Vad menas med "i jämförelse med andra språk eleven kan"?
Vid fler tillfällen i Lgr22 nämns "andra språk eleven kan" i kursplanen för svenska som andraspråk. Vad innebär det i undervisningen och hur kan du som lärare använda dig av elevernas flerspråkighet som en resurs för lärande?
Enligt kursplanen för svenska som andraspråk i Lgr22, ska undervisningen utgå från ett andraspråksperspektiv. Det innebär bland annat att elevernas flerspråkighet ska användas som resurs när de utvecklar svenska språket. Detta betonar kursplanen med skrivelsen "i jämförelse med andra språk eleven kan" som är en återkommande formulering i det centralta innehållet. Detta är en av de stora skillnaderna när man jämför med kursplanen i svenska.
Var nyfiken på elevernas språk
Förutom att medvetet använda andra språk som resurs handlar det även till stor del om att inta ett förhållningssätt där man “stannar upp” och ser svenska språket utifrån ett andraspråksperspektiv. Att man som lärare är nyfiken på alla de språk som eleverna kan och planerar aktiviteter där elevernas flerspråkighet används som resurs.
Ofta kan vi lärare inte alla de språk som talas i våra klassrum och det underlättar ju naturligtvis om man kan flera språk, men att inte kunna behöver inte hindra läraren att använda flerspråkighet som resurs. Här kan eleven vara “experten” och läraren kan vara den som stimulerar elevernas andraspråksutveckling genom att ställa frågor och uppmärksamma eleverna på likheter och skillnader mellan olika språk. Om det finns elever som talar samma språk i klassen så kan de använda båda språken tillsammans för att t.ex. diskutera uppgifter, översätta och jämföra mellan språken.
Från det centrala innehållet för åk 1-3
- Ord och begrepp för att benämna elevnära händelser och föremål i elevens vardag. Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med andra språk eleven kan, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.
- Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan.
Från det centrala innehållet för åk 4-6
- Ord och begrepp i både vardags- och skolspråk. Flertydiga ord, ords inbördes relationer, ords klassificering i över- och underordning samt ords betydelseomfång i jämförelse med andra språk eleven kan.
- Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan. Fasta fraser och liknelser.
Att utveckla ordförrådet med flerspråkighet som resurs
Ordförrådet är den enskilt viktigaste faktorn som påverkar språkförståelsen och har stor betydelse för andraspråkselevers skolframgång. I och med revideringen har kursplanen större fokus på ord och begrepp (vardagsspråk och skolspråk, uttryck, fasta fraser, ords begreppsomfång...) samt språkets form (ordföljd, meningsbyggnad, sambandsord…). Elever som utvecklar ett rikt och varierat ordförråd har större möjlighet att uttrycka känslor och kunskaper på ett mer varierat och nyanserat sätt. Språk och tänkande hänger ihop, ju fler ord i ordförrådet desto mer specifikt kan eleven uttrycka sig, som när glad kan uttryckas som lycklig, belåten, förhoppningsfull, sorgfri, munter pigg och så vidare. Ett rikt ordförråd ökar elevernas delaktighet, i tal och skrift i olika sammanhang både i och utanför skolan.
Undervisningen behöver stimulera eleverna att utveckla och uttrycka komplexa tankar utifrån sin kunskapsnivå, genom att använda sitt starkaste språk som resurs för att lära, skapa mening och främja utvecklingen av det svenska språket. Att enbart använda svenska kan upplevas hämmande när man ska kommunicera komplexa tankar både muntligt och skriftligt. Uppmuntra eleverna att använda alla sina språk. Ska eleven skriva en text kan det vara till hjälp att eleven helt eller delvis tänker och formulerar sig på sitt starkaste språk i sitt utkast för att sedan jobba vidare med formuleringar på svenska. På så sätt hämmas inte eleven av språket och kan hålla sig på en kognitivt högre nivå innehållsmässigt.
Jämför grammatik, uttal och ordval
Jämförelser mellan svenska språket och andra språk eleven kan återkommer på flera ställen i centralt innehåll i kursplanen för svenska som andraspråk. När eleven använder sina språkliga resurser och gör jämförelser med de språk eleven kan så stimulerar det inlärningen och främjar andraspråksutvecklingen. Att göra jämförelser med andra språk eleven kan betyder inte att läraren ska behärska alla språk som talas i elevgruppen. Däremot behöver läraren synliggöra de språk eleverna kan, fånga upp, inkludera elevens starkaste språk för att göra jämförelser, visa på likheter och skillnader mellan olika språk.
