I Södertälje har cirka 80 procent av barnen i förskolan en flerspråkig bakgrund. Samtidigt har en stor andel av förskolepersonalen också flerspråkig bakgrund, med varierande kunskaper i svenska. Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, det som i Södertälje förkortas SOKA, är något som man har jobbat medvetet med under många år. En del i satsningen är en utbildning som stärker personalens andraspråksutveckling i svenska, samtidigt som de får kunskap och redskap att utveckla även barnens språk.

Katarina Weidenheijn. Foto: Liza Simonsson

– Vi vill vara ”En förskola i tiden” anpassad efter de barn och medarbetare som vistas hos oss varje dag, berättar Katarina Weidenhaijn, förskolans verksamhetschef tillika skolchef i Södertälje. Genom ett långsiktigt och fördjupat kompetensstöd kring SOKA till alla förskolor strävar vi efter att öka måluppfyllelsen och skapa en förskoleverksamhet som speglar samhället i stort.

– Under de senaste tre åren har vi i en riktad central insats satsat på våra flerspråkiga medarbetare utan formell utbildning samt barnskötare med varierande kunskaper i svenska, fortsätter Katarina. Eftersom dessa medarbetare ofta tillbringar mest tid med barnen, har insatserna fokuserat på att stärka deras språkförmåga i svenska och samtidigt utveckla deras yrkeskompetens. Detta förväntas i sin tur gynna barnens utveckling, med särskilt fokus på flerspråkiga barns språkutveckling i svenska.

Språkfokus för andraspråksutveckling

Under utbildningen varvas teoretisk kunskap om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och andraspråksutveckling med praktiska uppgifter i förskolans undervisning. Uppgifterna syftar också till att utveckla deltagarens svenska. Det språkliga fokuset kan handla om grammatiska strukturer som är svåra för andraspråkstalare av svenska, som till exempel omvänd ordföljd, att böja substantiv och adjektiv i rätt form, få rätt tid och form på verben samt veta när det ska vara en eller ett. Ökat ordförråd, utbyggda meningar med olika sambandsord och kunskapsrelaterat språk är också i fokus.

– Vi läser många barnböcker under utbildningen, och då brukar vi titta på författarens språk för att se hur man kan uttrycka sig på svenska, berättar Ramia Naeem, en av barnskötarna som gått kursen. Vi tittar bland annat på att ordföljden och att verbet kommer på andra plats i svenska, när man till exempel börjar med tidsord som Imorgon åker vi till parken. Nu är jag mer uppmärksam på det och jag kan också hjälpa barnen att få det rätt. Tidigare förenklade jag och undvek att säga mer komplexa och varierade meningar, men nu vågar jag mer med språket.

– Innan jag gick utbildningen kunde jag ibland känna mig begränsad i min svenska, berättar Evan Matti, ytterligare en barnskötare som gått utbildningen. Jag är inte perfekt nu heller, men jag har lärt mig mycket. Jag har framför allt blivit mer språkligt medveten. Mitt ordförråd har blivit större. Under kursen var vi och samlade verb vid tågstationen tillsammans med Anniqa som leder SOKA-utbildningen. Vi fokuserade på hur saker och ting låter och rör sig: vinden susar och fläktar, tåget dundrar förbi och rälsen gnisslar när tåget bromsar. Förut brukade jag säga att fåglarna sjunger, men nu vet jag att de kvittrar. Vi bygger också upp barnens ordförråd så att det blir rikare. Det handlar dels om att de får fler ord för att beskriva saker mer detaljerat och specifikt, dels om att de ska lära sig överordnade kategorier som att tåg, bilar och bussar alla är fordon. Idag frågar jag dem om de vill lägga ett fordonspussel, fruktpussel eller djurpussel när de vill pussla, förut gav jag dem ett pussel.

Läsningen med barnen har förändrats

Alla vet att det är viktigt för språkutvecklingen att läsa många böcker, men det är också viktigt hur man läser böcker tillsammans med barnen.

Ramia Naeem, barnskötare, berättar hur hon numer läser böcker på ett annat sätt med barnen. Foto: Privat.

– Förut kunde jag ta en bok och läsa högt för barnen, rakt upp och ner, berättar Ramia. Jag förstod kanske inte allt jag läste, och barnen förstod säkert inte heller allt. Det gjorde att det inte var så kul att läsa, men vi gjorde det för att jag vet att man ska. Om jag ställde någon fråga så var det framför allt kontrollfrågor med korta svar. Idag är det helt annorlunda! Idag läser jag med inlevelse och liksom ”lever boken”. Jag förbereder läsningen och tittar på orden innan så att jag vet vad de betyder och vet vilka ord jag vill lyfta med barnen. Jag tänker på öppna frågor som jag kan ställa och stannar upp många gånger under läsningen så att barnen kan prata om boken tillsammans. Vi kan hålla på länge med en liten bok eller ett avsnitt. Barnen är engagerade och tycker att det är kul att läsa och prata om böcker.

