Bedömningsstödet Bygga svenska.

Bygga svenska är ett bedömningsstöd för att observera och kartlägga elevers andraspråksutveckling i svenska. Det presenteras som ett stöd för nyanländas språkutveckling men är applicerbart och användbart för alla elever som utvecklar svenska som ett andraspråk. Det lanserades 2017 och inte långt därefter började Loviselundsskolan, en F–6 skola i Hässelby gård, Stockholm, använda materialet.

– Vi ville utveckla rutiner kring behovsbedömningar för att se vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk, berättar Marina Rubenian, speciallärare och samordnare i svenska som andraspråk. Tidigare saknade vi passande verktyg för att bedöma elevernas andraspråksutveckling och hade därför ingen riktig likvärdighet i behovsbedömningarna. De gjordes på olika sätt. På den tiden var det faktiskt ganska ovanligt att eleverna fick undervisning i svenska som andraspråk. Idag läser ca 80 procent av våra elever sva, och det är jämt fördelat mellan låg- och mellanstadiet. Ökningen handlar dels om att elevunderlaget har förändrats och att vi nu har färre elever med svenska som modersmål, dels om att vi har blivit bättre på att se att även elever som kommit långt i sin andraspråksutveckling kan behöva undervisning i svenska som andraspråk.

Behovsbedömningar med Bygga svenska

Ämnet svenska som andraspråk är unikt i svensk grundskola eftersom det är behovsprövat. Det är likvärdigt svenskämnet och ska, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, för elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och för invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.

– Även om Bygga svenska inte uttryckligen är ett material för att göra behovsbedömningar tycker vi att det hjälper oss att göra en kvalitativ bedömning och att fatta välgrundade beslut, säger Ida Ängvard, lärare i svenska som andraspråk på Loviselundsskolan. Materialet hjälper oss att analysera och kartlägga elevernas andraspråksutveckling – vilket också är grunden i en behovsbedömning. 

I Bygga svenska beskrivs elevernas andraspråksutveckling i fem steg, från nybörjare, steg 1, till avancerad, steg 5. 

– Det finns inga rekommendationer i Bygga svenska för när en elev gynnas mest av att läsa svenska eller svenska som andraspråk. När en elev ligger på steg 5 tittar vi extra noga på om eleven bör få undervisning i svenska istället för i svenska som andraspråk. Vid svåra fall gör flera lärare behovsbedömningen tillsammans, säger Ida. Undervisande lärare i svenska som andraspråk stämmer också av behovsbedömningen med övriga undervisande lärare.

Inledningsvis var det Marina som gjorde behovsbedömningarna för de närmare 500 eleverna, men det blev snabbt ohållbart. Om någon annan än den undervisande läraren gör analyserna och bedömningen missar man dessutom en av styrkorna med materialet, nämligen kopplingen till undervisningen.

– Det viktigaste är ju egentligen inte behovsbedömningen i sig, utan att eleverna sedan får en kvalitativ undervisning i rätt svenskämne, påpekar Ida. Till skillnad från mer avgränsade material som till exempel Sva-luppen ger Bygga svenska en gedigen analys som man kan grunda både behovsbedömningar och undervisning i. Det är omfattande, men det omfattande är något positivt. 

Med Bygga svenska kan lärare bedöma elevers andraspråkutveckling inom tre områden: talat språk (tala och lyssna), läsa och skriva. Respektive område är indelat i fem steg, från nybörjare till avancerad och stegbeskrivningar är anpassade efter elevernas ålder. Bygga svenska finns för åk 1–3, 4–6 och 7–9 samt gymnasieskolans introduktionsprogram. Till stegbeskrivningarna för de olika områdena finns det specifika observationspunkter som sva-läraren kan använda för att systematiskt följa elevens framsteg. Man observerar också utvecklingen av andraspråksdrag.

– Jag känner själv att jag utvecklat min kompetens med Bygga svenska, säger Ida. Jag kan nu bättre planera för att undervisningen ska utveckla elevernas svenska, parallellt med de språkliga förmågorna. För att göra det tar jag avstamp i både stegbeskrivningar och observationspunkter.

