Stockholms universitet

Anekdot essä | Undergångspoeterna

Undergången har fascinerat poeter i alla tider. Vilken roll har poesin att spela när slutet kommer närmare? Litteraturvetaren Sofia Roberg djupdyker i undergångsskildringarna i månadens essä i det digitala bildningsmagasinet Anekdot.

Illustration: Anna-Maria Hällgren

Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera – eller agera? Litteraturvetaren Sofia Roberg läser litteraturhistoriens undergångspoeter och ser ett nyvunnet intresse för jordens sårbarhet och människans ändlighet i vår egen tid.

Läs essän "Undergångspoeterna" på Anekdot.se

 

Om skribenten

Sofia Roberg är litteraturvetare vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Hon disputerade i januari 2022 på avhandlingen ”Besvärja världen. En ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet” (Ellerströms). Roberg är också verksam som poet och kulturskribent.

 

Om Anekdot

Anekdot är det digitala bildningsmagasinet där Sveriges bästa humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Magasinet lanserades i februari 2019 som en redaktionell utveckling av Bildningspodden, en folkbildande podcast som hade premiär redan 2015 och sedan dess hunnit bli en av landets populäraste poddar i sin genre. Anekdot är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungliga Vitterhetsakademien med syfte att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet. Redaktionen sitter på Stockholms universitets campus.