Jämför sådant som är svårt i svenska språket
När eleven utvecklar svenska och har förstått och kan använda ordet bok på olika sätt sker detta i ett sammanhang där eleven även utvecklar kunskaper i svensk grammatik: bok, en bok, två böcker, den första boken, bokens sidor etc. Vissa fonologiska och grammatiska strukturer i svenska språket är särskilt utmanande för eleven, då är det viktigt att stanna upp och jobba med dessa. Omvänd ordföljd och växlingen mellan rak och omvänd ordföljd brukar vara utmanande i andraspråksinlärningen (Sara läser boken idag, exempel på omvänd ordföljd: I morgon läser Sara boken, vilket brukar bli I morgon Sara läser boken).
Att veta var ordet inte ska placeras i huvudsats och bisatser kan vara särskilt utmanande, speciellt med tanke på att det svenska språkmönstret vad gäller negationens placering skiljer sig från från de flesta övriga språk (Sara läser inte boken i dag som brukar bli Sara inte läser boken idag). Då är det viktigt att undervisningen innehåller moment där läraren tillsammans med eleverna tänker kring hur ord används och hur meningar byggs upp på svenska i jämförelse med andra språk, eftersom sådan metakunskap underlättar lärandet. Språk är ett helhetssystem och jämförelser med andra språk eleven kan gynnar elevens språkutveckling, både vad gäller ordförråd, fonologi och grammatik.
Att översätta till elevens starkaste språk, hur fungerar det?
Ett ganska vanligt sätt att använda elevernas flerspråkighet som resurs är att översätta ord och begrepp till språk eleven kan. Kan eleven ordet på sitt modersmål och har förstått betydelsen, då kan eleven använda detta som en “mental krok” och sätta en ny etikett, denna gång på svenska. Det brukar fungera bra så länge det handlar om föremål, som substantiv i elevens vardag. Om det däremot är ett ord som eleven inte förstår innebörden av, då behöver man jobba med förståelsen av ordet. Här kan elevens förstaspråk/starkaste språk fortfarande användas som resurs, där eleven får hjälp genom förklaringar av ordet (istället för att översätta). Det kan vara en studiehandledare eller klasskamrat som kan tala samma språk.
Det är svårare att översätta än man kanske tror
Även om översättningar med ordböcker och digitala översättningstjänster utgör en värdefull resurs och kan användas som stöd för att till exempel förstå en text och när eleven själv ska producera en text behöver man vara medveten om att översättningar inte fungerar fullt ut eftersom det inte alltid finns ett-till-ett-förhållande mellan ord på olika språk. Det finns inte alltid en exakt motsvarighet till ord och ord kan referera till verkligheten på olika sätt.
När ord på olika språk betyder exakt samma sak kallas det för fullständig ekvivalens och det är när orden refererar till konkreta ting, som stol, penna, springa, skottår. Partiell ekvivalens innebär att det finns skillnader mellan ord och begrepp på språken, att begreppet av ordet i ett språk är mer preciserat än begreppet bakom ordet i det andra språket. Exempel på detta är orden mormor och farmor där vi i svenska preciserar vems mor det är, i andra språk är det vanligt att använda samma ord. Sedan finns det kulturspecifika ord som midsommar och andra högtider som inte har en exakt motsvarighet på andra språk. Just den här typen av skillnader är värdefullt att lyfta fram i undervisningen.
Fraser och idiomatiska uttryck
Ord tolkas inte alltid bokstavligt. Kommentarmaterialet lyfter man fram vikten av att eleverna förstår och kan uttrycka ordspråk, talesätt (1-3), fasta fraser och liknelser (4-6) på svenska. Att översätta lägga benen på ryggen, det går troll i något, det är ingen ko på isen skulle förmodligen inte hjälpa eleven att förstå. Därför är det värdefullt att eleven får möjligheter att diskutera och prata om ord och uttryck, ordspråk och talesätt genom att göra jämförelser med andra språk eleven kan. Fraser som: Var kan Emma hålla hus? Kan du fila på det här? är det inte säkert att man förstår fast man förstår alla ord. Eftersom dessa sällan tolkas bokstavligt eller kan förstås även om man översätter ord för ord.
