Markaryd är en liten kommun på dryga 10 000 invånare i södra Småland, på gränsen till Skåne. I kommunens fyra grundskolor går ca 1 100 elever och i gymnasieskolan ca 300 elever. 35 procent av eleverna har utländsk bakgrund, men andelen varierar stort mellan skolorna. I norra kommundelen är andelen elever med utländsk bakgrund ca 55 procent. Runt fem procent av eleverna är nyanlända. Arabiska är det största modersmålet bland eleverna i Markaryds grundskolor, följt av polska, albanska, bosniska och rumänska. 

En satsning på ämnet svenska som andraspråk

– Vi har sett många vinster med att satsa på att utveckla ämnet svenska som andraspråk (sva). Först och främst har vi stärkt elevernas rätt till den undervisning de har behov av, och likvärdigheten kring sva-ämnet i kommunens skolor har ökat. Vi har fått en samsyn inom kommunen och en röd tråd mellan ämnet i grundskolan och gymnasieskolan. Sva-ämnets status har höjts. Vi jobbar för att rektorerna ska känna att de har huvudmannens stöd och att deras problem och utmaningar kring att skapa organisatoriska förutsättningar för sva-ämnet tas på allvar. Men det ekonomiska läget begränsar huvudmannens möjligheter att gå in och stötta med till exempel fortbildning just nu, säger Anna Svärd. Det är en fråga vi behöver lyfta med politikerna.  

Anna Svärd jobbar idag som undervisande lärare i svenska och svenska som andraspråk på högstadiet och gymnasiet. Hon har också ett kommunövergripande uppdrag som sva-utvecklare på 25 procent. Under 2021 till 2023 tog Markaryd del av Skolverkets riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och elevers utbildning. En av insatserna handlade om att ta fram nya riktlinjer och rutiner för ämnet svenska som andraspråk i kommunen.

Anna Svärd gick NC:s SKUA-utvecklarutbildning läsåret 2018–2019. Foto: Cajsa Andersson

– När vi tittade på vårt analysunderlag såg vi en grupp elever med svenska som andraspråk som hade låga betyg och utmaningar att lyckas i skolans olika ämnen. Vi satte det i relation till att flera av dem inte fick den kvalitativa undervisningen i ämnet svenska som andraspråk som de har rätt till. Där brast vi i likvärdighet mellan skolorna. Vi hade inga gemensamma riktlinjer och rutiner kring till exempel behovsbedömningar och organisation av sva-ämnet. Här såg vi flera frågor som vi behövde ta tag i, och kommunen beslöt att inrätta funktionen sva-utvecklare för att ha någon som höll ihop och stöttade enheternas utvecklingsarbete.

Hittade former och rutiner för behovsbedömningar

I grundskolan är svenska som andraspråk behovsprövat och det är rektor som fattar beslut om vilket svenskämne eleven ska läsa. I gymnasieskolan kan elever med annat modersmål än svenska välja svenskämne, men det bör fortfarande utgå utifrån elevens behov. När behovet av andraspråksundervisning upphör läser eleverna istället svenska. Det är inte nationellt reglerat hur behovsprövningar bör gå till, och det är upp till varje huvudman att skapa likvärdiga rutiner för det.

–Varje läsår, i början av vårterminen, genomför vi kontinuerliga behovsbedömningar för att säkerställa att eleverna får undervisning i rätt svenskämne. Det är den undervisande läraren i svenska eller svenska som andraspråk som gör bedömningen. Vi har hittills använt en förenklad bedömningsmodell, en komprimerad version av Bygga svenska med fokus på de övergripande stegbeskrivningarna och tre istället för fem språkutvecklingsnivåer. Modellen togs fram tillsammans med lärandekonsult Linda Castell i väntan på att kommunens lärare skulle få utbildning i Bygga svenska. Vi kände att vi inte kunde skjuta upp arbetet med behovsbedömningarna och på det här sättet fick vi också en ingång till Bygga svenska, förklarar Anna.

– Nu, under hösten 2024, påbörjar alla kommunens sva-lärare och en del av svensklärarna kompetensutveckling i Bygga svenska tillsammans med Linda Castell, så vi räknar med att kunna övergå till det kompletta stödmaterialet så småningom. Under insatsen kommer vi också att gå in mer på de olika observationspunkterna och andraspråksdragen.  På så vis får lärare också ett bättre, formativt underlag, som de kan använda för att planera en undervisning utifrån elevernas andraspråksutveckling och behov. 

Bättre förutsättningar för gymnasieskolan

– Förutsättningarna för gymnasiet att planera för lärartjänster och undervisningsgrupper i svenska som andraspråk har blivit mycket bättre. I samband med gymnasievalet fyller eleverna i om de vill läsa svenska eller svenska som andraspråk. Till skillnad från i grundskolan är sva-ämnet på gymnasiet inte behovsprövat utan elevens val. Vi har dock sett att de allra flesta av eleverna väljer det ämne som deras lärare rekommenderar vid behovsbedömningen på vårterminen i åk 9. Tillsammans med det informationsmaterial för svenska som andraspråk i gymnasieskolan som vi har skapat för elever och vårdnadshavare – som finns på svenska, engelska och arabiska – gör eleverna mer medvetna val och vi har färre byten mellan svenskämnena när eleverna börjar gymnasiet.

Huvudmannen stöttar rektor i att organisera sva på bästa sätt

Svenska som andraspråk har en egen kursplan, med ett centralt innehåll som både överlappar och skiljer sig från ämnet svenska. Mest påtagligt är att all undervisning i sva-ämnet ska utgå ifrån ett andraspråksperspektiv. Det är inte reglerat hur sva-ämnet ska organiseras och i Markaryd har olika skolor olika modeller. En lösning som flera grundskoleenheter implementerat är ett system med tre undervisande lärare på två klasser. Beroende på elevernas behov i respektive årskurs skapar man två grupper i sva och en i svenska, eller vice versa. Även i gymnasiet har man satsat på separata undervisningsgrupper.

– Behovsbedömningen och att elever i gymnasiet gör ett informerat val är ett första viktigt steg, men det viktigaste är trots allt att eleverna sedan får en kvalitativ undervisning i rätt svenskämne. Vid våra första analyser såg vi att elever i grundskolan ibland bedömdes utifrån, och fick betyg i svenska som andraspråk, trots att undervisningen följde kursplanen i svenska utan ett andraspråksperspektiv. Inte sällan berodde det på att de undervisande lärarna inte hade rätt förutsättningar för att undervisa, berättar Anna.

Årliga möten för att planera sva-organisation

– Idag träffar jag, i rollen som kommunens sva-utvecklare, rektor från varje enhet en gång om året för att se över förutsättningarna för sva-ämnets organisation. Rektor kommer med ett underlag där hen inventerat elevernas behov av sva och tillgängliga lärarresurser. Där har vi tagit stöd i de tabeller som finns i Skolverkets material Svenska som andraspråk ett behovsprövat ämne, både den för att kartlägga elever med behov av undervisning i svenska som andraspråk och den för att kartlägga vilka lärarresurser som finns tillgängliga. Sedan för man ett samtal kring hur undervisningen kan organiseras och vilken stöttning som rektor behöver. En utmaning vi brottas med är kompetensförsörjningen och behöriga lärare som kan undervisa i svenska som andraspråk.

Fortbildning för svensklärarna

– Vi har bland annat satsat på att lärare i åk 1–6 kan få läsa 15 hp svenska som andraspråk inom lärarlyftet för att bli behöriga, fortsätter Anna. Men vi kan inte fortbilda i den takt som vi skulle behöva och på en skola var läget illa förra läsåret. Svensklärare behövde i flera årskurser gå in och undervisa i sva och kände sig väldigt osäkra inför det. De önskade handledning av någon behörig sva-lärare och då bestämde kommunen att jag skulle vara där två dagar i veckan och stötta pedagogerna i planering, undervisning och bedömning. Jag var med varje lärare en till två lektioner i veckan för att kunna modellera arbetssätt som är kognitivt utmanande tillsammans med stöttning för elevernas andraspråksutveckling. Det blev en väldigt uppskattad och lyckad insats, som fortsätter även i år, samtidigt som vi fortbildar så att lärarna får formell behörighet.

”Det är så lätt hänt att man som lärare förenklar när man saknar strategier för stöttning. Det kan också vara så att man tar till fylleriuppgifter och material som eleverna kan jobba självständigt med när man känner att man inte räcker till i undervisningen”, säger Anna Svärd som handleder några av kommunens svensklärare i väntan på fortbildning i sva. Foto: Cajsa Andersson

Vill satsa på separata grupper för nybörjarundervisning

– Framöver vill vi säkerställa att elever som är nya i svenska språket ska få undervisning i separat undervisningsgrupp. Det har verkligen varit en ögonöppnare att inte bara titta på vilka elever som läser svenska som andraspråk, utan också vilken språknivå de befinner sig på. Det är en heterogen elevgrupp med språknivåer från nybörjare till avancerad vilket påverkar lärarnas möjlighet att planera och genomföra undervisningen. Den informationen behöver rektor när tjänstefördelningar, schemaläggning och resurser ska planeras.

Vilket första steg kan den huvudman som vill göra något liknande ta?

–  Vi började med att titta på hur andra kommuner hade gjort. Där fick vi stor hjälp av Sollentuna kommuns riktlinjer. Men, vi förstod tidigt att vi inte kunde ta dem rakt av. Vi behövde konkretisa dem och förankra dem i våra förutsättningar. Till exempel ville vi förtydliga när behovsbedömningar skulle göras, utifrån vilket material och av vem. Det finns en risk att sådana här riktlinjer bara blir ord, som är svåra att efterfölja i handling. Alla berörda, huvudman, rektor och lärare, behöver förstå vad deras olika roller och åtaganden innebär. De behöver också förutsättningar för att kunna genomföra dem.

– Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne är tre artiklar som Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) har skrivit för Skolverkets räkning. Där fanns mycket stöd. Vi kontaktade även NC som kunde ställa upp som bollplank och stöd i processen. När det gällde gymnasiet kände vi dock att det saknades liknande material så mycket där fick vi skriva ihop själva med stöd av bland annat de svar på vanliga frågor kring sva-ämnet i gymnasiet som NC har på sin webbplats.

Vad mer vill du skicka med till kommuner som vill se närmare på och utveckla organisation och undervisning av ämnet svenska som andraspråk?

– För elevernas skull är det avgörande att kommunerna tar ett grepp om behovsbedömningarna och utifrån behoven organiserar sva-undervisningen. Ett behovsprövat ämne ställer särskilda krav på huvudmännen vad gäller systematik och flexibilitet eftersom sva-behoven kan variera stort mellan skolor och över tid. 

Länkar och material

Riktlinjer och rutiner för ämnet svenska som andraspråk i grundskolan och den
anpassade grundskolan i Markaryds kommun

Riktlinjer och rutiner för ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan

Svenska som andraspråk – Informationshäfte till elever och vårdnadshavare i gymnasieskolan från Markaryds kommun (Informationshäftet finns även på engelska och arabiska på Markaryds kommuns webbplats här)

Svenska som andraspråk ett behovsprövat ämne – stödmaterial från Skolverket

Stärk det systematiska kvalitetsarbetet kring svenska som andraspråk – stödmaterial från Nationellt centrum för svenska som andraspråk.