– Vi dramatiserar och gestaltar också böcker och sånger, fortsätter Ramia. Det är viktigt att barnen verkligen förstår de texter de möter. Vi kan använda flanotavlor, bilder och spela teater. Idag spelade vi pedagoger upp Bockarna Bruse ute på gården. Barnen tyckte att det var jättekul och fortsatte leka sagan efteråt.

– Ja, det är bra när man kan förbereda läsningen, men det går inte alltid, säger Evan. Igår kom några barn och ville läsa en bok om fiskar. Där var det många ord som jag inte kunde. Jag visste till exempel inte att det hette ål eller brax. Då sade jag det till barnen: ”Vet ni, jag kan inte det här ordet”, och så sökte vi på bilder och översättningar tillsammans. Jag och barnen lär oss tillsammans. Vi är nyfikna på språket och hittar strategier för att förstå.

Både Ramia och Evan lyfter planeringstid som en framgångsfaktor, och båda jobbar också på förskolor där man valt att ge även barnskötarna planeringstid.

– Vi tycker att det sänder fel signaler att inte ge även barnskötare planeringstid, säger Katja Taimela, rektor på förskolan Rösberga där Evan jobbar. De gör en stor del av arbetet med barnen och för att det ska bli bra behöver de också tid för reflektion, planering samt för- och efterarbete. Sen vet jag att de också är bra på att använda tider under dagen, som till exempel under vilan eller att reflektera och dokumentera tillsammans med barnen, men det är en viktig markering att de också har avsatt tid för att utveckla undervisningen.

Varmprat för bättre relationer och ökad språkanvändning

Ett ord som ständigt återkommer i samtalen om utbildningen och arbetet med barnen är ”varmprat”. Det förklaras som motsatsen till ”kallprat” och handlar om att engagera barnen i autentiska samtal där man visar nyfikenhet och intresse för barnens tankar, känslor och erfarenheter. Varmpratet pågår under hela dagen, så fort tillfälle ges. Samtalen leder både till ökad språkanvändning och bättre relationer.

– Varmpratet får barnen att prata mer, berättar Ramia. De känner sig bekväma när det handlar om deras egna tankar och idéer. När jag visar att jag är intresserad av vad de säger och att det är roligt att prata med dem, då pratar de mer. Jag uppmuntrar dem när de anstränger sig för att berätta eller förklara något, och när de provar nya, svårare ord. De växer och känner sig viktiga. Det ökar deras självförtroende.

– Jag ser att varmpratet ger mig bättre relationer till barnen, fortsätter Evan. Det är stor skillnad mot hur det var förut. Även föräldrarna har kommenterat det, att det inte bara är skillnad på hur mycket mer språk barnen har lärt sig, utan att även våra relationer har blivit bättre.

Evan Matti, barnskötare och Katja Taimela, rektor spelar ett språkmemory som Evan tillverkat tillsammans med barnen. Foto: Cecilia Jansson

Stärkt självförtroende och ökad yrkeskompetens

Resultatet från insatsen visar sig på flera nivåer i både personal- och barngrupperna. Katarina berättar:

– Vid mina verksamhetsbesök som jag gör varje termin har jag flera gånger träffat medarbetare som genomgått eller går utbildningen för flerspråkiga medarbetare som utvecklar sin svenska samtidigt som de lär sig om SOKA. Det är personer som tidigare inte deltagit aktivt under möten med mig, men som nu – även om det finns viss nervositet – med stolthet berättar om sitt arbete med barnen. De beskriver den personliga utveckling de genomgått och den positiva förändring de ser i barngruppen. Deras ökade kompetens och stärkta självkänsla gör en tydlig skillnad för barnens språkutveckling och lärande vågar jag hävda.

– En av de största effekterna ser jag på det personliga planet hos de som deltagit i utbildningen, säger Katja. Självförtroendet och självkänslan har ökat, både som pedagog men också som person. Jag kan till exempel se hur Evan tar mer plats i personalgruppen och bidrar med sin flerspråkiga kompetens. Hon kan göra jämförelser med till exempel arabiskan och dela med sig av kunskap om andra kulturer och hur det är att vara flerspråkig. Det efterfrågas nu av kollegorna.

– Vi ser också en tydlig förbättring som rör barngruppernas språknivå i svenska, fortsätter Katarina, samtidigt som personalen har blivit bättre på att kartlägga barnens språkutveckling och att följa progressionen i barnens förändrade kunnande. Den ökade kompetensen bland medarbetarna har lett till en större differentiering i undervisningen utifrån barnens olika lärandevillkor och de använder mer anpassade strategier och metoder för att ge barnen bästa möjliga språk- och tankeutveckling. Ett språk för kommunikation och lärande.

Anniqa Sandell Ring. Foto: Juliana Fälldin.

