Som ett led i att belysa andraspråksperspektiv i den tidiga läs- och skrivundervisningen har Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) träffat Helén Egerhag, lektor på Institutionen för pedagogik och lärande på Linnéuniversitet. Vi talar med henne om undervisning och uppföljning av läsutveckling för elever som lär sig läsa på sitt andraspråk. 

Systematisk uppföljning av andraspråkselevers läsutveckling

Idag talas det mycket om vikten av systematisk uppföljning av elevers läsutveckling. Vi frågar Helén om hennes tankar om detta när det gäller elever som har svenska som sitt andraspråk.

– Jag tycker att det är lika viktigt att systematiskt följa andraspråkselevers läsförmåga med tester som det är att följa läsutvecklingen hos elever som läser på ett förstaspråk. Uppföljningen bör i första hand handla om att vi har fokus på att alla elever ska utveckla fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och säker ordavkodning. Även språkförståelse är viktigt att följa upp systematiskt, svarar Helén och tillägger hur viktigt det är att analysen av resultatet utgår ifrån ett andraspråksperspektiv.

Analys behöver ske utifrån ett andraspråksperspektiv

– Jag tror att det kan finnas en osäkerhet vad gäller att använda normerade tester för att följa läsförmågan hos elever som har svenska som andraspråk. Allra helst ska vi använda tester där andraspråkselever deltagit i utprovningen eller normeringen av testet. Men det viktigaste är att vi analyserar resultatet utifrån ett andraspråksperspektiv och att olika lärarkompetenser, som lärare i svenska som andraspråk och svenska, modersmålslärare och/eller speciallärare/specialpedagog med kompetens inom området läsning, bidrar i analysarbetet och tillsammans diskuterar vad som kan vara nästa steg att utveckla för den enskilde eleven.

– En annan viktig aspekt när det gäller kartläggning av andraspråkselever är att skilja på de olika bedömningarna som görs, som till exempel den inledande kartläggningen av elevens litteracitetsutveckling på andra språk än svenska som görs när en nyanländ elev tas emot i den svenska skolan, bedömning av ett andraspråk i utveckling och kartläggning och bedömning av läsutveckling på svenska. Sedan tillkommer för vissa elever även en utredning av eventuella svårigheter. Det är olika typer av bedömning som har olika syften, men som ofta förväxlas i förhållande till när de ska göras och hur vi kan använda resultatet. 

Läs- och skrivsvårigheter hos elever med ett andraspråk i utveckling

Många lärare känner sig osäkra på hur de kan göra för att inte missa läs- och skrivsvårigheter hos elever med ett andraspråk i utveckling. Parallellt med detta ser vi på NC signaler som pekar på att det görs en slags överdiagnostisering; att elever med ett andraspråk i utveckling betraktas som elever med specialpedagogiska behov. Vi frågar vad Helén vill säga till lärare eller speciallärare som funderar på frågor som dessa.

– När det gäller utredning av svårigheter finns det idag en brist på material att använda som kan ge en bild av elevens läsförmåga på förstaspråket. Det gäller då att i stället vara noga med anamnesen. Det innebär att vi försöker samla på oss så mycket information som möjligt om eleven innan vi påbörjar en eventuell utredning. Det kan till exempel handla om att ta reda på i vilka sammanhang eleven använder sina olika språk, tidig tal- och språkutveckling på förstaspråket, elevens tidigare skolgång, läsförmåga på förstaspråket och eventuella svårigheter i familjen. Samverkan med modersmålslärare är viktig i den fortsatta utredningen, säger Helén och fortsätter:

– Eftersom specifika läs- och skrivsvårigheter visar sig på alla elevens språk är det viktigt att undersöka läsförmågan på förstaspråket i den mån det går. Man behöver testa läsförmågan på svenska och analysera resultatet av testerna tillsammans, speciallärare/specialpedagog, modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk. Man bör också vara medveten om att lässvårigheter kan visa sig olika mycket på de språk som eleven behärskar, eftersom språkets ortografi spelar roll. Ju mer komplex ortografi ett språk har, desto svårare är språket att utveckla ordavkodning på. 

Det kan finnas för mycket av en ”vänta-och-se-attityd”

– Samtidigt som det finns en risk för överdiagnostisering så tror jag att det kan finnas för mycket av en ”vänta-och-se-attityd” när andraspråkselever inte utvecklar läsförmåga som förväntat. Det kanske medför att vi i alltför stor utsträckning väntar – tills eleven inte längre är nyanländ eller tills eleven har lärt sig ”tillräckligt” mycket svenska – innan vi utreder eventuella svårigheter. Här behöver kompetenser med kunskap från olika fält, såsom läsfältet, svenska som andraspråksfältet och det specialpedagogiska fältet mötas. 

Satsa mer på att förebygga än att åtgärda

Med det starka fokuset på systematisk uppföljning som finns idag kan vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk se en tendens att en del skolor hamnar i att drivas av att arbeta med åtgärdande insatser i stället för att satsa på de främjande och förebyggande insatserna.  Vi frågar Helén om hon delar den bilden och ber henne om en kommentar.

