”Läskrisen” och elever som lär sig läsa och skriva på svenska som ett andraspråk

De nedslående resultaten från PIRLS 2021 som presenterades 2023 var bakgrunden till att Sveriges skolminister Lotta Edholm (L) myntade begreppet ”läskris”. I webbinariet synliggör vi att den så kallade ”läskrisen” inte rör alla elever. I Skolverkets analys av PIRLS 2021 framgår att gapet mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund, samt skillnaden mellan elever som ”alltid talar svenska i hemmet” och de elever som ”inte alltid gör det” har ökat sedan 2016. PIRLS-resultatet talar sitt tydliga språk:

De elever som är hårdast drabbade av ”läskrisen” är elever med utländsk bakgrund som inte alltid talar svenska i hemmet. Många av dessa elever har svenska som sitt andraspråk.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Läsåret 23/24 uppgick andelen elever i svensk grundskola med utländsk bakgrund till 27 procent. Och med utgångspunkt i de nedslående resultaten i läsförmåga för denna elevgrupp pekar vi under webbinariet på vikten av att den tidiga läs- och skrivundervisningen – även – formas för att möta de många elever som ska lära sig läsa och skriva på ett andraspråk.

Stort intresse för webbinariet

Måndagen den 30 november höll vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) ett direktsänt webbinarium med anledning av den pågående debatten om lösningar på den så kallade ”läskrisen”. Det är uppenbart att webbinariet berörde aktuella och angelägna frågor. Vi är mycket glada över att så många professionellt verksamma i skolan tog sig tid att delta. Webbinariet hade närmare 700 unika besökare, och eftersom många såg det tillsammans i arbetslag eller hela skolor var antalet betydligt fler.

Majoriteten av deltagarna var lärare och speciallärare/specialpedagoger samt utvecklingsansvariga på förvaltningsnivå. Med fanns även rektorer, lärarutbildare och representanter från våra skolmyndigheter.

Här är några reflektioner från de som följde webbinariet:

• Bra att ytterligare belysa detta ämne som många tampas med ute på skolorna idag. 
• Mycket intressant, viktigt, överskådligt och tillgängligt. Kunskap om den tidiga läs- och skrivundervisningen för andraspråkselever är verkligen ett bristområde. 
• Tack för ett fint webbinarium som fördjupar min förståelse får arbetet. Min förhoppning är att vi på min skola skall göra ett bättre arbete än vad vi gör idag. Då kan det behövas stöd som detta. 
• Mycket intressant och angeläget ämne. Bra att ni tog upp specifika utmaningar och exempel på hur man kan arbeta. Det var en bra början att närma sig vad ett andraspråksperspektiv på läs- och skrivinlärning är.
• Bra att detta lyfts. Framförallt tänker jag att skolledare och personer i kommunernas förvaltningar behöver få detta till sig så att skolor får förutsättningar att kompetensutveckla lärare i sva.

Vad lyftes i webbinariet?

I en föreläsning introducerar Karin Pettersson från NC ett urval aspekter som är viktiga att beakta i en läs- och skrivundervisning med andraspråksperspektiv.

En god läsundervisning för elever som lär sig läsa på sitt andraspråk

En god läsundervisning med andraspråksperspektiv har mycket gemensamt med en undervisning för elever som lär sig läsa och skriva på sitt modersmål. Den behöver vara systematisk och strukturerad, och balanserad på så vis att läraren använder olika metoder och aktiviteter.  Undervisningen bör innehålla fokus på avkodning och på språkförståelse parallellt och kunskap om hur svenska ord byggs upp av olika morfem. Men, det finns också sådant som behöver beaktas specifikt för elever med svenska som andraspråk.

Utgår ifrån elevernas språk

För att undervisningen ska ha ett andraspråksperspektiv behöver läraren ta stöd i kunskap om vad som kan vara särskilt utmanande i läsinlärningsprocessen för elever som lär sig läsa och skriva på svenska som ett andraspråk. Läraren behöver utgå ifrån elevernas erfarenheter och vara nyfiken på, och dra nytta av, elevernas hela språkliga repertoar.

Undervisningen behöver till exempel formas utifrån kunskap om likheter och skillnader mellan elevernas förstaspråk och svenskan när det gäller språkstruktur och skriftsystem samt förståelse för hur elevernas ordförråd på svenska får betydelse för hur undervisningen kan behöva läggas upp och vilket material som används.

