Stockholms universitet

COP15: Genetisk mångfald avgörande för långsiktig överlevnad

Den 7 december börjar COP15, FN:s konferens om biologisk mångfald. Linda Laikre är en av forskarna på plats – där hon kämpar för att forskningsresultat om genetisk variation ska få genomslag i biologiska mångfaldsarbetet.

Vargflock
Varg tillhör de arter där den genetiska variationen hotas genom inavel, något som skett exempelvis på Isle Royale i USA. Foto: Christina Hansen Wheat

Den 7–19 december är det dags för FN:s femtonde stora konferens om biologisk mångfald, COP15 (se faktarutan nedan). Efter att ha skjutits upp flera gånger på grund av pandemin blir nu konferensen äntligen av. Tusentals forskare, politiker, tjänstemän och företrädare för frivilligorganisationer möts i kanadensiska Montreal för att diskutera biologisk mångfald utifrån konventionen om biologisk mångfald (CBD) med sikte på att anta ett nytt internationellt ramverk på området.

 

Linda Laikre på plats i Montreal

Linda Laikre
Linda Laikre, professor i populationsgenetik, är en av forskarna som deltar vid COP15 i Montreal. Foto: Eva Dalin

En av forskarna plats vid COP15 är Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet. Hon åker till Montreal för att föra fram vikten av att den genetiska variationen får ett tydligt övergripande mål, handlingsmål och indikatorer i det nya ramverket. Hittills har detta saknats – särskilt avseende vilda djur och växter. Tidigare mål (Achi Mål13) fokuserade främst på domesticerade arter och den indikator som främst använts mäter antalet husdjursraser som bibehålls över tid.

– Detta är förstås långt ifrån tillräckligt. Vi vet idag att genetisk mångfald inom och mellan populationer av arter är helt central för anpassningsförmåga och långsiktig överlevnad. Samtidigt pågår en minskning av båda dessa komponenter av biodiversitet men vi har idag dålig information om hur snabbt det går eftersom övervakningsprogram och indikatorer saknas, säger Linda Laikre.

 

Nätverk för att bevara genetisk variation

För att försöka få till stånd en förändring – särskilt eftersom det första utkastet till nytt ramverk som kom 2020 liksom tidigare åsidosatte genetiken – bildade forskare inom populations- och bevarandegenetik år 2020 ett internationellt nätverk, Coalition for Conservation Genetics (CCG). Målsättningen är att bidra med information och förslag till förbättrade texter och angreppssätt för den genetiska variationen. Linda Laikre är en av de drivande forskarna i nätverket, som hittills publicerat cirka 15 vetenskapliga artiklar inom området med bland annat konkreta förslag till åtgärder.

– CBD inkluderar i konventionstexten biologisk mångfald på ekosystems-, art- och genetisk nivå. Genetisk mångfald har alltså funnits med från start men implementeringen av konventionstexten har hela tiden legat efter jämfört med de två andra nivåerna. Arbetsprogram, mål, arbetsmål och indikatorer har saknats för genetisk variation hos vilda djur och växter.

Tillsammans med kollegor från CCG och EU-nätverket G-BiKE (som ingår i CCG) kommer Linda Laikre vid COP15 att föra fram vikten av att genetisk variation beaktas i ramverket. Forskarna ska ha ett informationsbås under hela COP15 och ett sidoseminarium där de för fram information och konkreta förslag till förbättringar (Mer information). De har till exempel tagit fram tre indikatorer för genetisk mångfald som de nu provar i nio länder och föreslår även formuleringar av måltexter.

Vad anser du är viktigast vid COP15?

– Mitt fokus ligger på genetisk variation eftersom det är mitt kompetensområde. Jag har följt CBD-arbetet sedan 2000 och har tidigt slagit larm om att den genetisk variationen åsidosätts i implementeringen av CBD. Eftersom den vetenskapliga informationen om genetikens betydelse för anpassningsförmåga och långsiktig evolutionär potential är tydlig är mitt mål att detta också beaktas aktivt i CBD-arbetet.

