorna, berättar Cecilia. Förra året startade vi ett nätverk för sva-lärare på gymnasiets introduktionsprogram, där även sva-lärare på nationella program är välkomna att delta. Nätverket träffas två gånger per termin. En gång per termin har man fokus på Bygga svenska och en gång på inspiration kring sva-ämnet i stort. När det är fokus på Bygga svenska är det obligatoriskt för sva-lärare på språkintroduktion att vara med, men alla är välkomna. Vi uppmuntrar sva-lärare som undervisar på andra program att vara med och börja jobba med materialet. Bygga svenska är en resurs för lärare och andraspråkselever på fler program än språkintroduktion!

– På nätverken har vi alltmer fokus på stegbeskrivningarna. Vi försöker lyfta blicken från observationspunkterna som lärarna gärna fastnar i, och istället se till materialet i sin helhet och till de övergripande stegen istället. Om alla har koll på dem så har vi kommit långt. Sedan kan vi gå vidare med observationspunkterna som såklart är en tillgång för undervisningen i svenska som andraspråk.

Mallar, matriser och digitala plattformar

Till Bygga svenska finns det skrivbara matriser där man kan anteckna vilka observationspunkter man sett eleverna klara av. Det finns också en översiktlig mall, Sammanställning av elevens språkutveckling – ofta kallad ”piltavlan”, som grafiskt visar vilka steg elevernas andraspråksutveckling befinner sig på inom de olika områdena tala, lyssna, skriva och läsa. Där kan man också skriva ned några rader om var eleven befinner sig nu, vart eleven ska och hur man ska göra för att komma dit. Många upplever dock problem med att använda filerna och få dem integrerade i sina digitala skolplattformar och andra system.

– Ett råd jag har till andra som vill göra Bygga svenska obligatoriskt är att se över hur lärarna ska kunna rapportera resultaten av bedömningarna i de digitala systemen. Idag har vi fått in matriserna för observationspunkterna, tillsammans med stegbeskrivningarna, i våra system vilket underlättar för lärarna. Nu återstår att hitta en lösning för ”piltavlan”. Det jobbar vi på!