NC kommenterar de ökade skillnaderna i läsförmåga enligt PIRLS 2021

Ett av de mest utmärkande resultaten i rapporten PIRLS 2021 är att skillnaderna i läsförmåga mellan elever med olika bakgrund ökar. I den efterföljande debatten kring resultat och åtgärder saknar NC en diskussion om vikten av, och tillgång till, kvalitativ undervisning i ämnet svenska som andraspråk. Med denna kommentar vill NC lyfta några åtgärder som är nödvändiga för att nyanlända och flerspråkiga elever ska få den läs- och skrivundervisning som de har rätt till.

Den 16 maj 2023 publicerade Skolverket PIRLS 21, en rapport om läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Ett av de mest utmärkande resultaten i rapporten är att skillnaderna i läsförmåga mellan elever med olika bakgrund ökar. I rapporten framkommer att skillnaden mellan de högst och lägst presterande eleverna ökat med 39 poäng eller 18 procent, vilket är en markant förändring sedan år 2016.

Rapporten visar också att de högst presterande eleverna i PIRLS 2021 har samma goda resultat som år 2001 då Sverige låg i topp bland alla deltagande länder. I rapporten för 2021 har således de lägst presterande eleverna försämrat sina resultat. Skillnaderna mellan de högst och lägst presterande eleverna har aldrig varit större i Sverige.

Andraspråksperspektivet saknas i debatten

I den efterföljande debatten om resultat och åtgärder, saknar NC en diskussion om betydelsen av undervisning i ämnet svenska som andraspråk (sva). Socioekonomiska förutsättningar lyfts fram som en aspekt som påverkat resultatet liksom skillnader mellan “elever som alltid talar svenska i hemmet” och elever som inte gör det. Vi vill här också understryka att flerspråkighet i sig inte har en negativ inverkan på utvecklingen av ett andraspråk. Tvärtom kan ett stärkt modersmål och modersmålsundervisning lyfta elevers resultat i alla ämnen.

Flerspråkiga elever är en mycket heterogen grupp men tydligt är att elever med annat modersmål än svenska omfattas av gruppen med lägre resultat. Trots det har andraspråksperspektivet saknats helt i diskussionen. I stället har det hänvisats till det specialpedagogiska området. 

Även om specialpedagogisk kompetens är viktig i skolors arbete med elevers läs- och skrivutveckling är läs- och skrivundervisning ur ett andraspråksperspektiv att betrakta som en grundläggande förutsättning för att elever med ett andraspråk under utveckling ska ha möjlighet att utveckla en god läsförmåga. Därför menar vi att kvalitativ undervisning i svenska som andraspråk är något som självklart ska erbjudas de elever som behöver det. Avsaknad av sva-undervisning kan vara en delförklaring till de ökade skillnader som vi nu ser i PIRLS.

Kompetensen i svenska som andraspråk behövs

I samband med PIRLS 2021 har vikten av tidiga insatser diskuterats, vilket NC välkomnar. Men avgörande för att i ett tidigt skede upptäcka flerspråkiga elevers eventuella behov av stöd och adekvata stödåtgärder, är att lärare har kompetens gällande flerspråkiga elevers språk-, läs-, skrivutveckling på ett andraspråk. Denna kompetens har utbildade lärare i svenska som andraspråk och därför är det av yttersta vikt att skolor har tillgång till både lärare med specialpedagogisk kompetens och lärare i svenska som andraspråk. När det gäller flerspråkiga elevers språk-, läs- och skrivutveckling är en viktig tidig insats just att elever som behöver det, får undervisning i svenska som andraspråk istället för svenska. 

Dessvärre får vi på NC återkommande rapporter om att lärare för yngre åldrar och speciallärare/-pedagoger många gånger har svårt att skilja andraspråksutveckling från läs- och skrivsvårigheter eller språkstörning. Det är också vanligt att lärare i svenska som andraspråk saknas och att begränsad resurstilldelning hindrar att skolan erbjuder sva-undervisning. Att adekvat kompetens saknas eller inte används, kan resultera i att svårigheter hos en flerspråkig elev upptäcks senare, eller inte alls. Eleven blir då utan tidiga insatser och således de anpassningar och det stöd som eleven behöver och har rätt till.

Redan 2016 lyfte NC i sitt yttrande gällande Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser det anmärkningsvärda i att utredningen helt förbisåg det faktum att förskollärare, svensklärare, speciallärare och specialpedagoger många gånger saknar kompetens gällande flerspråkighet och läs- och skrivutveckling på ett andraspråk, och därmed kunskap om hur en undervisning som stödjer flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling kan utformas. Detta trots att en stor del av eleverna i svensk skola lär sig läsa och skriva på sitt andraspråk, och således är i behov av en undervisning ur ett andraspråksperspektiv. 

 Sammanfattningsvis menar NC att:

  • Skolverket bör få i uppdrag att verkställa de förslag som lyfts i översynen av svenskämnena. 
  • huvudmän ges goda möjligheter att erbjuda verksamma svensklärare fortbildning i svenska som andraspråk.
  • huvudmän behöver se till att rektor har tillräckliga resurser för att kunna erbjuda kvalitativ sva-undervisning för de elever som behöver.
  • rektor behöver tillräckliga resurser för att kunna organisera för kvalitativ undervisning i svenska och svenska som andraspråk, t ex olika undervisningsgrupper i svenska/sva, mindre undervisningsgrupper eller tvålärarsystem.
  • rektor behöver se till att skolans elevhälsoteam har adekvat kompetens om flerspråkiga elevers språk-, läs- och skrivutveckling samt vad som skiljer andraspråksutveckling från exempelvis läs- och skrivsvårigheter.

NC kommenterar Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser

Ta del av fler kommentarer från NC