Stockholms universitet logo, länk till startsida

Östersjöcentrums arbete lyfts som gott exempel på kunskapsutbyte

Kunskapsutbyte mellan marina forskare och beslutsfattare bidrar till välgrundade politiska beslut och hållbar förvaltning av haven. Men vad krävs för att sådant kunskapsutbyte ska bli framgångsrikt? Den frågan har analyserats i en stor internationell studie där Östersjöcentrums arbete lyfts som ett gott exempel.

Engagera många olika aktörer och var beredd att satsa tid och resurser - det är några av forskarnas råd när det gäller att uppnå ett effektivt kunskapsutbyte. Illustration från studien.

Personliga relationer, bra timing och att många olika aktörer inkluderas – det är några saker som är viktiga för att vetenskapen på ett framgångsrikt sätt ska kunna bidra med information till politik eller förvaltning. Detta konstaterar forskarna bakom den nya studien Lessons from bright-spots for advancing knowledge exchange at the interface of marine science and policy.

De totalt 37 forskarna har analyserat 25 så kallade "bright spots"– framgångsrika exempel på kunskapsutbyte från hela världen – och kunde konstatera att det finns flera gemensamma nämnare bakom framgången. En viktig del är de personliga faktorerna, berättar Marie Löf, forskare vid Östersjöcentrum, som medverkat i studien.

Marie Löf, Stockholms universitets Östersjöcentrum.

 – Kunskapsutbyte handlar väldigt mycket om relationer, att sammanföra rätt personer och att bygga upp ett förtroende mellan dessa. Medarbetarna behöver vara engagerade och öppna för nya idéer och det är också viktigt att det finns en diversitet i teamet, säger hon.

Att det finns en stödjande och flexibel finansiering, liksom en politisk efterfrågan på informationen, är andra saker som påverkar framgången. Det är också viktigt att det finns ett stöd från allmänheten för frågan och att det finns ett så kallat ”policyfönster”.

 – En fråga kan vara aldrig så relevant, men om det nyligen har fattats stora beslut som ska gälla under lång tid är det tyvärr ofta för sent att försöka nå fram till politikerna med viktig kunskap, säger Marie Löf.

 

Bidrog till förbud mot mikroplaster

Från Östersjöcentrum finns två exempel på effektivt kunskapsutbyte med i studien. Det ena rör mikroplaster där Östersjöcentrum tidigt, som en av flera aktörer, kommunicerade på en vetenskaplig grund om risker och effekter. Forskare och omvärldsanalytiker deltog i många möten med politiker, myndigheter, branschföreträdare och andra aktörer, sammanställde vetenskaplig kunskap i lättillgänglig form och uttalade sig i medierna. Så småningom ledde detta till att Sverige införde ett nationellt förbud mot mikroplaster i kroppsvårdsprodukter som sköljs av.

 – Det bidrog i sin tur till att ECHA, den europeiska kemikaliemyndigheten, föreslog ännu bredare restriktioner för mikroplast. Jag tror också att vi har bidragit till en större medvetenhet över lag om mikroplast som förorening, berättar Marie Löf, som själv arbetat aktivt med frågan.

Det andra exemplet rör övergödning, där Östersjöcentrum bedrivit ett långt och enträget arbete för att förmå beslutsfattare att satsa på åtgärder som har stöd i vetenskapen.

 – Vissa åtgärder kan verka lockande för att de är relativt enkla att genomföra men de är inte de mest effektiva för att åtgärda övergödningen i Östersjön, förklarar Marie Löf.

 – Politikerna har ändrat sina åsikter och anpassat partipolitiken efter möten med oss och även Havs- och vattenmyndigheten har blivit mer nyanserad i frågan.

 

Ofta osynligt arbete

Kunskapsutbyte är ett långsiktigt arbete som under tiden det pågår ofta är tämligen osynligt, betonar Marie Löf.

 – Det kan i slutändan ha en stor effekt på politiska beslut, men resultatet är ofta summan av väldigt många små interaktioner.

För Östersjöcentrum är kunskapsutbyte en nyckelfunktion – att kunskap och vetenskapliga resultat förs ut till olika aktörer i samhället finns med i centrumets stadgar. 

 – Jag tycker att fler organisationer borde jobba på det här sättet, men det krävs tid och resurser som man måste vara beredd att avsätta. Östersjöcentrums framgångar bygger mycket på att våra omvärldsanalytiker har ett långsiktigt relationsskapande med politiker och andra aktörer och vet vilka frågor de brottas med och kan förse dem med information från ett stort nätverk av forskare.

En annan framgångsfaktor för Östersjöcentrum har varit tillhörigheten till Stockholms universitet, berättar Marie Löf.

– Vi har ingen annan agenda än att vi vill att beslut ska fattas på en vetenskaplig grund och leda till att Östersjöns miljö blir bättre.

Om studien

Studien Lessons from bright-spots for advancing knowledge exchange at the interface of marine science and policy genomfördes av 37 forskare vid olika lärosäten världen över. Arbetet leddes av Denis Karcher (Australian National Centre for the Public Awareness of Science, Australian National University) och en kärngrupp som bestod av Chris Cvitanovic, Ingrid van Putten och Rebecca Colvin.

Forskarna analyserade 25 goda exempel på framgångsrikt kunskapsutbyte mellan marin vetenskap och politik och förvaltning. Alla exempel deltog i en kvalitativ undersökning. I studien undersöktes bland annat vad som initierade kunskapsutbytet, vad det hade för mål, tillvägagångssätt, vad som uppnåddes och vad som bidrog till att det blev en framgång.

De viktigaste faktorerna bakom framgångarna delades in i olika grupper:

  • Aktörer (Hög kvalitet i interaktioner och tillit mellan individer; Öppna och engagerade aktörer, grupper eller team, diversitet i grupper/team; Individers bakgrund, färdigheter och medvetenhet om situationen)
  • Processer (Samarbetsmetoder, t ex återkoppling, hög kvalitet på forskning; Flexibla och transparenta processer som kan förändras vid behov)
  • Support (Stödjande och flexibel finansiering, och finansiella incitament; Politiskt stöd, efterfrågan och mottaglighet; Uppmärksamhet och stöd från allmänheten)
  • Sammanhang (Ta hänsyn till politisk kontext, bakgrund, skala, bygg på tidigare forskning, kontakter; Lokalt ledarskap i samhället och stöd genom stark organisation och politisk kultur)
  • Timing och behov (Rätt timing, policyfönster, kontinuerligt uthålligt arbete, punktliga leveranser; När en fråga är brådskande, akut (het fråga) med social-ekologisk relevans)