Exempel från klassrummet – arbete med ordval
Här nedan följer två exempel från klassrummet som båda handlar om precesion i ordval och hur man som lärare kan jobba med det tillsammans med sina elever.
Exempel 1: "Jag har gått till Bosnien"
Eleverna har arbetat med att återge händelser de har varit med om och arbetat med utmärkande drag i personligt återgivande texter. Eleverna har haft i uppgift att återberätta om något de har gjort under lovet. Läraren har uppmärksammat delar i elevernas texter som de kan arbeta vidare med. Eleverna behöver uppmärksammas på precision i ordval. Det handlar bland annat om att eleverna överanvänder verbet gick när de skriver om var de har rest eller har varit.
Läraren skriver upp följande på tavlan: Osman har gått till Bosnien.
Sedan ber hon eleverna fundera på vad meningen betyder. Vad får man reda på? På vilket sätt har Osman tagit sig till Bosnien? Eleverna diskuterar i par och läraren lyssnar in elevernas svar. Nästa steg är att fråga eleverna om hur de skulle säga samma sak på ett de språk som de kan. Eleverna kan skriva på tavlan och berätta om vad orden betyder. På så sätt får läraren reda på om man i de språk eleverna kan, använder ett överordnat verb till själva förflyttningen. I flera andra språk används ett och samma samma ord för förflyttningen, det vill säga att det finns ett överordnat verb för betydelsefältet “förflytta sig” (som ordet go i engelska).
När man jämför med svenska är det annorlunda. I svenska behöver man välja mellan olika verb beroende på hur man förflyttar sig. Språkliga erfarenheter som eleven har med sig påverkar hur eleven uttrycker sig, påverkar inlärningen och behöver uppmärksammas i undervisningen. Att jämföra verb som dessa, att lyfta fram hur man uttrycker sig på olika språk och andra språk eleven kan innebär att man arbetar kontrastivt med språket. Läraren pekar på meningen med Osman och berättar för eleverna att man i svenska uppfattar meningen som att Osman bokstavligen har promenerat till Bosnien- och att man i svenska behöver välja på vilket sätt Osman har tagit sig till Bosnien. Till exempel att förflyttning är ett överordnat betydelsefält och kan delas in i flera olika underordnade betydelsefält. Här kan man tillsammans skapa en lista på de underordnade betydelsefälten. Genom jämförelsen med ett språk eleven kan, får eleven en referens, en mental krok som skapar språklig medvetenhet och gynnar språkutvecklingen.
Exempel 2: "Man blir stark och får tjocka muskler"
Klassen har arbetat med tema Hälsa under en tid. De har tittat på filmer och läst texter tillsammans. De har sedan fått i uppgift att arbeta i par och skapa en presentation inom temat. Ett par elever ska berätta nyttan med gymnastik. Läraren uppmärksammar att eleverna i sina diskussioner använder tjocka istället för stora, när de talar om muskler. Därför blir det en genomgång med bilder och aktivitet där de tillsammans ska arbeta med att jämföra ordval med de språk eleverna kan.
Läraren visar några bilder på tavlan. En tecknad bild på två personer som hon kallar Aysha och Lina, en med stora muskler och en med mindre muskler. Hon ber eleverna arbeta i par och beskriva personerna med tre meningar. Några elever använder stark, stora muskler och några elever använder tjocka muskler. Läraren berättar att man använder stora muskler, inte tjocka på svenska. Hon skriver “Aysha har stora muskler och är stark.” på tavlan. Eleverna får fundera på hur man säger motsvarigheten på språk de kan. Sedan visar hon en bild på stark senap. Hon ber eleverna läsa vad som står på flaskan. Har senapen muskler? Varför står det stark senap? Det läraren vill uppmärksamma eleverna på är att ordet stark kan betyda olika saker beroende på sammanhang, exempelvis Aysha är stark och senapen är stark, vilket inte är självklart i andra språk där man istället använder ett annat ord för att benämna hetta i mat (som hot i engelska). Eleverna får jämföra hur man uttrycker sig för att benämna att en person är stark och maten är stark på de språk de kan.
Arbeta kontrastivt – i en kontext
När man arbetar kontrastivt och gör jämförelser med andra språk och uppmärksammar eleverna på likheter och skillnader ökar man även elevernas språkliga medvetenhet. De språk eleven kan blir en resurs för att skapa mening och främjar deras utveckling av det svenska språket. Eftersom ord och begrepp inte förekommer isolerade behöver inlärningen ske i en kontext. Kommentarmaterialet betonar vikten av att bygga upp, utöka och bredda elevernas ordförråd och att det är undervisningens innehåll och elevernas behov som avgör vilka ord och begrepp som ska lyftas fram. Det är viktigt att man fångar upp, inkluderar och bygger vidare på elevernas uttryck.