Ida Ängvald läser gärna bilderböcker tillsammans med eleverna. "Det finns idag så många fantastiska böcker, som passar även för äldre åldrar", säger hon. Foto: Isabelle Castro

Arbetet med Bygga svenska har stärkt sva-ämnet

– Bygga svenska har verkligen hjälp oss att synliggöra de två svenskämnena och sva-elevernas rätt att få undervisning som utgår ifrån ett andraspråksperspektiv. I Bygga svenska finns det teoriavsnitt som vi har läst och diskuterat tillsammans på skolan. Vi har också tittat på likheter och skillnader i kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk i Lgr22. Efter revideringen har de blivit tydligare framskrivna. 

– Idag är det undervisande lärare i svenska och svenska som andraspråk som gör behovsbedömningarna, berättar Marina. De allra flesta har fått utbildning i att använda Bygga svenska genom att gå en kurs som anordnas av Utbildningsförvaltningen i Stockholm. Den behövdes! Vi provade först att lärarna själva satte sig in i materialet, men det är lite för avancerat och omfattande, speciellt om man inte är behörig i svenska som andraspråk och har tidigare kunskaper om till exempel andraspråksdrag. 

– Samtidigt som lärarna går kursen så hjälps vi åt här på skolan och stöttar varandra, förklarar Ida vidare. Vi gör gemensamma bedömningar och pratar om hur man kan skapa rutiner så att bedömningarna inte tar allt för lång tid. För det tar tid att börja använda Bygga svenska. Tid att sätta sig in i materialet och få kläm på stegen, observationspunkterna och vad det sedan innebär för undervisningen. 

– Vi har blivit mer samspelta här på skolan, och kunskapen om ämnet svenska som andraspråk har ökat. I början var det lite svårt att få med alla på tåget, men nu har det blivit till ett fint teamwork. Vi har ”skyndat framåt sakta” tillsammans genom materialet. Om Bygga svenska ska komma till sin rätt behövs tid, planering och samarbete på skolans samtliga nivåer, bygger Marina på.

– Extra roligt är att fokus på sva-ämnet har lett till att flera svensklärare i låg- och mellanstadiet har valt att fortbilda sig för att få kunskap och behörighet i svenska som andraspråk, säger Ida. Idag undervisar jag våra nyanlända elever i förberedelseklass i svenska som andraspråk, medan övrig sva-undervisning sker parallellt med undervisningen i svenska, med en lärare i ett klassrum. Vi vet att det är svårt att säkerställa att alla elever får undervisning i det svenskämne de har rätt till med den här organisationsmodellen, inte minst när lärarna saknar utbildning inom svenska som andraspråk. Därför är vi extra glada att skolledningen satsar på fortbildning i sva!

Information till vårdnadshavare

Idag har Loviselundsskolan ett ett årshjul för behovsbedömningar och uppföljning av sva-undervisningen. Senast i maj ska eleverna i förskoleklassen veta om de har behov av att läsa svenska eller svenska som andraspråk. För behovsbedömningen användes främst ”Hitta språket”, ett kartläggningsmaterial som är obligatoriskt för alla förskoleklasser. Man kartlägger också när och hur de flerspråkiga eleverna använder de språk de kan. Lärarna tittar dessutom i delarna för talat språk i Bygga svenska. Från årskurs 1 använder lärarna på Loviselundsskolan alla områden i Bygga svenska och i maj gör de behovsbedömningar i årskurs 1, 3 och 5.

Marina Rubenian visar skolans årshjul för bedömningar inom sva-ämnet. Under februari till april är bedömningsarbetet som intensivast inför beslut om undervisning i sva i maj.

– När vi har gjort en behovsbedömning och fattat beslut om att en elev ska läsa svenska som andraspråk skickar vi hem det till elevens vårdnadshavare, berättar Marina. Med stöd i Bygga svenska kan vi nu ge välmotiverade och tydliga förklaringar till behovsbedömningen som vårdnadshavarna förstår. Vi har också skapat en broschyr med information om ämnet svenska som andraspråk som följer med beslutsutskicket. Broschyren förklarar att det finns två olika men likvärdiga svenskämnen och vad det innebär i undervisningen. Detta har lett till att vårdnadshavare har fått en ökad förståelse för skillnaderna mellan de två svenskämnena och skolans bedömningsarbete. 

