Stockholms universitet

Barnarbete negativ bieffekt av arbete för biologisk mångfald

Arbetet för att bevara skogstäcket i sydvästra Etiopien är viktigt för den globala biologiska mångfalden, men det finns negativa bieffekter. Hållbarhetsarbetet görs i stor utsträckning genom småskaliga kaffeproducenter som ofta är beroende av barn som arbetskraft, något som får negativa effekter på barnens skolgång. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i International Journal of Educational Development.

Child picking coffee berries
Enligt studien har synergin mellan småbrukskaffe och bevarande av biologisk mångfald en baksida, där småbrukarnas beroende av barnarbete får tydliga negativa effekter på barns skolgång. Foto: Tola Gemechu Ango

– När vi kartlade omfattningen av det barnarbete som förekommer i samband med kaffeskörden fick vi en bild av hur stora konsekvenser arbetet med att bevara skogstäcket får på utbildningsnivån i området, säger Tola Gemechu Ango, huvudförfattare till studien, forskare vid Institutionen för kulturgeografi vid Stockholms universitet.

 

Skogen global hotspot

Skogen i sydvästra Etiopien är en viktig garant för den globala biologisk mångfalden. Samtidigt är den en viktig plats för den lokala småskaliga kaffeproduktionen, den huvudsakliga inkomstkällan för flera miljoner människor i Etiopien. Kaffet produceras i skuggan av större träd, något som fått avgörande betydelse för arbetet med att bevara skogstäcket och vårda livsmiljöer för skogslevande djur. Men genom att studera sambandet mellan kaffeproduktion och skogsvård har forskare nu identifierat negativa konsekvenser. Enligt studien har synergin mellan småbrukskaffe och bevarande av biologisk mångfald en baksida, där småbrukarnas beroende av barnarbete får tydliga negativa effekter på barns skolgång, vilket också kan påverka deras framtida möjligheter negativt.

– Genom studien ser vi tydligt hur kompromissen mellan alla behoven ser ut, mellan barnens möjligheter till utbildning och de ekonomiska och miljömässiga fördelar arbetet ger för skogsvården, säger Tola Gemechu Ango.

 

Skolfrånvaro

Forskargruppen studerade pojkar och flickor i åldrarna 5 till 17 år i både fattiga och mer välbärgade hushåll för att se vilka barn som deltar mest frekvent i kaffebärsplockning och växtskydd och som därmed tvingades vara hemma från skolan. Resultaten visar att 90 procent av de studerade hushållen, särskilt i de hushåll som lever under fattiga förhållanden, använde barn både i produktionen av kaffebönor och för att skydda matgrödor från att bli förstörda av vilda djur. Hälften av de barn som arbetade samtidigt som de gick i skolan tvingades ofta vara frånvarande från skolan.

– Resultatet visar att barnarbete är ett utbrett problem i regionen, säger Tola Gemechu Ango.

 

Tydligare koppling mellan mål

Tola Gemechu Ango
Tola Gemechu Ango, huvudförfattare till studien, forskare vid Institutionen för kulturgeografi vid Stockholms universitet Foto: privat

Både internationella och nationella organisationer jobbar aktivt för att stötta arbetet för att bevara den biologiska mångfalden i området, bland annat för att skogen är viktig som kolsänka kopplat till klimatförändringarna.

– Våra resultat visar på vikten av att målen för klimatarbetet och att bevarande av biologisk mångfald kopplas tydligare till fattigdomsbekämpning och arbetet för barns rätt till utbildning och personlig utveckling. Bland annat skulle riktat arbete för att stärka lokala kaffekooperativ och fackföreningar och utvecklandet av arbetsbesparande teknik för kaffeproduktion vara möjliga strategier för att harmonisera olika mål för hållbar utveckling på ett sätt som är bättre i linje med mänskliga rättigheter och barns rätt till utbildning, säger Tola Gemechu Ango.

Publikationen

Forskarteamet

Forskare som ingår i studien är Tola Gemechu Ango och Lowe Börjeson, Stockholms universitet, Poul Wisborg, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, Feyera Senbeta, Addis Abeba universitet, och Habtamu Alem, Norsk institutt for bioøkonomi.

Finansiering

Forskningen finansieras av Formas och Svenska sällskapet för antropologi och geografi.