Ytterligare exempel på jämförelser man kan göra är att man på svenska säger “sitter i fängelse”, på turkiska “ligger i fängelse”. Hål kan betyda olika saker beroende på i vilket sammanhang det förekommer, hål i örat och hål i tanden är skilda saker och i turkiska säger man rutten tand istället för att använda samma ord som man gör för hål i örat.
För att eleverna ska utveckla förståelse på djupet behöver de ha insikt i att ord och begrepp även kan ha olika betydelser beroende på vilket sammanhang de förekommer i. Några exempel på ord från olika ämnen i skolan är till exempel axel, rymma, volym etc. Färgen röd uppmanar oss att stanna i trafiken, utvisning i fotbollssammanhang och politisk hållning i ett annat sammanhang. Att prata med studiehandledare och klasskamrater kan ge en djupare förståelse och ringa in betydelsen och i vilka sammanhang dessa kan användas.
Strategier för att lyssna, förstå och göra sig förstådd
I det centrala innehållet återkommer för de tre stadierna formuleringar om att eleverna ska få undervisning om strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till.
Från det centrala innehållet åk 1-3
- Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.
Från det centrala innehållet åk 4-6
- Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, omformulera och använda olika språk som resurs.
Exempel på kommunikationsstrategier
Några exempel på kommunikationsstrategier som elever kan använda för att göra sig förstådda när det egna språket inte räcker till är t.ex att använda sig av ord från något annat språk, att använda sig av kroppsspråket, att peka på saker eller att hänvisa till bilder. Kommunikationsstrategiernas syfte är att eleven ska kunna kommunicera, t.ex. berätta något utan att bli begränsad av att enbart använda svenska språket.
Andra vanliga exempel på kommunikationsstrategier är övergeneraliseringar, omskrivningar och nybildningar. För en elev som beskriver en spade kan ett exempel på övergeneralisering vara att eleven övergeneraliserar prepositionen på som i “på sandlådan”, gör en omskrivning av spade genom att säga “det man gräver med” eller gör en nybildning av själva ordet spade genom att benämna det “grävare”. Det är viktigt att uppmuntra dessa kommunikationsstrategier då de är viktiga för att eleven ska kunna göra sig förstådd och delta i samtal och lek.
Använda olika språk som resurs
För att använda sig av sina samtliga språkliga resurser kan eleven som kommunikationsstrategi plocka in ord från andra språk för att göra sig förstådd. När det svenska språket inte räcker till ska eleven kunna “blanda” svenska och sitt förstaspråk. Om en elev plockar in ord från andra språk på rätt plats i frasen är det ett tecken på språklig mognad, att eleven börjar få grepp om den svenska ordföljden. Det är en effektiv och vanlig kommunikationsstrategi som bör uppmuntras. Det är betydelsefullt att man som lärare stöttar eleverna när de använder svenska, genom att ge dem gott om tid till att formulera sig. Om eleverna uttrycker sig fel bör man inte rätta direkt efter, eller hjälpa eleverna med specifika ord och uttryck. Man kan istället ställa frågor som främjar elevernas språkproduktion. Hur menar du? Kan du förklara på annat sätt? Frågor som dessa kan även leda till att eleverna tränar på att uttrycka sig mer avancerat än vad de hade tänkt från början, vilket är betydelsefullt för deras språkutveckling.
Att utveckla kommunikationsstrategier
Eleverna utvecklar inte dessa strategier på egen hand utan läraren behöver planera för hur hen ska lära ut kommunikationsstrategier för olika sammanhang såväl i undervisningen som i andra situationer där kommunikation sker. Det är svårt för eleven att lära in kommunikationsstrategier lösryckt utan ett sammanhang och utan anpassning till elevens språkliga resurser. Undervisningen planeras därför så att den blir situations- och kontextanpassad. I kommentarmaterialet till svenska som andraspråk kan vi på sidan 21 läsa:
Inga kommunikationsstrategier fungerar så att man lär sig en av dem när man är liten och sedan med stigande ålder allt fler. I stället behöver eleverna redan från början få undervisning i olika strategier, så att de tidigt kan komma igång och våga ta risker genom att kommunicera även på mer osäker mark. Det är centralt för elevernas fortsatta lärande och utveckling att de förstår att de kan ha stor nytta av att använda kommunikativa strategier.
