Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) inledde läsåret med att bjuda in till ett webbinarium om den så kallade läskrisen. Det var en reaktion på det borttappade andraspråksperspektivet i läs- och skrivdebatten och början på ett tematiskt arbete att uppmärksamma andraspråkselevers rätt till en relevant och god läs- och skrivundervisning. I denna artikel reflekterar vi över gjorda erfarenheter och blickar framåt.

Stort engagemang för läs- och skrivinlärning ur ett andraspråksperspektiv

Sofia Engman. Foto: Rickard Kilström

– Det jag framförallt vill lyfta fram är det stora engagemang som många lärare och forskare har visat, säger Sofia Engman, föreståndare för Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Webbinariet om behovet av ett andraspråksperspektiv i tidig läs- och skrivundervisning som vi bjöd in till i september fick stort genomslag och mycket positiv respons. Det visar att vi är många som tycker att det är en viktig fråga och vill se förändring.

– I samband med webbinariet efterlyste vi dialog och ökad medvetenhet kring andraspråksperspektivet så att de analyser och förslag som rör läs- och skrivutveckling inkluderar elever som utvecklar svenska som ett andraspråk, berättar Sofia vidare. Jag tycker att vi lyckades med att sätta ljus på frågan och vi ser helt klart ett ökat engagemang men det räcker inte. Vi behöver se mer handling! Satsningar som stärker kompetensen kring den tidiga läs- och skrivundervisningen måste inkludera kunskap om läs- och skrivinlärning ur andra- och flerspråkighetsperspektiv.

– Ja, vi har sett många olika förbättringsåtgärder presenteras och läggas fram under året, fyller Josefin Nilsson, biträdande föreståndare för NC, på. Förslagen är inte fel i sig. Det som däremot borde diskuteras mer är olika åtgärders relevans för de problem som svensk skola behöver hantera. Vi måste prioritera sådant som gör skillnad. Vi kan inte först ropa högt om att elever med svenska som andraspråk har låg läsförståelse, och sedan föreslå åtgärder som inte alls har med den elevgruppen att göra.

Vikten av undervisning i svenska som andraspråk

I en artikelserie under läsåret har NC intervjuat forskare som visar på de specifika utmaningar som den som lär sig läsa och skriva på sitt andraspråk möter. En viktig och återkommande aspekt som lyfts fram är den dubbla uppgift det innebär, både för elever och lärare. Barn som lär sig läsa och skriva på sitt andraspråk behöver parallellt utveckla till exempel ordförråd, böjningsmönster, ordföljd och ljudsystem. Det är grunder som barn som lär sig läsa och skriva på sitt modersmål har med sig när de kommer till skolan. Skillnaden kräver en språkmedveten undervisning och kunskap om andraspråksutveckling.

Josefin Nilsson och Karin Pettersson. Foto: Monica Lindvall

– Våra samtal med forskare visar på stor samstämmighet. Det finns centrala skillnader mellan hur tidig läs- och skrivundervisning i andra- och förstaspråksperspektiv behöver utformas, förklarar Karin Petterson, medarbetare på NC med särskilt ansvar för F–6. Det är därför oroande att det är så många lärare i de yngre åldrarna som saknar utbildning i svenska som andraspråk. Jag får många frågor från lågstadielärare som formellt har behörighet att undervisa i svenska som andraspråk, men saknar utbildning i det. De är ofta klasslärare och förväntas undervisa i både svenska och svenska som andraspråk samtidigt. Eftersom deras lärarutbildning enbart omfattar ämnet svenska, utgår deras undervisning oftast från kursplanen i svenska. Det gör att de kan ha svårt att tolka och tillämpa kursplanen i svenska som andraspråk. Många märker att deras undervisning inte riktigt möter behoven hos elever med svenska som andraspråk – eleverna utvecklas inte som förväntat.

– Många av de här lärarna är frustrerade och känner sig otillräckliga, fortsätter Karin. De försöker hitta lösningar och arbeta språkutvecklande, men det räcker inte alltid. Frågorna jag får handlar ofta om hur de ska räcka till, om det faktiskt är möjligt att samundervisa svenska och svenska som andraspråk i en klass, hur det i så fall ska gå till, och om det finns någon bok eller artikel att läsa. Tyvärr räcker det inte med att läsa en bok eller artikel. Vi behöver göra stora satsningar på utbildning i svenska som andraspråk för lågstadielärare – både behörighetsgivande utbildningar och kortare kurser som höjer lägstanivån. Idag finns det skolor där inte en enda lågstadielärare har utbildning i svenska som andraspråk. Det är inte hållbart om vi vill ge alla elever likvärdiga möjligheter att lyckas i skolan.