– Vi ser en ökad förståelse för skillnaden mellan ett allmänt språkutvecklande arbetssätt och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, där även kognitiva och analytiska språkliga förmågor lyfts fram i undervisningen, lägger Anniqa Sandell Ring, utvecklingsledare för Södertäljes kommunala förskolor till. Även förståelsen för exponeringens betydelse för andraspråksutveckling har ökat, både vad gäller tid och kvalitet. Tidigare fanns en mer romantiserad syn på hur barn lär sig ett nytt språk under förskoleåren, vilket ledde till att vissa barn inte fick tillräcklig stöttning. Idag finns en större insikt om att alla barn inte automatiskt utvecklar en stark språklig grund bara av att vistas i förskolan och att de därför behöver ett medvetet stöd för att bygga både ett vardagsspråk och ett mer kunskapsrelaterat språk, ett resonemangsspråk, innan de börjar i förskoleklass.

Södertäljes framgångsfaktorer: teori blir praktik med långsiktighet och stöd i hela styrkedjan

Alla är eniga om att en avgörande framgångsfaktor i utvecklingsinsatserna är det långsiktiga perspektivet och den starka förankringen i det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer i styrkedjan. Man nöjer sig inte med att enbart identifiera utmaningar utan ser också till att det finns adekvat stöd för alla som är delaktiga i arbetet.

– För mig tog det ungefär ett år innan jag verkligen förstod vad SOKA innebär, erkänner Ramia. I början läste jag i boken Mångfaldens förskola och gjorde övningarna vi fick från Anniqa, men jag hade inte gjort SOKA till en naturlig del av min dag på förskolan. Istället var det isolerade uppgifter som skulle göras. Men nu förstår jag hur viktigt språket är och hur vi får in det i barnens utbildning på ett bra sätt.

– Att identifiera utvecklingsbehov och förstå vad som behöver förbättras är en viktig del av ledningsarbetet, men det är sällan i sig nyckeln till framgångsrika utvecklingsprocesser, säger Katarina. Under mina nästan 30 år i barngrupp, åren som rektor inom förskolan och nu som verksamhetschef för förskolorna i Södertälje har jag sett många exempel på hur goda idéer och insatser inte fått det genomslag som var tänkt. Ofta har förväntade effekter uteblivit helt eller endast delvis uppnåtts. Det stannar inte sällan vid en förändring i tanken bland medarbetare men leder inte till förändrade handlingar som fullt ut når barnen och deras lärande. Det är en erfarenhet som många inom utbildningssektorn delar. Därför har vi i arbetet med de språk- och kunskapsutvecklande kompetensinsatserna varit noga med att ge varje steg i förbättringsarbetet den tid som krävs. Både undersökningsfasen och implementeringsfasen är avgörande för att förändringar ska få fäste. Att låta processen ta tid och att hålla en tydlig och långsiktig inriktning är en förutsättning för att skapa en varaktig förändring i undervisningspraktiken.

– Ytterligare en viktig del i detta arbete är att jag kan arbeta nära deltagarna som går utbildningen, berättar Anniqa. Jag följer upp hur utbildningsinnehållet tillämpas i praktiken och ger extra stöd där det behövs. Vi tar gott om tid på oss att diskutera abstrakta beskrivningar och förklaringar i kurslitteraturen. På så sätt säkerställer vi att insatserna får verklig effekt så det gynnar barnen.

Efterlyser bättre förutsättningar för förskolan

– Även om vi har kommit en bra bit på vägen är det långt kvar till en reell utjämning i likvärdighet för barnen i utbildningssystemet, säger Katarina. Det är ingen enkel nöt att knäcka, men vi fortsätter enträget verka för att alla barn och även medarbetarna, ska få bästa möjliga förutsättningar. Utbildningsinsatserna fortsätter på central och lokal nivå och för olika medarbetare i styrkedjan.

– Det jag skulle önska är ett större politiskt och nationellt ansvar för likvärdigheten i förskolan säger Anniqa. Rapporten ”Segregation och likvärdighet i förskolan” visar på allvarliga problem som länge varit kända, men fortfarande saknas skarpa och tydliga åtgärdsförslag som stöttar de huvudmän som faktiskt gör allt de kan för likvärdigheten, med de medel och den kompetens de har tillgång till.

– För mig är det viktigt att inget barn ska känna sig begränsat av språket så som jag gjort, säger Ramia. Jag tänkte, tyckte och kände en massa saker som jag inte kunde uttrycka på svenska. Istället valde jag att vara tyst eller säga något enkelt trots att jag hade mycket att dela med mig av. Jag drog mig undan. Det gjorde ont i mitt hjärta när de inte lyssnade eller verkade inpressade av det jag försökte säga när ord, grammatik och uttal inte räckte till. Mitt mål är att inget barn ska behöva känna så, och med SOKA kan jag jobba för att nå det målet.

Här hittar du fler artiklar om förskolan