Stockholms universitet logo, länk till startsida

David Fopp forskar kring klimatrörelsernas arbete mot klimatkrisen

David Fopp, forskare vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, har inriktat sin forskning mot bland annat vilka principer som vägleder rörelser som Fridays for Future och Scientists For Future och vilken roll universitet och forskare spelar i den utvecklingen. Som forskare och aktivist närvarar han vid klimatmötet Cop26 i Glasgow.

David Fopp
David Fopp. Foto: Privat

Vad handlar din forskning om? 
– Min huvudfråga är: Hur kan man förstå och driva fram den samhällstransformation som behövs och med vilken kompass, politik, aktivism om vi tar klimatkrisen på allvar? Den specifika forskning jag har genomfört under de senaste tre åren handlar om hur ungdomar ihop med forskare, först i Stockholm, och därefter globalt, har byggt upp stora klimaträttviserörelser som Fridays For Future och Scientists For Future. Hur ser processerna för självorganisation ut bland ungdomarna, och vilken kompass har styrt dessa samhällsprocesser, samt vilken roll kan universiteten och forskningen spela?


Hur har du gått tillväga? 
– I min bok om Fridays For Future och Scientists For Future har jag valt autoetnografi, en kvalitativ analysmetod som inbegriper berättande och självreflekterande delar, som metod därför att jag har varit involverad i att bygga de ”vuxeninriktade” delarna av rörelsen. Genom att jag befann mig mitt i denna generationsöverskridande aktivism ändrades mina frågor och perspektiv. Det blev till: vad händer om vi betraktar den globala klimatpolitiken från barns och ungdomars perspektiv, och involverar dem i forskningen? Det öppnar upp ett globalt och intergenerationellt perspektiv för alla forskningsfrågor.


Som forskare och aktivist närvarar du vid klimatmötet Cop26 i Glasgow. Vilken roll kan forskare spela? 
– Den grundläggande idén bland oss som har grundat det internationella nätverket Scientists For Future, som nu har över tio tusen forskare, var att säga: vi behöver en internationell gräsrotsrörelse av forskare med grundläggande kunskaper om kriserna. Hur ska ekonomi, pedagogik och filosofi se ut och läras ut – om vi tar barnens perspektiv på den ekologiska krisen på allvar? Universitetsforskarnas roll ändras om vi förstår att vi drastiskt måste ändra våra samhällen inom tio år, och med global rättvisa i minnet, så att alla får ett gott liv.
Vilka förväntade resultat ser du av klimatmötet?

Vilka förväntade resultat ser du av klimatmötet? Och vad kommer Fridays for Future att betyda för den globala klimatdebatten, nu och i framtiden? 
– Ett specifikt resultat är en skiss som handlar om vad som behöver göras politiskt, för att komma ur kriserna. Fridays For Future har ändrat hela ramverket eftersom det handlar om en generation som står upp, i solidaritet med sina ”peers” över hela världen, framför allt de som är mest påverkade av krisen, där en kärnprincip blir allt viktigare: social rättvisa mellan generationerna. Det får konsekvenser för det politiska innehållet i rörelsen och hur den organiseras.

Och när det gäller forskningen om hur man förstår dynamiken i dessa rörelser? 
– Utvecklingen de senaste tre åren bekräftar den forskning som visar att samhällelig och politisk förändring kan ske om den kommer från en bred folkrörelse, en gräsrotsrörelse, som försöker ändra politiken, inte bara sakpolitiska detaljbeslut, genom att använda civil olydnad och strejker.  Den stora frågan som jag vill följa upp i Glasgow är vad det betyder i uppbyggnaden av den vuxna klimatrörelsen i samspel med de unga, som man kan kalla för en People For Future-rörelse.
– Huvudämnet för min forskning blir då vad jag kallar för “mänsklig” och “substansiell” demokrati, med fokus på möjligheter att skapa möten ”på samma ögonhöjd”, där vi bekräftar varandra. Både de yngre och forskarna pekar på sambandet mellan ekologiska kriser och brister i demokratin.