Inom CNS-projektet kommer alla vikingatida mynt funna i Sverige att publiceras. Nio volymer har publicerats hittills. (Gotland – 4; Skåne - 2, Blekinge – 1; Dalarna – 1, Östergötland – 1). Framtida volymer kommer enbart att publiceras på webben. Detta arbete har redan påbörjats.

Mer information om CNS-projektet

Stampundersökningar pågår för vikingatid, medeltid och i begränsad omfattning nyare tid.

Publicering och analys

Forskningen avser dels en materialpublicering som sker inom CNS-projektet, där hittills 57.000 av totalt 252.000 mynt har publicerats, dels analyser av mynten från enskilda områden.

Tillsammans med Arkeologiska forskningslaboratoriet startade Numismatiska forskningsgruppen under våren 2016 en serie haltanalyser av mynt. Upp till 150 mynt i Kungl. Myntkabinettets, samlingar kommer att analyseras vid varje tillfälle och förutom silverhalten kommer halten för guld, koppar, bly och eventuellt ytterligare någon metall att redovisas. Resultaten publiceras på vår hemsida i en ny publikationsserie: Metallanalyser av mynt /Metallanalyses of coins.

Mer om Metallanalyser av mynt

Totalt finns ca 269.000 databasposter som täcker fynd, enskilda mynt m.m. Svenska mynt omfattar drygt 10.000 poster. Danska mynt står för ca 9.400 poster. Vikingatida mynt med islamiska (88.000), tyska (48.000) och engelska (45.000) utgör de största grupperna. Auktions- och lagerkataloger uppgår till 7.500 poster.

Fynden har en enorm forskningspotential och är speciellt rika under vikingatid, medeltid och äldre nyare tid (800-1700). Under vikingatiden är myntmaterialet mycket internationellt med över 100.000 tyska mynt, mer än 80.000 islamiska, samt mer än 41.000 engelska. Fynden med mynt från dessa områden är rikare än fynden i myntens ursprungsländer. Dessutom finns mynt från ytterligare ett stort antal länder och områden.

Med hjälp av databaserna över myntfynd går det att göra spridningskartor från olika perioder eller i olika geografiska områden.

Myntfynd från medeltid 1140-1520

Myntfynd i landsortskyrkor

Myntfynd från nyare tid 1521-

Skattfynd från 1670-talet

Fynd av romerska denarer

Fynd av taler

Medeltid

I det medeltida Sverige fanns minst 13 myntorter (vartill kommer Åbo i den finska delen av riket). Stockholm, Kalmar, Lödöse, Nyköping, Sigtuna, Visby och Västerås anges som myntort på mynten, medan Jönköping, Skara, Skänninge, Söderköping, Uppsala och Örebro är kända från skriftligt material. Från flera av orterna finns dessutom fynd med myntningsunderlag.

Under vissa perioder vet man inte vilka myntorter som var aktiva och man vet inte alltid hur länge en myntort var i drift. Ett antal kartor vissa vilka myntorter som var kända under några utvalda perioder. Vad vi idag känner till är att den medeltida myntningen började ca 1140/45 på Gotland (Visby?), ca 1150 i Lödöse och ca 1180 i Sigtuna. Den äldre myntningen i Sigtuna tillhör vikingatiden.

Karta över medeltida myntorter i Sverige.

Mer om medeltida myntorter i Sverige

Myntorter nyare tid

Tillgången till Sala silvergruva och koppargruvan i Falun var avgörande för den svenska myntningen under 1500- resp. 1600-talen. Kopparmyntningen var normalt förlagd till Dalarna med närheten till råvaran och tillgången på vattenkraft för tillverkningen. Silvermyntningen var normalt mer betydelsefull och förlagd till huvudstaden eller dess närhet där man lättare kunde kontrollera den. Guldmyntningen fick ingen större omfattning i Sverige förrän efter kronans införande 1873.

Framför allt under 1500-talet skedde myntningen på många platser, bl.a. beroende på krig och icke-kunglig myntningsrätt. Fr.o.m. 1700-talet var det bara plåtmynt som tillverkades på andra orter än Stockholm och Avesta.

Materialet kan indelas på många olika sätt. Här har det skett som en kompromiss mellan mynthistorien och förändringar i Sveriges landgränser.

Mer om myntorter nyare tid i Sverige

År 1561 hade Reval och omgivande landskap anslutit sig till Sverige och senare erövrades området söderut till floden Düna (Dvina). Städerna Reval och Riga hade tidigare haft myntningsrätt och fick den förnyad under den svenska tiden. Den svenska regeringen upprättade också ett eget myntverk i Riga. Staden Narva fick också myntningsrättigheter som utövades 1670-1672. Reval (fr.o.m. Sigismund) och Narva präglade mynt efter svensk mynträkning och de fick periodvis stor betydelse i den svenska myntcirkulationen.

Under Trettioåriga kriget präglades mynt i mellersta och södra Tyskland för svensk räkning i Augsburg, Erfurt, Fürth, Hildesheim, Mainz, Nürnberg, Osnabrück, Strassburg och Würzburg. Myntning kan även ha skett i ytterligare några städer. Även i de områden som blev svenska besittningar i samband med kriget präglades mynt i Stade, Stettin, Stralsund, Wismar och Wolgast. I några fall rörde det sig om städer som redan tidigare haft egen myntning.

Under krigen med Polen var några städer i svensk ägo och då skedde myntning i Elbing under Gustav II Adolf – Kristina och Thorn under Karl X Gustav. I båda fallen skedde det i stadens regi förutom i Elbing, där även svenska regeringen myntade.

På ön S:t Barthélemy i Västindien skedde ingen myntning för svensk räkning under den tid (1784-1876) då ön tillhörde Sverige. Däremot kontramarkerades periodvis utländska mynt där med en krona.

Kartan visar myntorter för Sveriges besittningsmynt 1561-1799.

Här hittar du filmer från digitala föredrag och filmade föreläsningar som Numismatiska forskningsgruppen har varit delaktiga i.