Genom att utgå från för eleverna relevanta situationer, erbjuder Linda och Jenny sina elever på studieväg 1 en undervisning som gör att de direkt kan tillämpa vad de har lärt sig i verkliga livet. De har flera exempel på att undervisningen är uppskattad. 

– Vi har aldrig haft så motiverade elever. De berättar för oss hur de nu själva kan gå och byta saker i affären. Och det har också kommit elever från andra klasser som vill lära sig det våra elever får lära sig. En elev bad att få vårt material, och kom sedan tillbaka och berättade att hon hade varit på Skopunkten och bytt ett par skor, berättar Jenny och Linda och ler.

Jenny Hast och Linda Fromm Wikström. Foto: Marie Wadstedt

Elevernas beställningar

Undervisningen utgår på ett tydligt sätt från elevernas behov av lärande, och det är bland annat möjligt på grund av de språkstödjare som är anställda i Uppsala. Tack vare dem kan Jenny och Linda samtala med eleverna kring vad de vill lära sig och i vilka situationer språket inte räcker till. 

– Det är fint att eleverna kan få möjlighet att uttrycka sina behov på modersmålet, förklarar Jenny. 

Även om språkstödjarna är en fantastisk tillgång är de inte en förutsättning för Jennys och Lindas sätt att arbeta. Det går också att få syn på elevers behov av lärande i den dagliga undervisningen. Lärare kan träna upp sin lyhördhet inför elever önskemål. Jenny och Linda använder begreppet beställningar för de signaler som visar vad deras elever vill lära sig mer om. 

– Vi tänker att det går att komma långt även utan språkstöd, för man får ju beställningar i klassrummet hela tiden. Till exempel när elever frustrerat visar ett kvitto när någonting har blivit fel på affären, då förstår vi ju att det finns ett behov av språklig utveckling. Eleverna signalerar hela tiden, och det är upp till oss att plocka upp deras beställningar. Om man som lärare är inställd på att ta upp beställningar behövs det inte så mycket mer.

En elevbeställning är alla de tecken som eleverna visar på att behöva lära sig något. Det kan vara att en elev kommer med ett brev som hon inte förstår, att de inte vet hur skannern fungerar i affären eller hur man frågar efter en viss vara. Foto: Mostphotos

En beställning kan dyka upp både i och utanför klassrummet, och Jenny berättar om ett exempel från när klassen var på gymmet tillsammans och några av eleverna inte hade egna hänglås med sig. Då kunde vissa av dem enbart säga ”lås” för att utrycka att de ville låna ett lås, eller kanske bara visa upp ett lås utan att säga något. Detta var en tydlig beställning på att de här eleverna behöver lära sig fraser för att låna lås på gymmet och i förlängningen även för att låna andra saker i andra situationer. På så sätt kan beställningen om att ”låna lås” bli relevant för fler elever.

Utifrån beställningarna skapar Jenny och Linda teman i undervisningen. Linda förklarar att tematiskt arbete egentligen inte är något nytt i undervisningen, men att utgångspunkten i elevbeställningar gör temana mer meningsfulla. En utmaning på studieväg 1 kan vara att göra temana tillräckligt avgränsade, berättar Jenny. 

– Istället för att bygga ut ett tema kan vi behöva krympa innehållet och verkligen bryta ner situationerna i mindre beståndsdelar för att låta eleverna träna på hanterbara enheter. Vi formulerar fraser som är användbara i de aktuella situationerna och sedan tränar vi på dem länge, länge i klassrummet. Eleverna behöver känna sig säkra på fraserna i klassrummet, annars kan de inte använda dem i verkligenheten.

Jenny och Linda skapar med små medel eget material som eleverna känner igen sig i. Det har visat sig mycket framgångsrikt för eleverna på studieväg 1. På bilden ser vi eleven Gimja Gebremedhine Ageba. Foto: Linda Fromm Wikström

Lärandemål

En del i att skapa sammanhållna och relevanta teman, är att formulera lärandemål. Lärandemålen ringar in vad det är eleverna ska lära sig inom varje tema, och är till hjälp för att konkretisera vad det är eleverna ska lära sig. De behöver vara så pass avgränsade att det är möjligt för eleverna att få en överblick av vad som förväntas av dem, och kan till exempel innebära att eleverna ska kunna låna och lämna tillbaka böcker på biblioteket. Lärandemålen utgår ifrån elevernas beställningar och kan hjälpa till att konkretisera olika moment i större beställningar.

Linda förklarar att lärandemålen sällan presenteras i början av en undervisningsperiod, utan mer successivt bland annat genom det bildstöd som lärarna använder. Linda använder bilder på olika platser: affären, postutlämningen, biblioteket eller apoteket. Sedan kan hon enkelt i datorn klistra in en elevs bild och en pratbubbla med den aktuella frasen i. Då ser det ut om att eleven är på den platsen. Abstraktionsnivån sänks då avsevärt och mindre energi behöver läggas på att förstå bilden och mer energi kan användas till själva frasinlärningen.

– Eleverna får något att koppla fraserna till med bilder på konkreta situationer där de kan se sig själva. Jag som lärare kan använda det här pappret för att åskådliggöra lärandemålen, och eleverna får så klart ta hem det för att träna på egen hand. Sen kan det bli väldigt roligt också, för eleverna att se sitt ansikte på någon annans kropp.

Lärandemålen bidrar också till att bedömningssituationen blir enklare för eleverna att överblicka. Det blir helt enkelt lättare för eleverna att förstå vad de förväntas lära sig. Om ett lärandemål är att eleverna ska kunna tala om att de vill låna ett lås, kan det förmedlas genom att läraren visar den bild som eleverna tränar med berättar Jenny, och Linda förklarar vidare:

– Vi som lärare har ett pedagogiskt språk, akademiskt om man så vill, och teorier kring språket. Vi har till exempel grammatiska kunskaper som är rena grekiskan för våra elever. Vi kan inte presentera lärandemål kopplade till denna typ av teoretisk kunskap. Vi måste visa dem de saker vi vill att de ska kunna. Vi kan inte formulera dem för eleverna i text utan vi måste visa det konkret och påtagligt. 

Autentiskt material istället för läromedel

I och med att Linda och Jenny skapar eget undervisningsmaterial har de möjlighet att själv välja vad eleverna ska träna på. Förutom bildstödet gör de även manus till rollspel där eleverna får träna på de aktuella orden och fraserna. De ställs då ibland inför pedagogiska överväganden som kan vara ganska svåra men är nödvändiga för att anpassa undervisningen.

– Fördelen med det här är väl snarare att vi blir också tvungna att hela tiden göra de pedagogiska överväganden som gör oss till bättre lärare. Det finns jättebra läromedel, men det pedagogiska ansvaret är ändå alltid mitt. Jag måste välja rätt fraser i olika situationer, och väga det som är grammatiskt korrekt mot det som är rimligt för våra elever att lära sig. Det viktiga är ändå att de kan göra sig förstådda, understryker Jenny.

Planeringen tar egentligen inte så mycket tid förklarar Linda, och en viss del av planeringen sker direkt i klassrummet. Det handlar om att släppa kontrollen och bygga undervisningen tillsammans med eleverna.

– Det bästa är när jag får något direkt i handen från eleven, säger Linda. Då kan jag direkt gå och skanna det så att vi kan titta på det tillsammans. När eleven kommer med en beställning vill jag gärna plocka upp den så snabbt som möjligt.

Tecken som stöd

Ytterligare ett viktigt inslag i undervisningen är tecken som stöd. Det saknas ännu forskning kring hur tecken som stöd fungerar för olika grupper, inte minst vuxna andraspråksinlärare, och Linda är noga med att poängtera att det inte handlar om att lära eleverna ett nytt språk. I hennes undervisning fungerar tecknen som ett stöd för minnet och det talade språket. 

Linda använder olika tecken för de ord som är som eleverna ska lära sig, ord som ingår i det aktuella temat. Hon kan sedan använda ett tecken för att hjälpa eleverna komma ihåg ett ord de tillfälligt har glömt. Eleverna kan också själva använda tecknen, vilket kan hjälpa dem att komma ihåg ordet.

– Det är så häftigt att se just när de glömmer ord, utbrister Linda. Om jag tecknar då, så kan tecknet fungera som en brygga för minnet. Det händer också att elever först tecknar ett ord, för att direkt efter säga ordet, och det är underbart att se för mig som lärare. Meningen är ju inte att de ska lära sig teckna, men jag kan se att det hjälper vissa att komma ihåg vad de ska säga. Det blir som ett kroppsminne.

Med hjälp av enkla tecken kan eleverna ibland på egen hand komma ihåg ord som de tillfälligt har glömt. Foto: Linnea Ihala

Jennys och Lindas råd

För att sammanfatta ber vi Jenny och Linda att komma med tre råd till lärare som undervisar på studieväg 1.

1. Var lyhörd för elevernas beställningar, för de finns hela tiden och överallt. Och det skapar så mycket engagemang hos eleverna när de märker att de får lära sig det de behöver. 
2. Börja i det lilla. Det är ganska lätt att göra det vi gör med bilder och pratbubblor till exempel. Och var inte rädd att lämna eleverna ensamma om du behöver gå och kopiera något att använda i undervisningen. Låt eleverna jobba med mängdträning av att kanske forma bokstäver under tiden – det behöver de också.
3. Släpp läroböckerna! Det finns visserligen läromedel som är väl anpassade till studieväg 1 men det finns aldrig ett läromedel som är anpassat till just den elevgrupp som vi har framför oss just nu. Och det blir alltid bättre om vi använder närmiljön för att hämta autentiskt undervisningsmaterial. Det går inte att utgå ifrån ett tecknat låtsaskvitto i en bok! Det är svårt för eleverna att koppla det där ritade kvittot till ett riktigt kvitto, med saker som de själva brukar köpa.

Läs mer

Resurser och reportage för sfi-lärare som arbetar med kortutbildade:

”Vi vill att de ska lämna lektionen med en känsla av att ha lyckats”

LASLLIAM

Litteratur om undervisning i grundläggande litteracitet för vuxna

Modersmålsstöd inom vuxenutbildningen

Mobiltelefonen fungerar bra för studieväg 1 vid distansstudier