– Ja, det finns definitivt en risk att skolor hamnar i åtgärdande insatser i för hög utsträckning, instämmer Helén. En orsak kan vara att många lärare inte har kunskap med sig från sin lärarutbildning kring vad det innebär att undervisa i läsning utifrån ett andraspråksperspektiv. På en del skolor skiljer man inte heller på undervisningen i svenska och svenska som andraspråk och det finns oklarheter kring vilka elever som ska läsa ämnet svenska som andraspråk. 

– Att vända en trend med åtgärdande snarare än förebyggande undervisning är inte möjligt för en enskild lärare att göra på egen hand. Det krävs att skolledning och elevhälsoteam arbetar långsiktigt för att öka kompetensen i svenska som andraspråk, stödjer samverkan mellan olika lärarkategorier och skapar goda förutsättningar för lärare att erbjuda olika elever den undervisning de behöver och har rätt till. Olika kompetenser, såsom till exempel lärare i svenska och svenska som andraspråk, klass- eller ämneslärare, modersmålslärare och/eller speciallärare behöver möjlighet att samplanera och genomföra undervisningen i vissa delar tillsammans. Det kan skapa större utrymme att ge de extra insatser och stöd med systematik som vissa elever behöver, understryker Helén.

Hur bör den förebyggande läsundervisningen för elever som lär sig läsa på sitt andraspråk se ut? 

– Jag tänker att den grundläggande läsundervisningen för elever som lär sig läsa på sitt andraspråk bör utgå från teorin The simple view of reading och fokusera på att eleverna utvecklar både ordavkodning, det vill säga den tekniska sidan av läsningen, och språkförståelse, säger Helén och fortsätter:

– Om eleven får kämpa med ordavkodningen så tar det mycket kognitiv kapacitet i anspråk. Om ordavkodningsförmågan däremot är automatiserad och läsningen sker med flyt och säkerhet kan eleven lägga mer kraft på att förstå texten, vilket ju är särskilt viktigt för en elev som läser på sitt andraspråk. I en tvärsnittsstudie som jag och mina forskarkollegor gjorde såg vi att 40 procent av de elever som läste enligt kursplanen i svenska som andraspråk var i behov av stöd för att utveckla ordavkodning. Samma siffra för elever som läste ämnet svenska var 20 procent.

Hur kan andraspråkselever utveckla god ordavkodning?

– För att ges möjlighet att utveckla god ordavkodning behöver eleven vara fonologiskt medveten, det vill säga kunna uppfatta och vara medveten om språkljud. Dessutom är säker bokstavskännedom och förståelse för att grafem (bokstäver) motsvaras av fonem (bokstavsljud) och att kunna koppla ihop dessa en förutsättning. Dessa förmågor är grunden för den ljudande läsningen, som i sin tur leder till att eleven så småningom kan läsa ord och orddelar som helheter. 

– En viktig skillnad är att elever som utvecklar svenska som ett andraspråk kanske ännu inte behärskar alla fonem i svenskan. Ljudsystemet i elevens förstaspråk kan skilja sig mycket från andraspråket svenska. Eleven ska dessutom kunna koppla nya fonem till grafem som i sin tur också kan vara okända. En annan utmaning är att eleven kanske inte förstår ordet som ska avkodas. Det är känt att semantisk kunskap underlättar ordavkodning. Det är också viktigt att tänka på att ordavkodningen kan behöva byggas upp för varje nytt språk. Det innebär att även om eleven kan läsa på sitt förstaspråk så behöver eleven träning för att uppnå läsflyt på svenska.

Därför kan eleven behöva träna läsflyt även i äldre åldrar

Helén förklarar att det krävs mycket träning för att eleven ska bli säker på att avkoda och uppnå läsflyt. Om eleven blir säker på att läsa ökar sannolikheten att eleven väljer att läsa på egen hand. På så vis kan man förhoppningsvis skapa en positiv spiral där eleven även lär sig fler ord genom att läsa. Av tradition byter läsundervisningen ofta fokus efter de första åren i skolan. Då förväntas eleven kunna ”läsa för att lära” och använda läsningen för kunskapsinhämtning i skolans olika ämnen. Det blir en stor utmaning för de elever som inte automatiserat ordavkodningen.

– Grundläggande läsundervisning och mängdträning kan behöva ske även om eleven inte går i årskurs 1–3, där denna undervisning av tradition brukar ske, påpekar Helén. I praktiken kan det ju då innebära att även ungdomar och vuxna som anländer senare till den svenska skolan behöver grundläggande läsundervisning och träning. Den som kan läsa på sitt förstaspråk kan dock överföra en hel del färdigheter och förmågor från första- till andraspråket och det behöver vi ta fasta på. Men olika språk skiljer ju sig som bekant också åt vad gäller till exempel läsriktning, hur vi kombinerar konsonanter och vokaler och så vidare. Vi behöver därför ha ett kontrastivt perspektiv i läsundervisningen och ta fasta på likheter och skillnader mellan språken. Det är en fördel om vi kan samarbeta med en modersmålslärare som ofta vet vad som utmanar i mötet mellan första- och andraspråket. 

