Den 29 augusti 2024 publicerade Skolinspektionens en tillsynsrapport rörande garantin för tidiga stödinsatser. Garantin för tidiga stödinsatser omfattar förskoleklassen och lågstadiet i alla skolformer och handlar om att alla elever som är i behov av stödinsatser när det gäller utveckling i matematik och språkutveckling i svenska, ska få rätt stöd i rätt tid. Garantin började gälla läsåret 2019/2020.

Garantin för tidiga stödinsatser genomförs inte i enlighet med bestämmelserna

I tillsynen riktas fokus mot skolors användning av de obligatoriska nationella kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken i förskoleklass och bedömningsstöden i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1 samt de nationella proven i årskurs 3. Tillsynen fokuserar även det som kallas särskild bedömning och planering av extra anpassningar, samt uppföljning och överlämning av extra anpassningar inom ramen för garantin.

Skolinspektionen (2024) konstaterar att hälften av skolorna brister i arbetet med garantin i förhållande till lagkraven. Kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden används inte alltid i sin helhet eller i rätt tid. Rapporten visar också att särskilda bedömningar för elever som riskerar att inte uppfylla kriterierna för kunskaper i svenska, svenska som andraspråk eller matematik i årskurs tre har brister och att de inte alltid, som sig bör, planeras eller följs upp i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Eftersom de särskilda bedömningarna handlar om att avgöra om en elev är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd ser Skolinspektionen detta som en allvarlig brist i relation till lagkraven.

Utifrån resultatet menar Skolinspektionen att garantin för tidiga stödinsatser i dagsläget inte alltid genomförs i enlighet med bestämmelserna på alla skolor, vilket kan leda till att elever går miste om tidiga och ändamålsenliga stödinsatser. Av Skolinspektionens rapport framgår att skolor många gånger saknar personal och förutsättningar att genomföra kartläggningar inom avsedd tidsram.

Resultatet i Skolinspektionens rapport är mycket allvarligt. Vi menar också att de problem som synliggörs i rapporten får särskilt stora konsekvenser för redan utsatta elevgrupper.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Garantin för tidiga stödinsatser är tandlös 

I denna kommentar vill NC åter peka på det allvarliga i att genomförandet av garantin för tidiga stödinsatser inte tog i beaktande att kunskaper om andraspråksutveckling och lärande i andra- och flerspråkighetsperspektiv ofta saknas i svenska skolor. Detta pekade vi med stor tydlighet på i redan 2016 i vårt remissyttrande av Läsa-Skriva-Räkna-garantin (SOU 206:59). 

I yttrandet välkomnade vi visserligen utredningens förslag om att införa en åtgärdsgaranti så att elever med behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder. Men vi pekade redan då på att ett praktiskt genomförande av garantin förutsätter att förskollärare, grundskollärare, speciallärare och specialpedagoger har goda förutsättningar och lämplig kompetens.

NC ifrågasatte därför starkt att utredningens förslag inte ställde nya krav på lärares kompetens. Vi menade även att det var anmärkningsvärt att utredningen om tidiga stödinsatser inte beaktade den stora bristen på lärare med utbildning i svenska som andraspråk samt modersmålslärare. Detta trots att dessa lärarkategorier spelar avgörande roller för att elever med andra modersmål än svenska och som utvecklar svenska som andraspråk ska ges adekvat ordinarie undervisning i det första läget, och när behov identifieras, adekvat stöd. 

Elever med svenska som andraspråk behöver synliggöras

I remissen påminde vi även om de sedan länge identifierade skillnaderna i kunskapsresultat mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. I analysen av PIRLS 2021 ser man att glappet i läsförmåga mellan elever som talar svenska i hemmet och de som inte gör det har fortsatt att öka. Det går således att dra slutsatsen att garantin för tidiga stödinsatser inte fungerat – i synnerhet inte för elever som utvecklar svenska som sitt andraspråk. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Garantin för tidiga stödinsatser framstår i dagsläget som tandlös, inte minst för en stor grupp elever som är i behov av den.