Bygga svenska i det systematiska kvalitetsarbetet

– Vi har precis fått in Bygga svenska och bedömningarna av elevernas andraspråkutveckling i våra resultatdialoger, berättar Marina. Två gånger per termin träffas klassens mentorer och skolledningen för att följa upp resultat. Här ser vi att Bygga svenska är en tillgång. Det är ett konkret sätt att följa upp effekten av undervisningen och de förutsättningar som sva-ämnets organisation ger. 

– I och med att Bygga svenska kommer in i våra resultatdialoger kommer det också att falla sig naturligt att genomföra mer kontinuerliga behovsbedömningar. Tidigare hade vi obligatoriska behovsbedömningar inför stadieövergångarna, men lärarna har alltid haft möjlighet att justera vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk när behov uppstår däremellan. Jag tänker att de kontinuerliga behovsbedömningarna nu kanske kan komma att bli en del av resultatdialogerna, säger Ida. Vi har fått införa de obligatoriska momenten successivt så att arbetsbördan med all dokumentation ska bli hanterlig för lärarna.

– Min styrka som speciallärare och samordnare i sva är att se helheten och att jobba med sva-ämnets organisatoriska förutsättningar, säger Marina. I det arbetet har Bygga svenskas fem steg varit ett värdefullt redskap. Stegen hjälper till att synliggöra elevernas behov och kommer att vara ett viktigt analysunderlag för vidareutveckling av sva-organisationen på skolan. 

Information från Bygga svenska hjälper lärare att planera undervisningen

Till respektive steg inom områdena talat språk, läsa och skriva finns det i Bygga svenska åldersanpassade förslag på stöttning och undervisning för elevernas språknivå. Information om vilket steg eleverna befinner sig på kan därför hjälpa lärarna att anpassa undervisningen.

– Bedömningarna utifrån Bygga svenska hjälper mig att planera min undervisning, säger Ida. Om vi till exempel ska skriva en återberättande text tillsammans i klassen kan jag planera olika grader av stöttning utifrån vilket steg elevernas språkutveckling befinner sig på. Med eleverna på steg ett skriver jag en gemensam text i Widgit (med tillhörande bildstöd) om en gemensam upplevelse. Eleverna på steg två skriver enskilt eller i par med hjälp av foton från händelsen, nyckelord samt startmeningar. Eleverna på steg tre skriver enskilt med hjälp av foton från händelsen, fler och mer avancerade nyckelord från flera ordklasser och sambandord. När jag ger eleverna individuell återkoppling på deras texter anpassar jag den efter genrens språkliga drag, men också efter sådant som jag sett i observationspunkterna att eleverna behöver utveckla specifikt.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med Bygga svenska

– Just nu jobbar vi mycket med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, och även i det arbetet tar vi stöd i Bygga svenska. Till varje stegbeskrivning finns det exempel och förslag på stöttning som kan användas i undervisningen. Detta är något att ta fasta på i ämnesundervisningen, understryker Ida. Nu på höstlovet har vi en halvdag tillsammans där vi pratar om vilken stöttning som kan passa i olika ämnen för olika elever. Där har jag gjort ett förslag på hur det kanske skulle kunna se ut i slöjdundervisningen som jag tänker att vi ska ha som diskussionsunderlag och utgå ifrån.

– Vi ser en stor potential i att mötas i det här tillsammans med samtliga lärare på skolan, säger Ida och Marina. Det har tidigare funnits en tendens att förenkla undervisningen när man känt att elevernas språk inte riktigt räcker till, istället för att justera stöttningen. Vår förhoppning är att arbetet med Bygga svenska och informationen som tas upp i resultatdialogerna kommer att underlätta planeringen av generella anpassningar samt planeringen av stöttning i all undervisning. Att få en samlad bild av elevernas språkutveckling på gruppnivå i ett dokument är värdefullt. Vi hoppas att lärare ska se och uppleva Bygga svenska som ett stöttande verktyg för all sin undervisning och inte endast vid behovsbedömningar.