Det tar tid att utveckla språkförståelse

– Att utveckla språkförståelse och ett ordförråd med bredd och djup är självklart centralt för en andraspråkselev, fortsätter Helén. Andraspråkselever behöver en undervisning som innehåller implicit och explicit undervisning om ord samt undervisning i läsförståelsestrategier. Även undervisning om morfem, såsom förstavelser och ändelser, kan underlätta såväl ordavkodning som språkförståelse.

– En annan viktig aspekt att ha i åtanke är att det tar tid att utveckla språkförståelse på ett andraspråk. Det ämnesrelaterade språket som behövs för att kunna läsa och förstå olika typer av texter i skolans ämnen kan ta många år att utveckla. Hur lång tid det tar beror till exempel på elevens ålder, tidigare skolbakgrund och om eleven redan kan läsa och har utvecklat läsförståelse på sitt förstaspråk. 

– Även språkmiljö i hemmet och omgivningen spelar in, berättar Helén. Det är viktigt att tänka på att ha ett interkulturellt förhållningssätt i läsundervisningen och i valet av texter. Det innebär dels att ta tillvara elevers tidigare erfarenheter och intressen, dels att vara medveten om att elevers tidigare erfarenheter av till exempel högtider, traditioner och andra händelser kan variera i jämförelse vad jag som lärare kan ta för givet att de har varit med om. Vi behöver fundera över vilken förståelse eleven har för innehållet och hur kunskaperna kan användas för att förstå det som inte är explicit uttryckt i en text, det vill säga inferensläsa. Vi kan inte heller bortse från att motivation att lära sig läsa på svenska kan spela roll för i vilken utsträckning eleven utvecklar läsförmåga. 

Mer kunskap om läsutveckling på ett andraspråk behövs

Avslutningsvis så går det inte att bortse från de förutsättningar som lärare har. Vilka förutsättningar vill du lyfta kopplat till det vi samtalar om?

– Skolan behöver tydliga riktlinjer och kursplaner i svenska som andraspråk med fokus även på läsförmåga och läsutveckling. Utöver det behövs tillgång till kompetenser och tid för samplanering. Tillförlitliga test- och kartläggningsverktyg är också ett utvecklingsområde. 

– Alla lärare som ansvarar för tidig läsundervisning behöver ha kunskap om andraspråksutveckling. I de allra flesta klasser i Sverige finns idag elever som har ett eller flera förstaspråk som inte är svenska. I mina studier har jag dessutom sett att det är en fördel om den tidiga läsundervisningen kan ske i grupper där elever som har svenska som första-, respektive andraspråk blandas. En förklaring till det kan vara att det kan vara lättare för elever som har svenska som andraspråk att uppfatta språkljud när de får möjlighet att höra uttal från elever som har svenska som förstaspråk. 

– Utbildningen i ämnet svenska som andraspråk behöver behandla grundläggande teorier om läsning och läsutveckling, vilket i stor utsträckning saknas idag. Modersmålslärare behöver också utbildning eller fortbildning inom detta område. Sist men inte minst vill jag slå ett slag för att alla lärare redan på lärarutbildningen får en god allmändidaktisk kompetens om vad det innebär att lära sig läsa på sitt andraspråk. 

 

Helén Egerhag

Helén är lärare i svenska som andraspråk, legitimerad speciallärare med inriktning språk-, skriv och läsutveckling och filosofie doktor i pedagogik. Hon arbetar som lektor på Institutionen för pedagogik och lärande på Linnéuniversitet och undervisar främst på speciallärar- och specialpedagogprogrammen. Heléns forskning är inriktad på läsning och läsutveckling i ett andraspråksperspektiv. I doktorsavhandlingen ”Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk – undervisning och tidiga insatser” undersökte hon hur differentierad, evidensbaserad undervisning och tidiga insatser i grupp och individuellt kan främja läsutveckling på svenska som andraspråk.

Helén Egerhags profilsida

Helén Egerhag. Privat foto.

Helén Egerhags förslag på vidare läsning

Egerhag, H., Fälth, L., Nilvius, C., Selenius, H., & Svensson, I. (2023). Promoting decoding among young students with Swedish as a first and second language within a response to intervention model. Journal of Childhood, Education & Society, 4(2), 176-192.

Grabe, W. & Yamashita, J. (2022). Reading in a second language: moving from theory to practice. (2nd ed.). Cambridge University Press.

Taube, K., Fredriksson, U. & Olofsson, Å. (2015). Kunskapsöversikt om
läs- och skrivundervisning för yngre elever. Delrapport frånSKOLFORSK-projektet.