Avkodning

När det handlar om avkodning, och att göra kopplingar mellan fonem (ljud) och grafem (bokstäver) pekar Karin till exempel på det faktum att svenska språket, till skillnad från många andra språk, är vokalrikt. Svenskan har 9 vokaler och hela 18 olika vokalljud. Dessutom är de svenska vokalljuden y, u, o, ö och å som uttalas med rundade läppar ovanliga. Även det svenska konsonantsystemet kan innebära utmaningar. I flera asiatiska språk är exempelvis ljuden /l/ och /r/ inte betydelseskiljande, som i last/rast och därför svåra att höra skillnad på, och inte minst uttala. I vissa språk finns till exempel inte det tonlösa ljudet /p/.

När man arbetar med avkodning så behöver undervisningen därför utgå från ett kontrastivt perspektiv, där man tar hänsyn till viktiga likheter och skillnader mellan svenskan och elevernas modersmål. Här betonade Karin vikten av utgå från språkljud som är gemensamma i svenskan och det/de språk som eleven har med sig i den initiala avkodningsundervisningen. Avkodningen behöver också utgå från ord som är bekanta för eleverna.

Karin Pettersson, NC, ger exempel på hur ordföljd ser ut på olika språk och uppmanar lärare att ta med sig den kunskapen in i läsundervisningen.

Språkförståelse

Karin visar också hur viktigt det är att undervisningen kan möta elevernas utmaningar kopplade till språkförståelse. Till exempel kan elever med svenska som andraspråk ha ett betydligt mer begränsat passivt ordförråd på svenska än sina klasskamrater med svenska som modersmål. Det kan vara svårt att delta i läsundervisning som bygger på ord och begrepp med tydlig svensk eller västerländsk referensram. Betydelsen av flertydiga ord som till exempel vår, fil och klippa är inte alltid självklar för elever som har svenska som sitt andraspråk. 

I läsprocessen behövs också kunskap om hur svenska ord byggs av olika morfem och hur betydelse skapas genom ordföljd. Dessa utmaningar är viktiga att förstå och ta hänsyn till för att elever som lär sig läsa på ett andraspråk ska få en läsundervisning som fungerar.

En god läsundervisning för elever med svenska som andraspråk behöver också innehålla hög grad av interaktiv högläsning, aktiviteter med muntlig interaktion och rika möjligheter för barnen att tillsammans med kamrater och med stöd av läraren att lyssna till, använda och leka med svenska språket. Att göra jämförelser mellan svenska och övriga språk som eleven kan är också viktiga inslag. Läraren behöver dessutom göra medvetna val när det gäller läromedel och litteratur.

Didaktiska förutsättningar och ämnet svenska som andraspråk

Webbinariet lyfter också förutsättningar för lärare att forma en undervisning som möter de behov som elever som lär sig läsa på svenska som ett andraspråk kan ha. Här pekar Josefin Nilsson på vikten av att de elever som behöver, och har rätt till det, får undervisning i ämnet svenska som andraspråk istället för svenska. 

Josefin talar om den bristande likvärdigheten mellan grundskolans två svenskämnen. Trots att många elever lär sig läsa på svenska som sitt andraspråk och således har rätt till undervisning i ämnet svenska som andraspråk, sker en stor del av undervisningen i svenska lågstadieklassrum idag i ett förstaspråksperspektiv. Eleverna får undervisning enligt kursplanen i svenska. 

Satsa på utbildning i sva för lärare i årskurs F–3

Bristen på lärare med adekvat utbildning i svenska som andraspråk är särskilt stor i grundskolans tidiga årskurser. Under lång tid har det inte varit möjligt att läsa ämnet svenska som andraspråk inom grundlärarprogrammen. Lärare i årskurs 1–3 med behörighet i svenska, fick felaktigt automatisk behörighet även i svenska som andraspråk i samband med lärarlegitimationsreformen.

Josefin betonar hur viktigt det är att svensklärare som undervisar i förskoleklass och de tidiga årskurserna får möjlighet att utbilda sig i ämnet svenska som andraspråk. Att undervisande lärare har adekvat kunskap för den undervisning de ska bedriva är en avgörande fråga i skolors och huvudmäns systematiska kvalitetsarbete, och inte minst i det nationella förbättringsarbetet.

