Stockholms universitet logo, länk till startsida

Att förstå relationer i styvfamiljer när barnen blivit vuxna

Torbjörn Bildtgård, Marianne Winqvist och Peter Öberg har studerat förutsättningarna för hjälpande relationer mellan äldre styvföräldrar och deras vuxna styvbarn, något som är speciellt intressant i en tid då förväntningarna på anhöriga att ge omsorg åt äldre åter ökar.

Torbjörn Bildtgård. Foto: Rickard Kihlström
Torbjörn Bildtgård. Foto: Rickard Kihlström

Vad behövs då för att sammanhållning över generationsgränser ska finnas, även då föräldrarna och barnen inte är biologiskt relaterade till varandra? Många studier på området har fokuserat på relationen mellan föräldern och barnet i styvfamiljsrelationen. I den här studien har det dock blivit tydligt att fler människor än bara föräldern och barnet är betydelsefulla hur relationen utvecklas. Styvförälderns partner, det vill säga den biologiska föräldern, har stor betydelse för hur relationen kommer att se ut. Vilken föräldraroll tillåter partnern styvföräldern att ta? Men även den andra biologiska föräldern kan ha stor betydelse, inte minst genom hur hen förhåller sig till styvförälderns och barnets relation. ”Bro-barn”, alltså barn som har en biologisk relation till styvföräldern, kan ha betydelse genom att denna blir halvsyskon till styvbarnet, och på det sättet kan bidra till en stabilisering av familjebanden. Ytterligare en part som kan påverka relationen är det vuxna styvbarnets partner, som både kan utmana och förstärka bandet mellan generationerna. 

Sammanfattningsvis pekar studien på att styvfamiljsrelationen i hög grad behöver förstås som en medierad relation, och att relationer mellan styvföräldrar och styvbarn inte kan förstås fullt ut utan att beakta hur den formas genom andra relationer inom familjen. 

Bildtgård, T. Winqvist, M. & Öberg, P. (2021). The dyad is not enough: Third-party mediation as a precondition for cohesion in long-term step relationships. Sociologisk forskning 58(3). DOI: 10.37062/sf.58.22041