Det är ett stort problem att det i skrivningarna om garantin inte pekas på att det, utöver lärare med specialpedagogisk kompetens, behöver finnas lärare i svenska som andraspråk vid särskild bedömning, planering av extra anpassningar och uppföljning när det gäller elever med svenska som ett andraspråk.

Uppenbara brister i skolans ordinarie undervisning såväl som tidiga stödinsatser måste tas på allvar

Idag uppgår gruppen elever med utländsk bakgrund till närmare 30 procent i svensk grundskola. Flera av eleverna i denna grupp har andra modersmål än svenska och utvecklar svenska som sitt andraspråk. De eleverna kan vara i behov av undervisning i svenska som andraspråk. Idag erbjuds långt ifrån alla elever som behöver det, undervisning i ämnet svenska som andraspråk.

Den ordinarie undervisningen i grundskolan brister på så vis, när elever som befinner sig i andraspråksutveckling erbjuds sämre möjligheter till läs- och skrivutveckling, än elever med svenska som modersmål. Detta, i kombination med att adekvat kompetens för att analysera elevernas behov ofta saknas, får stora konsekvenser. Om de stödinsatser som planeras och genomförs inte har ett andraspråksperspektiv när eleven behöver det brister de och garantin möts inte.

Uppföljning och revidering av garantin för tidiga stödinsatser måste ta i beaktande att garantin för tidiga stödinsatser är beroende av adekvata bedömningsstöd, kompetens och praktiska och personella förutsättningar.

NC menar därför att:  

• Adekvat lärarkompetens och förutsättningar saknas för att garantin om tidiga stödinsatser ska ge effekt för elever som utvecklar svenska som sitt andraspråk.
• Fortsatta analyser av, samt arbete med, åtgärder rörande garantin för tidiga stödinsatser måste skyndsamt beakta att en stor del av den betydande grupp som elever med svenska som andraspråk idag utgör, inte erbjuds vare sig ordinarie undervisning eller stödinsatser i enlighet med rådande regleringar.
• Kartläggning och analys samt planering av stödinsatser gällande elever med svenska som andraspråk måste utföras av utbildade och behöriga lärare i svenska som andraspråk i samråd med modersmålslärare och personal med specialpedagogisk kompetens.
• Mot bakgrund av att svensk grundskola har två svenskämnen, måste båda ämnena erbjudas inom grundlärarprogrammen. Grundlärarstudenter ska naturligtvis kunna läsa ämnet svenska som andraspråk.
• Förskollärar- och grundlärarutbildningarna bör utformas så att alla blivande lärare får tillräckliga kunskaper om språk- och matematikutveckling i andraspråksperspektiv.  
• Läs- skriv- och matematikutveckling i andra- och flerspråkighetsperspektiv behöver ingå i specialpedagog- och speciallärarutbildningarna. Fokus behöver även riktas mot att upptäcka, kartlägga och analysera läs-, skriv- och matematiksvårigheter hos elever som befinner sig i en andraspråksutveckling samt vad som utgör adekvata stödinsatser för dessa elever.

Dessutom behövs:

• Stärkta möjligheter för huvudmän att erbjuda kompetensutveckling i läs- och skrivundervisning i andra- och flerspråkighetsperspektiv för lågstadielärare som fick automatisk behörighet i sva genom sin lärarlegitimation.
• Stärkta möjligheter för huvudmän att låta låg- och mellanstadielärare med behörighet i svenska läsa 15-poängskurser i svenska som andraspråk.
• Stärkta möjligheter för huvudmän och rektorer att organisera för kvalitativ undervisning i både svenska och svenska som andraspråk i skolans tidigare år i grundskolans tidigare årskurser.
• Verkställande av de förslag som lades fram i översynen av svenskämnena (Skolverket, 2022).

Läs mer

Skolinspektions tillsynsrapport: Skolors genomförande av garantin för tidiga stödinsatser

NC:s remissyttrande angående Läsa-Skriva-Räkna-garantin

"Läskrisen" behöver ett andraspråksperspektiv