På sfi i Säffle såg man att en elevgrupp, kvinnor med kort eller ingen formell tidigare skolbakgrund, hade svårt att komma vidare och utvecklas. Trots många år i Sverige var deras svenska begränsad. Kvinnorna kämpade ännu med att kommunicera hjälpligt muntligt, och med en grundläggande litteracitet för att lära sig läsa och skriva. Efter att skolan rannsakat sig själva kom man fram till att den undervisning man än så länge bedrivit inte matchade elevgruppens behov. Med stöd från SPSM startade man ett projekt för att utveckla undervisningen. Efter projektets slut implementerades lärdomarna i undervisningen.

Cecilia Hahne. Foto: Säffle Lärcenter

– Idag lyckas vi med den här elevgruppen på ett helt annat sätt, berättar Cecilia Hahne, sfi-lärare och specialpedagogisk resurs vid Säffle lärcenter. Idag bedriver vi en undervisning som stöttar eleverna till att bli mer självständiga och självsäkra i sin vardag. De kanske inte når hela vägen fram till arbetsmarknaden, men de närmar sig den, och de närmar sig det svenska samhället. Det tycker vi är viktigt, inte bara för deltagarnas egen skull, utan också med tanke på att de ofta har barn som växer upp här i Sverige. Alla människor har rätt att vara en del av samhället och många av de här kvinnorna levde tidigare isolerade i sina hem där de i stort sett bara träffade familjen och andra inom samma språkgrupp. Efter det att vi förändrade vårt sätt att arbeta med elevgruppen har flera av dem gjort stora framsteg. En eritreansk kvinna har till exempel blivit vän med sin äldre, svenska granne. De träffas nu en gång i veckan för att fika och prata. Att kunna interagera med sin granne, något hon tidigare undvikit, ger henne nu en känsla av samhörighet och social trygghet. Det har berikat bådas liv.

Hjärnan förändras när vi lär oss läsa och skriva som barn

– Att inte lära sig läsa och skriva som barn påverkar en människa på flera olika sätt, både fysiologiskt och psykologiskt. Det handlar bland annat om skillnader i hjärnans struktur och arbetsminnet samt olika exekutiva förmågor, förklarar Cecilia. En outvecklad litteracitet kan också påverka förmågan att planera, generalisera och tänka abstrakt. Det påverkar såklart även språkinlärningen, men området är underbeforskat. Mycket av det som vi idag vet om andraspråksinlärning kommer från studier där deltagarna är från västerländska kulturer med en välutvecklad litteracitet. Det kan leda till att vi har felaktiga förväntningar om hur andraspråksinlärning går till. Flera av de elever som jag har mött kan också ha olika typer av odiagnostiserade funktionsnedsättningar.

– Att genomföra en utredning med allt vad det skulle innebära av väntetid och kontakter med vården är inte alltid realistiskt för de här kvinnorna. Men bara för att de, på grund av avsaknaden av en diagnos, inte kan läsa en anpassad vuxenutbildning, behöver de inte gå miste om arbetssättet. Det kan vi anpassa. Vi jobbar till exempel med olika exekutiva förmågor som hjälper kvinnorna i sin vardag. Ingen av eleverna kunde klockan, och tidsuppfattningen var inte heller självklar, vilket betyder att vi bland annat tränar på att uppskatta hur lång tid man behöver på morgonen för att komma iväg med barnen till förskolan innan man själv går eller tar bussen till sfi. Vi tittar också på väderappar för att se om vädret kan påverka tidsåtgången. Till sist tränar vi på att använda mobilen som en resurs, genom att till exempel ställa in alarm och påminnelser. För de här kvinnorna är sådant som att kunna hantera en mobiltelefon inte självklart. Jag skulle önska att flera av dem fick mer stöd av samhället, som till exempel boendestöd eller daglig verksamhet, något som jag upplever att flera av dem sannolikt skulle ha rätt till om deras svårigheter utreddes.