Vad hoppas du att COP15 ska resultera i?

– Jag hoppas att det nya biodiversitetsmålet ska inkludera ett starkt mål för genetisk variation som tydligt framhåller att genetisk variation inom och mellan populationer av alla arter ska bevaras och att en kvantitativ måltext finns med. Jag hoppas vidare att ett handlingsmål som inkluderar genetisk variation ingår med tydliga åtgärder om vad som krävs för att säkerställa att målet nås. Vidare att så kallade headline-indikatorer för genetisk mångfald finns med i övervakningsprogrammet.

Läs mer om Linda Laikres forskning

Läs mer om COP15 i Montreal

Läs mer om Coalition for Conservation Genetics – det globala nätverk av populations- och bevarandegenetiska forskare som bildats för att åstadkomma en förbättring vad gäller den genetiska variationen.
Särskild CBD-sida

Uttalande från Coalition for Conservation Genetics som inkluderar vad forskarna anser behöver ingå i ramverket och övervakningsprogrammet.

Webbinarium från 14 november 2022 av CCG  där Linda Laikre och hennes forskningsassistent Viktoria Köppä deltog.
 

Baltic Breakfast: Inför COP15 – Vetenskapen om skydd av marin och genetisk mångfald

Vid denna Baltic Breakfast arrangerat av Östersjöcentrum den 30 november 2022 diskuterades bevarandet av den genetiska mångfalden och betydelsen av marint områdesskydd inför kommande COP15. Medverkande; Linda Laikre, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, och Susa Niiranen, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.
Se samtalet i efterhand


Researchers: Additional chemicals need to be considered in the new Global Biodiversity Framework

The Post-2020 Global Biodiversity Framework needs to consider additional groups of chemicals, according to a large international group of researchers. For the UN Biodiversity Conference, COP15, they have developed a perspective article and a policy brief with concrete proposals for better inclusion of hazardous chemicals in the forthcoming targets.
Läs artikel med Marlene Ågerstrand vid Institutionen för miljövetenskap: Researchers: Additional chemicals need to be considered in the new Global Biodiversity Framework

 

Forskare från Stockholm Resilience Centre vid COP15

Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet bedriver bland annat forskning kring biologisk mångfald och hållbarhet. Flera forskare vid SRC är på plats vid COP15 i Montreal, bland andra Henrik Brundin som leder det Sida-finansierade programmet SwedBio och Thomas Elmqvist, som är expert på biodiversitet i städer.

Läs mer på Stockholm Resilience Centres webbplats, och då speciellt dessa artiklar:
Where to find us at the UN Biodiversity Conference COP15
For biodiversity to thrive, conservation must be ‘Nature and People Positive’


COP15 i Montreal och Konventionen om biologisk mångfald

Konventionen om biologisk mångfald (CBD) skapades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992 och började gälla 1993. Konventionen kompletterades senare med två protokoll: Dels Cartagenaprotokollet, om hur man ska skydda biologisk mångfald från risker kopplade till genmodifierade grödor, dels Nagoyaprotokollet – om tillträde till genetiska resurser samt en rättvis fördelning av inkomster och nyttor kopplade till användandet av dem.

År 2010 antog världssamfundet en strategisk plan, de så kallade Aichimålen, för hur man skulle förbättra situationen för den biologiska mångfalden under 2011 till 2020. På grund av Covid-pandemin har inget nytt ramverk kommit på plats för tiden efter 2020.

Ett Post-2020 Global Biodiversity Framework är ett av målen för COP15 i Montreal den 7–19 december. COP står för ”conference of the parties” – alltså ett möte för de parter som undertecknat konventionen – och siffran anger vilket möte i ordningen det är. Parterna möts i regel vartannat år. Förslaget till nytt ramverk som ska diskuteras på COP15 innehåller fyra övergripande mål och 22 delmål.

Läs mer om COP15 i Montreal

Källa: Lunds universitet