Öppen tillgång på frammarsch inom livsvetenskaper

Vid SciLifeLab publicerades 90 procent av artiklarna med öppen tillgång under 2023. Foto: Jens Olof Lasthein

Öppen vetenskap är en viktig och integrerad del av SciLifeLab, den nationella forskningsinfrastrukturen för molekylära biovetenskaper i Sverige. SciLifeLab Data Centre är beläget vid Uppsala universitet och betjänar hela SciLifeLab. En del av personalen vid datacentret är verksam vid SciLifeLabs andra platser, som i Stockholm där Karolinska Institutet, Stockholms universitet och KTH är värd. Det är ungefär 40–50 personer som arbetar på datacentret för öppen vetenskap/data. Det finns till exempel en grupp med så kallade data stewards som samarbetar med National Bioinformatics Infrastructure Sweden (NBIS) för att tillhandahålla datahanteringstjänster. Det finns även IT/mjukvaruutvecklare som underhåller och implementerar datadrivna tjänster för att stödja forskningen i samhället och personal som stöder datavetenskap vid de olika SciLifeLab-noderna.

Enhet för öppen vetenskap

I centret finns också en enhet för öppen vetenskap som arbetar med mätvärden, programvara och FAIR metadata/semantisk teknik för att främja öppen vetenskap/FAIR datatjänster, plattformar och projekt. Sedan september 2023 är Chris Erdmann chef för enheten för öppen vetenskap. Han kommer närmast från en tjänst som biträdande föreståndare för öppen vetenskap vid Michael J. Fox Foundation for Parkinson's Research i New York, där hans fokus var på strategi och policy för öppen vetenskap.

Ett av de första målen för gruppen inom öppen vetenskap är att sondera för bildandet av en fokusgrupp för öppen vetenskap, med praktiker från hela forskningsspektrumet, som ska vara en resurs för beslutsfattande och utveckling av SciLifeLabs öppna forskningstjänster. Ett annat viktigt område enheten arbetar med är uppsökande verksamhet och utbildning.

Trend mot publicering med öppen tillgång

Inom livsvetenskaper finns en stark trend mot publicering med öppen tillgång. Enligt OpenAlex var 70 procent av artiklarna inom biovetenskap 2023 publicerade med öppen tillgång (av 829 000). Google Scholar innehåller mätvärden om finansiärer och deras grad av öppen tillgång visar att andelen forskning som finansieras av The National Institutes of Health i USA är 75 procent. Användning av preprintservrar som bioRxiv och medRxiv blir allt vanligare och preprints stöds av stora finansiärer som Gates Foundation.

Siffror från OpenAlex visar att SciLifeLab publicerade 90 procent med öppen tillgång under 2023 när det gäller artiklar. Databasen Dimensions, en vinstdrivande tjänst, visar att SciLifeLab publicerar 39 procent Gold Open Access, 28 procent Green och 24 procent Hybrid. 265 preprints publicerades av SciLifeLab under 2023.

Vilka är dina främsta argument för att publicera i en tidskrift med öppen tillgång?

Christopher Erdmann

– Jag brukar börja med att förklara fördelen med open access-citering, en typ av bias där forskare tenderar att citera akademiska tidskrifter med öppen tillgång, som är väldokumenterad av många studier och till och med har en Wikipedia-sida. Sedan förklarar jag att öppenhet ofta är en viktig del av det växande open access-landskapet, såväl på nationell som på regional nivå, men även på finansiärs- och förlagsnivå.

De olika insatserna för att bevaka öppen vetenskap visar också att öppen tillgång är på frammarsch, fortsätter Christopher Erdmann.

– Öppen tillgång gör det också möjligt att utvinna ytterligare information, till exempel data- och programvarudelning. Det kan bidra till att ge oss en mer komplett bild med forskningsdata och i förlängningen visa att det inte enbart är papperet som är den centrala delen av forskningsprocessen.

Behov av förändring i forskningskulturen

Preprints och open peer review är en väg att gå för att komma vidare från transformativa avtal till verklig öppen tillgång, enligt Christopher Erdmann. Vissa finansiärer som Gates Foundation går i samma riktning, bland annat genom att stödja preprints.

– Det behövs också stöd för öppen infrastruktur, vilket betonas i de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap i Sverige. Naturligtvis krävs det även en kollektiv insats från olika intressenter. Det behövs också en förändring i forskningskulturen, vilket vi börjar se i framväxten av initiativ för öppen vetenskap, som CoARA, över hela världen.

Christopher Erdmann påpekar att det sannolikt kommer att bli ytterligare innovationer som underlättar öppen vetenskap. Det gäller inte minst generativ AI och stora språkmodeller (LLM), som är mycket stora djupinlärningsmodeller förtränade på stora mängder data.

Läs mer om öppen vetenskap på Stockholms universitets webb
Läs artikel av forskarna Arne Elofsson, Erik Lindahl et al: Ten simple rules on how to create open access and reproducible molecular simulations of biological systems