– Glädjande är dock att svenska som andraspråk nu är valbart i många grundlärarprogram, berättar Sofia. Vi hoppas att fler lärare framöver får med sig den här kompetensen i sin grundutbildning. Vi önskar också att huvudmän får resurser att fortbilda sina svensklärare i  svenska som andraspråk. Vi har sett många lyckade exempel på det i kommuner som valt att göra den satsningen.

Det systematiska kvalitetsarbetet missar andraspråkselever

– I alla möten vi har med olika huvudmän har vi sett att det systematiska kvalitetsarbetet måste stärkas, berättar Josefin. Det räcker inte att notera vilka elever som hamnar efter – vi måste direkt ställa oss frågan: Varför då? Har våra elever med svenska som andraspråk fått den undervisning de har rätt till, från början? Ställer man inte den frågan kommer det på ytan strukturerade systematiska kvalitetsarbete fortsätta att sakna den systematik som krävs. Kunskapsresultaten kommer inte att stärkas.

– Det vi  har sett visar hur otroligt lätt det är att elever som lär sig läsa och skriva på ett andraspråk glöms bort. Vi ser att det är vanligt på skolnivå när man analyserar sina resultat. Man tittar ofta på en generell nivå när det gäller resultat i svenska och svenska som andraspråk och gör sällan kopplingar till om elever verkligen fått undervisning i ämnet svenska som andraspråk eller inte. I skolans praktiska verklighet erbjuds nämligen inte  alltid undervisning i svenska som andraspråk, även om skolan registrerar att elever gör nationella prov, bedöms och får betyg i ämnet. Det syns helt enkelt inte i rapporteringen att elever i behov av tidig läs- och skrivundervisning inom ramen för svenska som andraspråk inte får den undervisning de har rätt till, betonar Josefin och fortsätter:

– Huvudmän och skolor registrerar, år efter år, nedslående siffror när det gäller kunskapsresultaten för den här elevgruppen, men väldigt få gör något åt det. Nu börjar många huvudmän och skolor dock få upp ögonen för tidiga insatser och vikten av att arbeta med att stärka den första läs- och skrivundervisningen. Vi ser att det gör stor skillnad när fokus riktas mot elevgruppen och mot undervisningen i ämnet svenska som andraspråk.

Att lägga fokus och resurser på rätt saker

– Jag får många frågor om läs- och skrivundervisning för elever med svenska som andraspråk från skolhuvudmän, rektorer, lärare i svenska som andraspråk och andra lärare, berättar Karin. Även myndigheter, organisationer och företag hör av sig. Det är en tydlig ökning, vilket tyder på att fler har blivit medvetna om att det inte är samma sak att lära sig läsa på sitt modersmål som på ett andraspråk. Det är visserligen samma förmågor som ska utvecklas, men vägen dit ser olika ut. En del av frågorna handlar om vilka elever som bör läsa ämnet svenska som andraspråk och om hur man gör bedömningar av både ämnestillhörighet och nivå i andraspråksutvecklingen.

– De senaste åren har jag också fått många frågor om olika tester och screeningar som skolor eller kommuner beslutat att alla elever ska genomföra, fortsätter Karin. Lärare undrar om dessa tester är lämpliga för elever med svenska som ett andraspråk i utveckling, om de är utprovade för den elevgruppen och om resultaten blir rättvisande. Vi pratar också om vikten av att tolka resultaten tillsammans med en lärare som har kunskap om andraspråksutveckling, gärna i samarbete med en speciallärare. Det är avgörande att kunna skilja på läs- och skrivsvårigheter och de språkliga fel som kan uppstå hos elever med svenska som ett andraspråk. Det påverkar vilka insatser eleven behöver – andraspråksutvecklande undervisning, stöd i läs- och skrivinlärning, eller båda.

– En annan viktig fråga är om testerna faktiskt tillför något, fortsätter Karin. Många skolor använder flera olika bedömningsverktyg, vilket tar mycket tid. Då gäller det att kunna sålla – vad ger verkligen stöd för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling?

Utmaningar kvarstår men kunskapen ökar

– Även om många utmaningar kvarstår är det viktigt att se allt positivt som sker i rätt riktning, säger Sofia Engman. I höst har vi på NC flera uppdrag som rör läsutveckling i ett andraspråksperspektiv och även utbildningar som riktar sig till svensklärare på lågstadiet och rör tidig läs- och skrivutveckling. Intresset och kunskapen ökar. I början av sommaren ser vi fram emot att ta del av en rapport som Svenskt Näringslivs Skolforum planerar att släppa och som kompletterar tidigare rapporter om läs- och skrivundervisning med ett andraspråksperspektiv. I höst planerar vi också för våra alternativa symposieaktiviteter om läsning och skönlitteratur i andraspråksundervisningen. Vi kommer fortsatt att sätta ljus på andraspråksperspektivet och vikten av att synliggöra det när det är relevant för de lösningar som arbetas fram och de satsningar som görs.

Här hittar du fler artiklar om andraspråksperspektivet i tidig läs- och skrivundervisning