Rektorer behöver bättre förutsättningar

Josefin framhåller att kvaliteten på undervisningen inte bara handlar om att lärare har adekvata kunskaper. De praktiska förutsättningarna som lärare – och rektorer – arbetar under är också avgörande. Skolledare och lärare behöver ha kunskap om ämnet svenska som andraspråk samt förutsättningar och behov hos den aktuella elevgruppen, liksom adekvata förutsättningar att kunna organisera för en kvalitativ undervisning i båda svenskämnena i grundskolan.

Följande saker bör förändras

I slutet av webbinariet uppmanar NC till fortsatt dialog, och att förbättringsarbeten för att stärka grundskolans tidiga läs- och skrivundervisning behöver ha fokus på den elevgrupp som ”läskrisen” handlar om. En tydlig brist i svensk grundskola är att den läs- och skrivundervisning som idag erbjuds ofta saknar ett andraspråksperspektiv. 

NC menar därför att:

• Andraspråksperspektiv måste vara centrala i de lösningar som arbetas fram och i de satsningar som görs. Det är avgörande att den ordinarie svenskundervisningen – i grundskolans båda svenskämnen – fungerar.

Satsningar behöver därför ta utgångspunkt i att:

• ämnet svenska som andraspråk behöver kunna läsas inom grundlärarprogrammen
• läs- och skrivinlärning i andraspråksperspektiv behöver vara ett centralt (och inte perifert) innehåll specialpedagog- och speciallärarutbildningarna

Dessutom behöver förbättringsarbete och satsningar göra det möjligt för huvudmän att:

• erbjuda kompetensutveckling i läs- och skrivundervisning i andraspråksperspektiv för verksamma lågstadielärare (inte minst för f–3-lärare som fått automatisk behörighet i svenska som andraspråk)
• erbjuda sammanhållna 15-hp-kurser i svenska som andraspråk för verksamma lärare i åk f–6 med behörighet i svenska (med stöd av lärosäten med adekvat kompetens)

Det är också avgörande att:

• rektorer får bättre förutsättningar att organisera för kvalitativ undervisning i både svenska och svenska som andraspråk 

Josefin påminner om att Skolverket redan har formulerat flera viktiga förbättringsåtgärder i översynen av svenskämnena som presenterades år 2022.

Röster från webbinariedeltagarna

Webbinariet avslutas med att deltagare får bidra med sina reflektioner, synpunkter och önskemål. Efter livesändningen den 30 september 2024 fick vi in 145 svar, mestadels från verksamma lärare, speciallärare och specialpedagoger, men också utvecklingsansvariga på förvaltningsnivå samt några lärarutbildare.

Det är tydligt att efterfrågan på mer kunskap och stöd i frågor om andraspråksperspektiv är stor. Här är några exempel på önskemål på teman att jobba vidare med från de som deltog på webbinariet och fyllde i vår enkät efteråt:

• Jag vill gärna ha exempel på hur en välfungerande läs- och skrivinlärning för andraspråkselever kan se ut i praktiken. Även mer om hur man kan arbeta med skönlitteratur för att utveckla elevernas ordförråd. Kontrastiv fonologi och grammatik är också intressant.
• Ännu mer fokus på läsning kopplat till interaktion och muntlighet.
• Jag hade gärna deltagit på ett liknande webbinarium som riktar sig till sva-lärare på gymnasiet.
• Gärna också fortsättningsvis inriktning på de olika delarna med perspektiv som når både förvaltning, rektorer, ämneslärare, sve- och svalärare.
• Sva-elever med särskilda behov där det kan bli komplext att veta vad som beror på vad, dvs vad är andraspråksproblematik och vad är svårigheter som grundar sig på en funktionsnedsättning?

Mer om läs- och skrivundervisning

Läs mer om andraspråksperspektiv i den tidiga läs- och skrivundervisningen i grundskolans tidiga år i vår artikelserie med olika röster i frågan. Du hittar också fördjupning och resurser kring ämnet svenska som andraspråk.

Forskare lyfter andraspråksperspektiv i tidiga läs- och skrivundervisning

Fokus behöver riktas mot ämnet svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk – organisation och kvalitetsarbete

Svenska som andraspråk – didaktiska perspektiv