Vi ser här att det i kommentarmaterialet trycks på att att eleven bör komma igång tidigt med att kommunicera där det svenska språket inte räcker till, att eleven ska våga ta risker. Det är viktigt för elevens språk- och kunskapsutveckling att hen vågar ta risker, blir en så kallad risktagare. För att eleverna ska våga vara risktagare och inte ge avkall på den kognitiva nivån behöver läraren skapa ett tillåtande och uppmuntrande klimat i klassrummet.
Hur kan läraren stötta?
I kommentarmaterialet till svenska som andraspråk ger de följande exempel på kommunikationsstrategier:be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.
Be om förtydliganden
För att en elev ska kunna be om förtydliganden behöver hen först lära sig hur man ber om förtydliganden på svenska. Eleven behöver få lära sig olika fraser för hur man gör det, som t.ex. “Kan du säga det en gång till?” “Jag förstår inte” eller “Kan du förklara för mig?” När eleven lär sig dessa fraser kan man ta hjälp av andra språk eleven kan. Här handlar det inte om att översätta varje ord, snarare att eleven utvecklar förståelse för vad frasen innebär och när den kan användas.
Förklara
Eleven behöver få modeller för hur man förklarar. Det kan t.ex. vara hela fraser eller börjor som t.ex. Jag tycker att…. för att… eller Jag tror….. därför att….. Genom att ge eleven modeller för hur man gör när man förklarar så får inte eleven bara redskap för att förklara själv utan det ökar även elevens möjligheter att förstå andras förklaringar.
Använda olika språk som resurs
För att eleven ska känna att det egna språket är en användbar resurs för att förstå och göra sig förstådd behöver läraren planera för en undervisning där flera språk används och ges samma värde. För att skapa ett klassrum där eleverna uppmuntras och känner sig trygga att använda andra språk än svenska kan läraren använda sig av transspråkande strategier som t.ex. kamratlärande där det starkaste språket är en resurs, samarbete med modersmålslärare, användande av digitala resurser som t.ex. översättningsverktyg och samverkansuppgifter tillsammans med vårdnadshavaren.
Exempel från klassrummet – arbete med strategier
Här nedan följer två exempel från klassrummet som handlar om hur man kan jobba med strategier för att lyssna, förstå och göra sig förstådd i undervisningen.
Exempel 1: Parskrivande
Exemplet visar kamratlärande där det starkaste språket är en resurs
samt användande av digitala resurser i årskurs 1.
Det är svenskalektion på höstterminen i årskurs ett på Björkskolan. Klassens lärare Sofia har planerat en lektion där eleverna ska skriva texter som bygger på mönstermeningen “Vi kan …”. Sofia inleder lektionen med att ge en modell för skrivandet genom att de skriver flera meningar tillsammans där eleverna kommer på olika saker de kan. Sofia skriver upp meningarna på tavlan för att ge eleverna en modell för hur texten kan se ut.
Vi kan skriva.
Vi kan hoppa hopprep.
Vi kan äta glass.
osv.
Hon visar även hur man kan bygga ut meningarna så att de som kommit längre i sitt skrivande utmanas, “Vi kan skriva långa texter.”, “Vi kan äta massor av god glass.”.
Därefter är det dags för eleverna att skriva. Eleverna skriver i par så att de kan stötta varandra. De skriver på en digital enhet med talsyntes så att de får stöttning med både bokstavsljud och uppläsning av ord och meningar.
Kamratstöttning hjälper nyanländ elev
Sofia har en nyanländ elev från Somalia som talar somaliska i klassen, Samira. Samira får skriva tillsammans med Khalid som också talar somaliska. Samira och Khalid diskuterar och planerar sin text mestadels på somaliska men skriver den på svenska. Genom att de hela tiden växlar mellan somaliska och svenska stretchas Samiras svenska så att hon förstår och skriver långt mycket mer än vad hon hade kunnat skriva på egen hand. Somaliskan hjälper henne att förstå och tillägna sig svenska språket. När texten är färdig kan hon både läsa och förstå innehållet i den. Flera ljud motsvaras av en annan bokstav i somaliska än vad de gör i svenska. Under skrivandet får Samira stöttning genom talsyntesens omedelbara
respons att hitta de rätta bokstäverna i orden.
Genom att Sofia delar in eleverna i par där de kan använda alla sina språkliga resurser så ger hon elever som behöver stöttning på sitt förstaspråk möjlighet att få det trots att Sofia själv inte behärskar språket. Om eleverna varit äldre och kunnat skriva på sitt modersmål hade de kunnat skriva texten på sitt starkaste språk först för att sedan skriva den på svenska. På så sätt hämmas inte kreativiteten av svårigheten att försöka hitta formuleringarna.
Parskrivande
Att eleverna skriver i par på digitala enheter med talsyntes och får stöttning genom den gör att Sofia räcker till bättre för sina elever och kan tillbringa mer tid med att stötta paren med innehållet i texten. Istället för att ha 24 elever som skriver att gå mellan och stötta med att hitta rätt bokstäver och innehåll har hon nu 12 par att gå mellan som genom talsyntesens stöd mest behöver stöd med innehållet.
Exempel 2: Idiomatiska uttryck som samverkansuppgift
Ett exempel på när lärararen ger eleverna en samverkansuppgift där de får ta hjälp av sin vårdnadshavare och samarbeta med modersmålsläraren.
I årskurs fyra på Tallskolan arbetar klassen med ordspråk och talesätt. Klassens lärare John vet att idiomatiska uttryck är en stor utmaning för en andraspråkstalare att förstå och använda och har därför planerat att de ska ha fokus på det under några lektioner.
Som elev har man inte hjälp av att man förstår orden i ett idiomatiskt uttryck och kan översätta dem då de idiomatiska uttrycken består av fasta kombinationer av ord som tillsammans får en annan betydelse än den bokstavliga. Idiomatiska uttryck på ett nytt språk är ofta svåra att lära sig och tar lång tid. Exempel på idiomatiska uttryck är:
- hålla huvudet kallt
- lägga benen på ryggen
- en fågel har viskat i mitt öra
- den gubben går inte
De idiomatiska uttrycken är ofta språkspecifika men finns ibland i samma konstellation på flera språk som till exempel vara ute på djupt vatten - be in deep water. Ofta finns det en motsvarighet i betydelse på andra språk men uttryckt på ett annat sätt som till exempel bära eller brista - sink or swim.
Modersmålet som resurs
Eleverna har mött flera svenska idiomatiska uttryck i undervisningen nu och arbetat med detta på olika sätt. Eleverna har diskuterat vad de betyder och i vilka sammanhang de används, haft olika övningar och aktiviteter där det har arbetat med förståelsen. För att stötta eleverna ytterligare med inlärningen av svenska idiomatiska uttryck har John planerat att eleverna ska få använda sig av idiomatiska uttryck på sitt modersmål. Genom att eleverna får använda sig av och jämföra med sitt modersmål får eleverna något att “hänga upp” de idiomatiska uttrycken på.
Eleverna får en samverkansuppgift
Eleverna ska få en samarbetsläxa där de har med sig exempel på svenska idiomatiska uttryck hem att berätta om för sina föräldrar för att sedan fråga föräldrarna om idiomatiska uttryck på sitt modersmål. Eleverna ska sedan samlas i små grupper i skolan där de får i uppgift att berätta för varandra om de exempel på idiomatiska uttryck som de har med sig hemifrån, jämföra de olika uttryck de har samlat ihop för att sedan tillsammans göra en presentation av dem att framföra för resten av klassen.
Samarbete med modersmålsläraren
John tar även kontakt med de modersmålslärare som undervisar hans elever för att fråga om de kan arbeta med idiomatiska uttryck på modersmålsundervisningen också vilket samtliga lärare är positiva till. På så sätt får eleverna större förförståelse för vad idiomatiska uttryck är. Genom att de arbetar med det på modersmålslektionerna får även en elev som är ensamkommande och bor i famlijehem där de inte talar hens modersmål möjlighet att göra samarbetsläxan fast tillsammans med en lärare istället för förälder.
Läs mer om svenska som andraspråk
På vår webb hittar du mer material kring nyheter i svenska som andraspråk i Lgr22.
Vad innebär ett andraspråksperspektiv?
Strategier för att lära sig språk
Resurser för att stötta implementeringen av kursplanen i svenska som andraspråk i Lgr22
Senast uppdaterad: 4 maj 2023
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk