Som ett led i att belysa andraspråksperspektiv i den tidiga läs- och skrivundervisningen har Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) träffat Åsa Wedin, doktor i tvåspråkighet och senior professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna i Sverige. Åsas viktigaste budskap är att vi behöver förstå tidig läs- och skrivutveckling som något som sker sammanflätat med språkutvecklingen, och inte se läs- och skrivinlärning som separerade delar. Barn lär sig nämligen inte språk på samma sätt om vuxna gör.

Barn behöver sammanhang medan vuxna är bättre på att öva delfärdigheter

– Det är viktigt att se läs- och skrivutvecklingen som en del av barnens språkutveckling generellt. Barn med svenska som andraspråk utvecklar flera språk parallellt och i språkutvecklingen ingår att lära sig läsa och skriva på de olika språken. Medan barn enklast utvecklar språkliga färdigheter, i tal och skrift, genom social samvaro med andra, är många vuxna bättre på att lära sig språk genom att explicit träna, exempelvis ord och grammatiska företeelser. Barn har svårt för att se på språk ur ett metaperspektiv och att förstå att medveten träning kan leda till att man blir bra på att läsa och skriva, förklarar Åsa och fortsätter:

– Barn är bättre än vuxna på att lära sig genom socialt deltagande. Det betyder att de bäst lär sig läsa och skriva genom att delta i sammanhang där skrift används på sätt som de upplever som meningsfullt. Medan många vuxna är bra på att lära sig genom att öva delfärdigheter är det bättre för barn att använda språk i sammanhang, att ta in helheter och därefter lära sig vilka delar språket består av, så som att lyssna ut ord och ljud ur talat språk. Därför har läraren en viktig roll både i att skapa sådana meningsfulla sammanhang och att visa på olika företeelser, så som ord och enskilda ljud.

Så om barn bäst lär sig naturligt vad behöver då läraren tänka på?

– Man brukar säga att barn lär sig läsa och skriva bäst genom att just – läsa och skriva. Forskning har visat att på samma sätt som olika personer lär sig språk på olika sätt använder barn som får möjlighet till det också olika sätt för att lära sig läsa och skriva. Det är alltså viktigt att skapa möjligheter för barn att använda skrift på olika sätt, genom att läsa och skriva och att tala om skrift, säger Åsa. 

– För andraspråkselever är det bra om skriftspråksutvecklingen kan börja på ett språk som barnet kan bra. Om det inte är möjligt att anordna den första skriftspråksundervisningen på annat språk än svenska är det viktigt att en utbildad lärare i svenska som andraspråk ansvarar för skriftspråksundervisningen, just för att se till att barnet får rätt stöd i utvecklingen av språkfärdigheter i svenska samtidigt som läs- och skrivinlärningen sker.  

– Det är viktigt att andraspråkseleven direkt får goda möjligheter att utveckla talspråket på svenska så att den tidiga skriftspråksutvecklingen kan bygga på det, om den inte kan bygga på andra språk eleven kan sedan tidigare. Här spelar en välplanerad undervisning i svenska som andraspråk en jätteviktig roll. Det finns två svenskämnen, svenska och svenska som andraspråk, av en anledning. Även om det finns likheter och mycket är detsamma, så skiljer sig ämnena delvis åt. Detta för att andraspråkselever ska få en ändamålsenlig undervisning. För detta krävs utbildade lärare i svenska som andraspråk. Det är viktigt att den tidiga språk-, läs- och skrivundervisningen av just andraspråkseleverna sker i ett andraspråksperspektiv. 

Kan det verkligen vara vettigt att arbeta med flera skriftspråk samtidigt?

– Det finns inte någon enkel regel att följa som passar för alla. Genom att kloka lärare samverkar, lärare i svenska som andraspråk och lärare i övriga ämnen, inte minst modersmålslärare, och studiehandledare när sådan finns till hands, kan man hitta sätt att hantera skriftspråksutvecklingen på det enskilda barnets olika språk. För vissa barn kan det vara lämpligast att först börja på ett annat språk och för ett annat kan det ske parallellt på flera språk. Om utvecklingen börjar tidigt, under mer lekartade former, kan barnet självt använda sina olika språk i sin väg mot att lära sig läsa och skriva. 

– Det finns inget som säger att barnet automatiskt blir förvirrat av att exempelvis lära sig arabisk och latinsk skrift samtidigt. De skrivs åt olika håll men i arabiska är skriften utvecklad för att den ska skrivas från höger till vänster och i latinsk skrift är det naturligt att gå från vänster till höger. Vissa barn har svårare för läs- och skrivriktning men inget talar för att dessa svårigheter skulle öka av att lära sig två skriftspråk samtidigt, poängterar Åsa. 

Barns användning av skrift är multimodal

Barns eget användande av skrift i vardagslivet karakteriseras av multimodalitet. Det innebär att användande av skrift ofta sker parallellt med tal och med användande av olika verktyg, så som tryckt text, penna och papper, digital skärm, tangentbord och annat. Man skriver, talar, läser, svajpar och klickar och skriftspråkandet sker ofta tillsammans med någon. 

– Vid användning av digitala verktyg förekommer ofta olika språk, där engelska är ett av de språk som de flesta barn möter både i tal och skrift, men även andra språk som är aktuella för barnen. Engelskan och andra språk kan därför vara viktiga delar i de erfarenheter som barnen byggt utanför skolan. Det betyder att läsande och skrivande i skolan behöver vara öppen för modaliteter och för olika språk parallellt, berättar Åsa. 

Barn lär sig genom att använda skrift i meningsfulla sammanhang

– Barnets emotionella upplevelse har stor betydelse för motivationen och för viljan att investera all den kraft som behövs för de flesta barn att utveckla goda läs- och skrivfärdigheter, understryker Åsa. Den som är avslappnad och känner sig glad lär sig bättre än den som känner sig rädd och osäker.

– Engagemang är grunden för allt lärande och när arbetet känns meningsfullt ökar också engagemanget. För andraspråkselever har det exempelvis stor betydelse att uppleva att tidigare erfarenheter erkänns och används. Till detta hör att barnens tidigare språk synliggörs och används i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Den som är ny i svenska språket, men kan läsa och skriva på ett språk som han eller hon kan bättre kan sedan med hjälp av studiehandledare arbeta med att översätta till svenska. Ett exempel är att skriva tvåspråkiga sagor. Där kan digitala verktyg för skapande av illustrerade texter vara till hjälp.

– Förutom att det stärker läs- och skrivinlärningen så stärker det samtidigt känslan av att vara delaktig och betydelsefull i den sociala gemenskapen, fortsätter Åsa. För elever som kommer från socioekonomiskt svaga miljöer kan engagemang vara avgörande. De elever som har extra utmaningar har extra behov av att känna eget intresse av att läsa och skriva. 

Betyder det att fonologisk kunskap inte är så viktig för lärare i de tidigare skolåren?

– Nej, absolut inte. Lärare behöver ha god kunskap om både svenskans fonologi och grammatiska struktur, för att kunna planera undervisningen och för att kunna avgöra var enskilda barn behöver stöd och vad som är nästa steg för detta barn, säger Åsa och fortsätter:

– För andraspråkseleverna är det också viktigt med lärare som har kunskap i svenska språkets struktur i relation till andra språk. För barn som har svenska som sitt andraspråk och som ännu inte kommit så långt i sin svenska är det lättare att urskilja enskilda ljud i sina tidigare språk. De kan ännu ha svårt för att uppfatta vissa ljud i svenska. Det kan till exempel handla om skillnader mellan tonande och tonlösa konsonanter (p/b, d/t, v/f) eller att uppfatta alla konsonanter i kluster som i strumpa och skratta. 

– Vilka barnens tidigare språk är påverkar vilka ljud som kan vara problematiska. Till detta kommer att barns hörsel och tal också påverkar deras förmåga att uppfatta enskilda ljud och dess kopplingar till bokstäver. Detta gäller alla barn, oavsett vilka språk de möter i hemmet. Alla barn i förskoleklass och de tidigare skolåren har ju ännu inte lärt sig forma alla ljud i det egna talet, poängterar Åsa.

– En utmaning kan till exempel gälla att uppfatta skillnader mellan svenskans alla olika vokalljud. I många språk finns till exempel inte en skillnad mellan rundade och orundade vokaler (i/y, e/ö) men det kan också handla om andra saker. Som exempel på hur vokalljud kan orsaka problem kan vi ta ordet alla. De flesta vuxna svenskar skulle nog säga att det består av fyra bokstäver och tre ljud. Ett barn som bara hört ordet talas hör kanske att det består av fyra ljud. Innan första /a/ kommer nämligen en glottisstöt, det vill säga ett ljud från struphuvudet. För ett barn som redan kan läsa på arabiska skulle detta ljud vara viktigt.  I arabiskan är nämligen glottisstöten är en konsonant som skrivs أ. Så ett ljud som inte uppmärksammas i svenskans skrift är alltså en nödvändig och synlig konsonant i arabiska.

– Även att förstå prosodins betydelse, det vill säga betoning, längd och intonation är viktigt. I svenska språket är prosodin betydelsebärande, och beror till viss del på ordens morfologi. Eftersom detta är ovanligt i de flesta av världens språk, blir det en svårighet för många andraspråkselever. Lärare behöver helt enkelt känna till skillnader mellan talad och skriven svenska. 

Vill du lyfta något mer kring ett andraspråksperspektiv på tidig läs- och skrivundervisning?

- Avslutningsvis jag vill betona att läraren behöver hålla kontroll på alla barns individuella utveckling. Ett sätt är att med jämna mellanrum, lämpligen månadsvis, kolla av varje elevs behärskning av enskilda bokstäver och progressionen när det gäller läs- och skrivfärdigheter. En sådan bedömning är ett avgörande underlag när läraren planerar undervisningen.

 

Åsa Wedin

Åsa Wedin är filosofie doktor i tvåspråkighet och senior professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna i Sverige.  Hon har tidigare arbetat som lågstadielärare och senare med lärarutbildning och forskning med inriktning mot flerspråkighet och litteracitet. Hon har ett särskilt intresse för tidig skriftspråksutveckling hos yngre barn och vuxna med svenska som andraspråk och har publicerat flera böcker inom dessa områden. De senaste åren har hon arbetat med forskning om tidig skriftspråksutveckling för vuxna inom svenska för invandrare och om modersmålsundervisning i Sverige.

 Åsa Wedins profilsida

Åsa Wedin. Foto: Heléne

Åsa Wedins förslag på vidare läsning

• Schmidt, C. (2023). Kommunikativa klassrumspraktiker: Tidig läs- och skrivundervisning.  Studentlitteratur 
• Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Studentlitteratur
• Wedin, Å ([2011] 2017). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Studentlitteratur