En kartläggning på modersmålet lägger grunden

– På sfi i Säffle tycker vi att det är viktigt att kunna utgå ifrån elevernas kompetenser och erfarenheter, berättar Cecilia. Därför väljer vi att genomföra en kartläggning av elevernas litteracitet på modersmålet. Vi använder delar av Skolverkets material ”Kartläggning av litteracitet” och ser till att alltid använda tolk, när det behövs även på plats. Vi stannar dock inte där, utan försöker också kartlägga elevernas funktionsförmåga både i skolan och vardagen. Vuxna har så många olika saker med sig i bagaget och när vi får syn på det kan vi möta dem utifrån ett resursperspektiv, istället för med ett bristperspektiv, vilket det annars lätt blir. Inte minst gäller detta elever utan eller med kort formell skolbakgrund.

– Vi delar också med oss av relevanta delar av kartläggningen till elevernas handläggare på socialtjänsten och arbetsmarknadsenheten, fortsätter Cecilia. Eleverna skriver på ett medgivande så att vi får dela information om eleven mellan oss vilket har varit mycket givande. Vi har möten tillsammans med eleven så att vi kan samverka för elevens bästa. Min upplevelse är att det finns många missuppfattningar kring den här elevgruppen som behöver synliggöras. En dag ringde en handläggare från arbetsmarknadsenheten till en elev som räckte telefonen till sin sfi-lärare eftersom hon själv talar mycket begränsad svenska. Handläggaren undrade hur många jobb hon hade sökt sedan sist – för jobb måste man söka när man är arbetslös – och sfi-läraren tappade hakan av förvåning. Hur ska den här eleven som knappt kan kommunicera muntligt, än mindre skriftligt, kunna hitta och söka jobb på egen hand? När vi senare hade möte tillsammans kunde eleven förklara hur mycket hon längtade efter att få arbeta i Sverige. I Eritrea hade hon plockat pinnar som hon sålde som ved, och hon drömde om att få göra något liknande i Sverige. Hon grät otröstligt när vi förklarade att det inte fanns sådana jobb i Sverige. Det var en ödmjukande upplevelse för oss att förstå hur olika bild vi hade av vad som är ett rimligt mål, och av vägen framåt.

– För oss i Säffle har det varit oerhört viktigt att vi byggt upp en fungerande samverkan mellan skola, socialtjänst och arbetsmarknadsenhet, hävdar Cecilia. Vi har blivit bättre på att formulera gemensamma mål tillsammans med individen och försöka hjälpa dem med de utmaningar de har i sina liv. När eleven blir sedd och bekräftad utifrån den förmåga eleven har, är det också lättare att fokusera på att lära sig språket.

Rätten till självständighet

– Ytterligare en sak som uppdagades i vårt samarbete var att socialtjänsten betalat ut försörjningsstöd till maken i en familj och att frun inte ens hade tillgång till ett eget bankonto och bankkort. Eftersom hon talade så lite svenska så hade man tänkt att det var bättre att maken skötte all ekonomi och betalade alla räkningar, därför gick allt till honom och stod i hans namn. Men det ändrade man nu och såg till att frun fick hälften och lärde sig att hantera banktjänster och betalningar. Ni skulle ha sett henne när hon kom till skolan med sitt bankkort i handen! Nu kunde hon själv handla och fatta ekonomiska beslut. Det betydde så oerhört mycket för henne, säger Cecilia och ler.

Arbetet stärker deltagarnanas självständighet. Att känna sig bekväm i affären och kunna handla var inte en självklarthet för alla före utbildningen. Foto: Säffle Lärcenter

– Syftet med undervisningen handlar just om att de här kvinnorna ska kunna få ett större handlingsutrymme, en större självständighet, fortsätter Cecilia. Det uppnår vi genom att fokus på handlingsberedskap i vardagliga situationer och muntlig kompetens. En kvinna upplevde till exempel att förskolepersonalen alltid var arg och besviken på henne. Det ledde till att vi pratade mycket om rutiner på förskolan, vilka kläder som ska finnas i extralådan, hur man klär sig för olika väder, vad man kan säga vid hämtning och lämning och hur man förklarar för personalen att man inte kan läsa alla lappar och digitala meddelanden de skickar. En annan kvinna kände sig osäker när hon skulle handla i en större affär. Det ledde till ett tema när vi gick och handlade tillsammans, tittade på hur och var man hittar olika varor, hur man ser priset, frågar efter saker och vad som händer i kassan. Vi tränar både på enskilda ord och fraser och rollspel är en viktig del i att befästa språket i praktiken.

– Som sagt lägger vi fokus på elevernas muntliga kompetens, betonar Cecilia. Vi behöver ha rimliga förväntningar på vad de här eleverna kommer att kunna klara av, och det muntliga språket behöver komma innan vi jobbar med den skriftliga litteraciteten. Eleverna behöver få känna att de lyckas och då är det avgörande att man utgår från det som ligger eleverna närmast och som de känner behov av att kunna kommunicera kring. En sak som förvånat oss är hur mycket eleverna pratar när innehållet engagerar dem. Tidigare var det ofta så att läraren stod för mycket av talutrymmet, men nu har vi livliga samtal även mellan eleverna när de frågar varandra om råd och delar erfarenheter. Så blir det när undervisningsinnehållet är viktigt på riktigt.

Bildstöd – en resurs och en utmaning

– Eftersom eleverna inte kan läsa och skriva ligger det nära till hands att använda olika former av bildstöd i undervisningen. Det har varit både en utmaning och en tillgång, förklarar Cecilia. Det kan vara svårt för eleverna att tolka bilderna och förstå vad de ska illustrera. Det är också svårt för eleverna att göra generella kopplingar och associera bilden som visar en person som handlar i en affär till när de själva ska handla i en annan affär. De kopplar gärna bilderna till en specifik situation, speciellt om de är detaljerade. På samma sätt kan det vara med fotografier av saker vi har gjort tillsammans. Vi har kommit fram till att enkla och avskalade bilder fungerar bäst. Man får helt enkelt prova sig fram och inte ta förståelsen för given.

– En sak som vi hade brottats med var hur de här eleverna, som behöver mycket lärarstöttning i undervisningen, skulle kunna träna svenska hemma. Det ledde till att vi blev bättre på att identifiera och träna eleverna på strategier, istället för att hjälpa dem med saker. Vi hittade också ett arbetssätt där bilder kombinerades med ljudfiler genom qr-koder så att eleverna kan lyssna på orden och öva på att säga efter. Det uppskattar eleverna mycket!

När eleven skannar qr-koden till vänster hör de läraren som har läst in de olika orden hylla, betalkort, kundvagn, kassa, kvitto och kasse. Foto: Säffle lärcenter

Hälsa på schemat

Förutom språkutvecklingen har sfi i Säffle också ett fokus på idrott och hälsa. Alla elever deltar i daglig pausgympa eller dans. Man har dessutom två timmar idrott varje vecka med aktiviteter som badminton, cykling, simning och innebandy. Denna motionsrutin har inte bara förbättrat elevernas fysiska hälsa, utan det har också lett till ökad närvaro och motivation.

– Eleverna uppskattar dessa aktiviteter och många har skaffat idrottskläder för att delta, vilket speglar deras uppskattning och viljan att göra framsteg, säger Cecilia och ler. Inom idrotten finns möjlighet för många att visa andra sidor och de stärks av det de klarar. Hälsan är också en viktig faktor för att ta mer plats i samhället. Jag blir glad när jag hör att eleverna på helgen varit ute i motionsspåret och promenerat eller spenderat tid vid utegymmet. De gör saker som den vanliga svensken gör och det ökar deras känsla av sammanhang och självständighet än mer. Och det är i grund och botten det som vi strävare efter, avslutar Cecilia.

Foto: Säffle Lärcenter

 

Läs fler artiklar om studieväg 1 på sfi

Från pilotprojekt till permanent lösning – sfi-modellen som fungerar

”Vi vill att de ska lämna lektionen med en känsla av att ha lyckats”

Stödmaterial för undervisning av vuxna nyanlända utan tidigare skolbakgrund översätts till svenska