Barndomen och förmågan att tänka i flera steg gör oss till människor
Människans förmåga att göra saker i flera steg och vår långa barndom. Det är det som skiljer oss från djuren och som har gjort oss till kulturvarelser. Magnus Enquist och Johan Lind vid Stockholms universitets Centrum för evolutionär kulturforskning förklarar resultatet av tio års forskning.
– Sedan vi för fem, sex miljoner år sedan gick från att vara mer djurlika till att bli kulturvarelser finns det ingen måtta på antalet förändringar i vår kultur, säger Magnus Enquist, professor i etologi, läran om djurs beteende, Stockholms universitet.
Vid det tvärvetenskapliga Centrum för evolutionär kulturforskning undersöker forskare från humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap vad det egentligen är som skiljer människan från andra djur, och hur människans kultur förändras, eller kulturell evolution. De ställer frågor som om det nu är fördelaktigt att vara en kulturvarelse, varför har inte den förmågan utvecklats hos fler arter? Eller är vi inte så unika?
Intensiv inlärning under lång barndom
– Människan sticker ut när det kommer till vår långa och intensiva barndom. Schimpanser har en barndom på fyra, fem år, vilket också är långt i jämförelse med andra djur. Schimpansens barndom är visserligen rik på skydd mot faror, men det pågår ingen intensiv inlärning på samma sätt som hos människor. Ungarna tas med och ges möjlighet till inlärning, men det går inte att hitta forskningsdata som visar att schimpansmamman verkligen lär ut saker aktivt, säger Magnus Enquist.
Den långa och skyddade barndomen tillsammans med att vi aktivt för över kunskap, både hemma och i skolan, gör det möjligt att föra över samhällets kunskaper till nästa generation som i sin tur kan utveckla kunskaperna och föra dem vidare.
– Man hittar kultur, alltså beteenden och vanor som överförs socialt, hos andra djur också. Men en skillnad gentemot schimpanser är att kulturella beteenden hos schimpanser verkar möjliga för schimpanser att uppfinna på egen hand under en livstid, medan det mesta i människans kultur är mycket svårt eller omöjligt att uppfinna under en livstid, säger Johan Lind, docent i etologi och biträdande föreståndare vid Centrum för evolutionär kulturforskning.
Kan minnas ordning på information och tänka i sekvenser
En annan avgörande skillnad mellan människor och andra djur är vår förmåga att hantera sekventiell information, alltså att kunna minnas ordningen på information och att tänka i sekvenser, något andra djur inte kan. Människans flexibla arbetsminne har gjort det möjligt för oss att anpassa oss till att överleva i olika extrema miljöer över hela jorden. Människoapor finns exempelvis enbart i regnskog påpekar Magnus Enquist. Förmågan att hantera sekventiell information verkar också, enligt forskarna, ha uppstått tidigt under den mänskliga evolutionen:
– Redan de första stenverktygen kräver för många olika steg i tillverkningen för att en människa ska kunna lära sig dem själv utan instruktion, säger Magnus Enquist.
Förmågor lagts till, inte ersatt det vi delar med djur
Men det är ändå mycket lite som skiljer djur och människor åt genetiskt, säger forskarna. Det är några få genetiska förändringar som fått avgörande betydelse och lett till vår kulturella evolution.
– De mentala förmågor som ligger bakom vår kultur har inte ersatt system vi delar med andra djur, dessa förmågor har integrerats och lagts till. Vi delar fortfarande det mesta av vår biologi med andra djur, och vi människor gör mycket utan att tänka, säger Johan Lind.
Magnus Enquist och Johan Lind har nyligen publicerat en bok, ”The Human Evolutionary Transition: From Animal Intelligence to Culture” tillsammans med den amerikanske forskaren Stefano Ghirlanda. Grunden till deras forskning är teoretisk, och de har gått igenom alla förslag på hur tänkande skulle kunna gå till hos människor och djur. De har även utfört metaanalyser av hundratals andra psykologiska studier och en del egna studier på primater, bland annat med dvärgschimpanser.
– Jag var övertygad om att vi skulle hitta mer människolikt tänkande hos djur. Men vi hittade inget, så jag fick ändra mig, säger Magnus Enquist.
Centrum för evolutionär kulturforskning är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum undersöker vad som format och förändrat människans kultur sedan vi blev människor för 5–6 miljoner år sedan.
Centrum för evolutionär kulturforskning (engelska)
Senast uppdaterad: 31 mars 2023
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen